Dagens text:   Se nedan, Vi är många kvinnor som läser här tror jag och se vad bibeln har att säga om kvinnan m m.

Uppslagsdel – Familj, skyldemon, kvinna

Den en­skil­da människan be­trak­tas i GT of­tast som del av en hel­het: folk, stam, släkt el­ler fa­milj. Att man in­tres­se­ra­de sig för sin härstam­ning framgår bl.a av bi­belns många släkt­re­gis­ter. En del av dem byg­ger möjligt­vis på le­van­de hågkoms­ter el­ler skrift­li­ga källor (jfr Esr 2:62; 8:1; Neh 7:5, 64; 12:22). Många av dem är sna­ra­re sche­ma­tis­ka över­sik­ter av be­folk­ning­ens ak­tu­el­la or­ga­ni­sa­tion. I det syf­tet uppräknas släkt­grup­per­nas tra­di­tio­nel­la central­ge­stal­ter, på sam­ma sätt som när släkt­skaps­re­la­tio­ner mel­lan ur­ti­da anfäder används för att ut­tryc­ka fol­kens sam­band med varand­ra (1 Mos 10:1-32).

Släkt­samhörig­he­ten räkna­des på tre nivåer: stam­men, släkten och fa­mil­jen (det före­kom­mer va­ri­an­ter av in­del­nings­sy­ste­met och nivåer­nas be­teck­ning­ar). Stam­men, of­tast förknip­pad med någon av Ja­kobs tolv söner, var den grundläggan­de en­he­ten. Släkten var också en om­fat­tan­de en­het med lång tra­di­tion och mot­sva­rar un­gefär det som i nu­ti­da språkbruk kal­las klan; i den­na översätt­ning används or­det ”klanhövding­ar” i t.ex. 1 Mos 36:15-30, 40-43. Tra­di­tio­nen be­trak­ta­de Ja­kobs sonsöner som släkter­nas hi­sto­ris­ka över­hu­vu­den; jfr t.ex. 1 Mos 46:8-25 med 4 Mos 26. Fa­mil­jen, vars hebre­is­ka namn be­ty­der ”fa­ders­hus”, var större än nu­ti­dens kärn­fa­milj. Den be­stod av hushåll vil­kas över­hu­vu­den var söner el­ler sonsöner till en och sam­me hu­vud­man. Till fa­mil­jen hörde dess­utom tjäns­te­folk och and­ra som lyd­de un­der hu­vud­man­nen och stod un­der hans be­skydd.

För de män som stod i spet­sen för stam, släkt och fa­milj har tex­ter­na fle­ra be­teck­ning­ar, in­te all­tid kon­se­kvent använda, t.ex (stam)hövding­ar, le­da­re, fa­mil­jeöver­hu­vu­den, hu­vudmän. Le­dar­ska­pet utöva­des av män, bl.a därför att Is­ra­el of­ta var i krig, och den mi­litära or­ga­ni­sa­tio­nen sam­manföll med släktin­del­ning­en. Vik­tigt var också sam­ban­det mel­lan släkt och jord (Egen­dom). Mar­ken skul­le ärvas – ar­ving­ar be­trak­ta­des som ett slags förläng­ning av den en­skil­des liv – och arvs­lin­jen var man­lig.

I bib­lisk lag­stift­ning finns spe­ci­el­la ut­tryck för so­li­da­ri­te­ten med släkten. Om någon blev så fat­tig att han måste avytt­ra ärvd jord el­ler sälja sig själv som slav skul­le en med­lem av släkten, ”skyl­de­man­nen” (goél) köpa till­ba­ka jor­den el­ler friköpa den försla­va­de (3 Mos 25:25, 47-49). Om någon blev mördad var det skyl­de­man­nens rätt och plikt att ut­kräva ve­dergäll­ning (4 Mos 35:19, 21). Om en gift man dog barnlös skul­le en bror till den av­lid­ne gif­ta sig med änkan, och hen­nes förs­te son med den nye man­nen skul­le räknas som den dödes barn (5 Mos 25:5-10; Rut 1:11). So­nen ärv­de då också den dödes jord, som sålun­da stan­na­de in­om hans fa­milj. Då någon en­dast ha­de dött­rar fick des­sa ärva, men för att jor­den in­te skul­le lämna släkten måste de välja si­na män bland släktens med­lem­mar (4 Mos 27:1-11; 36:1-12). Om en man var­ken ef­terlämna­de barn el­ler bröder till­kom ar­vet en skyl­de­man, som i före­kom­man­de fall kun­de ta den dödes änka till hust­ru, ett mo­tiv som är centralt i Ruts bok.

Bar­nen be­trak­ta­des sålun­da som värde­ful­la med tan­ke på fa­mil­jens fram­tids­ut­sik­ter; det känslomässi­ga förhållan­det till dem pend­la­de lik­som i många and­ra äld­re kul­tu­rer mel­lan en na­tur­lig ömhet el­ler stolt­het och en för nu­ti­da värde­ring­ar ut­ma­nan­de sträng­het (2 Sam 7:14; Ps 103:13; 127:3-5; Ords 13:24; 22:15; Syr 30:1-13).

