Ursula von der Leyen presenterade i Europaparlamentet planer på ett nytt mediestödsprogram och ökade EU-bidrag till traditionella etablissemangsmedier.

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Dick Erixon kallar EU-kommissionens ordförandes tal för ”rena George Orwells 1984” och anklagar von der Leyen för att vilja strypa yttrandefriheten.

I sitt tal till Europaparlamentet beklagade sig EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande över hur traditionella etablissemangsmedier kämpar för sin överlevnad och talade om landsbygdsområden där lokaltidningen blivit ”ett nostalgiskt minne” samtidigt som hon varnade för att detta skapat ”nyhetsöknar där desinformation frodas”.

Som lösning presenterade von der Leyen ett ”Media Resilience Programme” som ska aktivt stödja sådant som hon själv och andra EU-makthavare anser vara oberoende journalistik och mediekunskap.

Hon meddelade även att EU-kommissionen föreslår att ”avsevärt öka finansieringen för medier” i nästa EU-budget, men det är bara vissa medier som kommer kunna ta del av EU-medborgarnas skattepengar.

”Vill skydda gammelmedia”

Dick Erixon, Sverigedemokraternas representant i Europaparlamentet, är en av flera som dock riktar mycket hård kritik mot förslagen.

”Bedrövligt tal av Ursula von der Leyen: Vill att statsmakterna ska skydda gammelmedia från källkritik. Det var ett synnerligen splittrande tal vi fick höra i Europaparlamentet idag. Ursula talade om frihet men vill strypa yttrandefriheten”, konstaterar han.

Han är särskilt kritisk mot von der Leyens uttalande om att EU ska ”skydda” traditionella medier.

”EU ska i nytt medieprogram skydda (ja, ’skydda’) gammelmedia. Eftersom papperstidningar är ett minne blott skapas ’nyhetsöknar där desinformation frodas’. Därför behöver medborgarna journalism de kan ’lita på'”, skriver Erixon syrligt.

Varnade för autokrater

I sitt tal hävdade von der Leyen också att oberoende medier är under angrepp från ”autokrater” som vill ta kontroll över dessa.

”Det första steget i en autokrats handbok är alltid att ta kontroll över oberoende medier. För detta möjliggör att tillbakagång och korruption kan ske i mörkret”, förkunnade hon dramatiskt.

”En fri press är ryggraden i varje demokrati”, påstod hon sedan och lovade att EU ska ”stödja Europas press att förbli fri”.

Dick Erixon påpekar dock att von der Leyen och hennes gelikar knappast har något intresse av ett verkligt oberoende medielandskap och att hennes retorik snarare går ut på att medborgarna blint ska lita på vad etablissemangsmedierna säger och skriver – samtidigt som forum EU-topparna inte har kontroll över ska misstänkliggöras och censureras.

”För Ursula är källkritisk granskning av makthavare och etablissemang inget av värde. ’Lita på traditionella medier’, var hennes budskap, samtidigt som hon menar att sociala medier går mörkrets och korruptionens ärenden. Det är rena George Orwells 1984”, säger han.

Vill begränsa sociala medier för barn

Von der Leyen vill även införa begränsningar för barns användning av sociala medier. Hon anklagade plattformarna för att använda ”algoritmer som utnyttjar barns sårbarheter med det uttryckliga syftet att skapa beroende” och meddelade att en expertpanel ska ta fram förslag på EU-restriktioner före årets slut.

”Våra vänner i Australien banar väg för begränsningar av sociala medier. Jag följer noga implementeringen av deras policy för att se vilka nästa steg vi kan ta här i Europa”, sade von der Leyen.

Von der Leyen gav i sitt anförande inga närmare detaljer om hur mediestödsprogrammet ska fungera, vilka kriterier som ska användas för att fördela stöd eller hur stor budget som planeras för programmet. Hon specificerade heller inte vem som ska definiera vad som räknas som ”desinformation” eller ”oberoende medier”.

EU-kommissionen har också föreslagit att använda privat kapital för att stödja vissa medier, utan att närmare förklara hur detta ska gå till.

Straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Det lovar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med partiledarna för SD, KD och L.

I en debattartikel i Bonniertidningen Expressen hävdar de att lagändringen ska vara tidsbegränsad till fem år och endast gälla för de allvarligaste brotten.

”I det allvarliga läge vi befinner oss i måste vi prova nya åtgärder. Ett är säkert: Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått”, skriver partiledarna.

Partiledarna pekar på att antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium och att de misstänkta i livsfarliga skjutningar har blivit allt yngre.

”Den här utvecklingen måste stoppas”, konstaterar de och menar att den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna.

Samtidigt lyfter de fram att antalet skjutningar totalt sett har gått ner sedan 2022 och att de hittills i år har mer än halverats jämfört med rekordåret 2022. ”Men vi har fortfarande våldsnivåer som inget anständigt samhälle kan acceptera”, skriver de vidare.

Tre skäl till sänkningen

Regeringen och SD anger tre huvudsakliga skäl för att sänka straffbarhetsåldern. För det första menar de att chansen att ett barn bryter en kriminell livsstil är större ju tidigare rätt åtgärder sätts in.

”Genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp hela polisens och Kriminalvårdens verktygslåda i ett tidigare skede”, heter det.

För det andra handlar det om statens skyldighet att skydda medborgarna från brott. Påföljder som ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning eller fängelse möjliggör mer kontroll och återfallsförebyggande insatser, argumenterar partiledarna.

För det tredje är påföljden viktig för brottsoffrets upprättelse och lagstiftningens legitimitet, särskilt för unga brottsoffer som drabbas hårdast av unga brottslingar.

”Dagens system räcker inte”

”Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker”, skriver partiledarna och riktar kritik mot tidigare politik. De menar att förebyggande insatser borde ha gjorts för tio år sedan när dagens unga brottslingar var små barn.

Partiledarna pekar på att flera andra länder har lägre straffbarhetsålder. I Irland är den 12 år, och 10 år för viss allvarlig brottslighet. I Nederländerna är straffbarhetsåldern 12 år och i England 10 år.

Utöver sänkningen av straffbarhetsåldern lyfter regeringen och SD fram flera andra åtgärder som genomförts eller planeras, bland annat inrättandet av ungdomsfängelser och avskaffandet av den så kallade ungdomsrabatten för myndiga ungdomar.

Polisen får också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år i syfte att komma åt beställarna och förhindra brott innan de begås. Dessutom har sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis rivits så att myndigheterna kan samarbeta enklare.