För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking.

Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster.

Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un.

Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959,

under det kalla krigets kanske mest spända period.

Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den ”japanska aggressionen” i vad han kallade det ”världsomfattande antifascistiska kriget”, men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede.

— Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte:

— Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten.

Kärnvapenarsenal i fokus

Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking:

— Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen.

Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang’an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet.

Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10.

Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad ”hangarfartygsdödare”, presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.

Trumps syrliga reaktion

USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social:

”Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och ’blod’ som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare”, skrev han och fortsatte:

”Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära… Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater”.

Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att ”ingen ens hade detta i sina tankar”.

Ny krigsteknologi presenterades

Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras.

— För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore.

Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som ”Rättvisan kommer att segra”, ”Freden kommer att segra” och ”Folket kommer att vinna”.

USA placerar ut missilsystem

Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande.

Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land.

I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.

Modi deltog inte

Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag.

Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden.

Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.