Den man­li­ga arvsrätten och värde­ring­en av bar­nen förkla­rar de gam­la is­ra­e­li­ter­nas syn på äkten­skap och sex­u­al­mo­ral. Man god­tog man­lig po­ly­ga­mi, även i den for­men att sla­vin­nor blev bi­hust­rur. Öns­kan om barn framhävs starkt i ett par berättel­ser om såda­na förhållan­den (1 Mos 16:1 f.; 30:1-13). I prak­ti­ken var tro­li­gen mo­no­ga­ma parförhållan­den det van­li­ga. Me­ra ut­präglad po­ly­ga­mi, som ex­emp­li­fie­ras i berättel­sen om Sa­lo­mos ha­rem (1 Kung 11:1-3), tor­de ha hört till un­dan­ta­gen. Kra­vet på den gif­ta kvin­nans tro­het var ab­so­lut; männen vil­le in­te få and­ra mäns barn till ar­ving­ar. Förbu­det mot äkten­skaps­brott (2 Mos 20:14) är rik­tat mot förbin­del­ser mel­lan gif­ta kvin­nor och ut­omståen­de män; en man kun­de alltså ba­ra bry­ta en an­nan mans äkten­skap, en kvin­na däre­mot ba­ra sitt eget. Bestämmel­sen om skilsmässa (5 Mos 24:1) har sam­ma en­si­dig­het: den utgår en­bart från man­nens ini­ti­a­tiv. Den förskjut­na hust­runs rätt till ett skilsmässobrev gav hen­ne dock möjlig­het att ingå ett nytt äkten­skap.

När bi­bel­tex­ter­na skild­rar kvin­nan po­si­tivt ses hon framför allt som ma­ka och mor. När de bekämpar såda­na förbin­del­ser som kan ho­ta fa­mil­jens bestånd rik­tas of­ta en­si­dig kri­tik mot kvin­nan som förförers­ka och ho­ra. Trots des­sa pat­ri­ar­ka­lis­ka värde­ring­ar kan kvin­nor i verk­lig­he­ten ha utövat ett be­ty­dan­de in­fly­tan­de, och un­der bi­belns långa till­komst­histo­ria har förhållan­de­na va­ri­e­rat av­sevärt. Tex­ter av oli­ka ka­raktär vitt­nar di­rekt el­ler in­di­rekt om ti­der och förhållan­den då det fanns ut­rym­me för kvinn­lig självständig­het och kvinn­ligt le­dar­skap; t.ex. Dom 4; Ords 31:10-31; Höga v; Ju­dit.

Den hebre­is­ka bi­belns syn på fa­milj och köns­rol­ler sam­man­fal­ler till stor del med den dåti­da omvärl­dens. När det gäll­de Is­ra­els Gud användes ett övervägan­de man­ligt bild­språk. Bil­der för tro­het mot ho­nom och av­fall från ho­nom hämta­des of­ta från det sex­u­el­la området (Otro­gen). Des­sa om­ständig­he­ter har lett till en kopp­ling mel­lan re­li­giös tro och pat­ri­ar­ka­lisk fa­mil­je­syn som starkt präglat vår västerländs­ka tra­di­tion.

Många av de gam­mal­tes­ta­ment­li­ga värde­ring­ar­na över­tas di­rekt i NT, men de föränd­ras också på vik­ti­ga punk­ter. Den krist­na tros­ge­men­ska­pen be­trak­tas ef­ter hand som mer väsent­lig än fa­mil­je­tillhörig­het och köns­rol­ler (Matt 12:48 f. med par.; 19:28 f. med par.; Luk 11:27 f.; Gal 3:28). Avhåll­sam­het och en­sam­liv värde­ras högre än i GT (Matt 19:10-12; 1 Kor 7:8, 25 f., 36). En­ligt evan­ge­li­er­na fanns i kret­sen kring Je­sus åtskil­li­ga kvin­nor som ha­de hans förtro­en­de. Han gav också star­ka ut­tryck för kärlek till bar­nen och framhöll dem som föredömen (Matt 18:1-5; 19:13-15 med par.). Spår av såda­na värde­ring­ar finns även i NT:s brev. Där be­to­nas dock starkt den tra­di­tio­nel­la rollfördel­ning­en i fa­mil­jen: kvin­nan skall un­der­ord­na sig, och bar­nen skall fost­ras till lyd­nad (Ef 5:21-33; Kol 3:18-4:1; 1 Pet 2:18-3:7). När det gäller skilsmässa tol­kar Pa­u­lus Je­su ord om äkten­ska­pets ide­a­la oupplöslig­het (Matt 5:31 f. med par.) som en för al­la krist­na bin­dan­de bestämmel­se (1 Kor 7:10 f.). Kra­vet på livslång tro­het ställs på både man­nen och kvin­nan, som alltså i det­ta av­se­en­de blir jämställ­da.

/Anji

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  UTRIKES Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal KRIGET I UKRAINA    PUBLICERAD IDAG 13:25 – AV JAN SUNDSTEDT Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE Regeringen Merz fort...

    https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-ska-ny-underrattelsetjanst-starka-von-der-leyens-makt/   EU-kommissionen planerar en gemensam underrättelseenhet, motiverad av kriget i Ukraina och Trumps varningar – men förslaget möter motstån...

      https://nyadagbladet.se/inrikes/mobbningen-fordubblad-i-sverige-var-sjatte-flicka-drabbad/   Mobbningen fördubblad i Sverige – var sjätte flicka drabbad         PUBLICERAD NOVEMBER 7, 2025 – AV REDAKTIONEN Foto...

  LÄS:   Kalciumpropionat: Vad du behöver veta om konserveringsmedlet i ditt bröd 2025-11-05   Kalciumpropionat (E282) är ett allmänt använt konserveringsmedel som finns i bröd, processad ost och andra bakverk. Även om de...

  https://nyadagbladet.se/inrikes/18-arig-man-med-syriskt-ursprung-atalas-for-terrorplaner-i-stockholm/     18-årig man med syriskt ursprung åtalas för terrorplaner i Stockholm ÖKADE OTRYGGHETEN    PUBLICERAD IDAG 15:14 – AV REDAK...