Han stillar larmet.

Min ande trängtar efter Dig,
0 Herre Jesu Krist!
Ty Du är all min rikedom
och all min frid förvisst.
För mig ej finns en vilopunkt
där själen vila får,
förutom då jag är försänkt
i Dina dyra sår.
O, gör mig då, min Frälsare,
uti mig själv så svag,
att helt jag ingår i Din död
och dör med Dig var dag!
Då skall och jag, ett litet barn
få skåda Dig i tro
och utav Din fullkomlighet
för varje steg bero.
Jag ser Din bild jag hör Din röst,
min hand omfattar Dig.
Min ande trängtar mer och mer
att helt förlora sig,
o bottenlösa kärlekshav,
uti Din kärleksfamn,
där liv och övernog Du ger
med sällhet utan namn.