I Spanien har det blivit vanligt med vad man kallar ”hungerköer” som en följd av coronakrisen och nu de snabba prisökningarna efter embargot mot Ryssland. Medborgare tar hjälp av diverse volontärorganisationer och köar för att få lite mat då åtskilliga familjer inte längre har råd att försörja sig.

I arbetarklassområdet Aluche i Madrid ringlar köerna långa och hjälporganisationen Mutual Aid Network distribuerar omkring sju ton mat till invånarna varje vecka. Enbart i Aluche hjälper man omkring 350 hushåll varje vecka, men man spår att antalet kommer att ligga på kring 400 i slutet av året.

– En del av mottagarna har ingen inkomst. Men vi har också fler och fler pensionärer med låga pensioner eller personer som arbetar men vars lön inte räcker till, säger organisationens vice ordförande Elena Bermejo enligt Euronews.

44-årige Hugo Ramirez är en av mottagarna som står i kö varje vecka. Både han och hans fru har arbete, men på grund av prisökningarna räcker lönen inte längre till att också försörja deras tre barn.

– Min fru arbetar deltid med äldre. Jag arbetar som byggarbetare och tjänar 1 200 euro i månaden, berättar han för AFP. Hyran ligger på omkring 800 euro plus övriga kostnader på 300 euro. Sedan tillkommer även matkostnader. Det är inte tillräckligt när man når slutet av månaden.

– Vi ser priserna gå upp varje vecka, även på basvaror. Vi klarar inte av det längre, fortsätter han.

I Spanien har matpriserna enligt officiell statistik generellt ökat med 15,4 procent i oktober jämfört med året innan, vilket är den största höjningen på 30 år. Enligt en studie vid universitetet i Barcelona som publicerades under 2022 står ett av sju hushåll i Spanien inför ”matosäkerhet” på grund av brist på hälsosamma och näringsrika produkter.

Ramirez jämför med situationen i sitt hemland Venezuela, som drabbats av extrem inflation de senaste åren. Han hoppas det ska bli bättre i Spanien, men tror inte det.

– Allt är dyrt, dyrt, dyrt, säger han.

Den nederländska regeringen har meddelat att landets reviderade klimatmål kommer att tvinga så mycket som en tredjedel av landets bönder att lägga ner sina verksamheter. Kritiker och protesterande bönder menar dock att kraven på minskade utsläpp bara är ett svepskäl för att kunna beslagta den dyrbara marken.

I juni deklarerade den nederländska regeringen att man omarbetat sina klimat- och miljömål och att dessa endast kan nås genom en kraftig minskning av boskap och gödsel i landet. Man påstår att det särskilt är utsläppen av kväve och ammoniak som måste minska med hela 50 procent under de åtta kommande åren och att det är boskapsskötseln som framför allt orsakar dessa. Man hävdar också att kväveutsläppen kan orsaka surt regn och att gödselutsläppen från jordbruken hotar det marina livet.

Regeringens nya förslag innebär, enligt egen utsago, att minst 30 procent av landets bönder som en följd kommer att tvingas lägga ner sina verksamheter helt – eventuellt fler än så.

Planerna har väckt exceptionellt stark kritik – inte bara från bönderna själva utan även från många av deras landsmän som stödjer en proteströrelse mot dem. Man menar att makthavarna är på väg att döda den egna matförsörjningen och driva en hel yrkesgrupp i konkurs och omfattande demonstrationer har anordnats runt om i Nederländerna.

16-åring besköts av polis

Tiotusentals bönder har svarat på regeringens beslut med att blockera vägar med sina traktorer, bland annat för att stoppa leveranser till matbutiker och man har samlats i flera städer med banderoller med budskap som ”kriget har börjat, och vi kommer att vinna”. Även vägarna till flygplatser och annan viktig infrastruktur har blockerats.

Polisen har också gått mycket hårt fram mot de protesterande lantbrukarna och bland annat beskjutit en 16-åring som påstås ha kört sin traktor mot polisen. Ynglingen greps initialt misstänkt för mordförsök, men släpptes redan dagen efter. Andra lantbrukare har också frihetsberövats under protesterna men senare snabbt släppts eftersom de inte är misstänkta för något brott.

Det figurerar också filmklipp som tycks visa hur nederländsk polis beskjuter deltagare i protesterna.

”Vill åt böndernas mark”

Den holländska politikern och opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek, tidigare programledare för Sverigedemokraternas kanal Riks, menar att landets ”klimatkris” är påhittad och makthavarnas motiv till att driva sina egna bönder i konkurs egentligen inte handlar om utsläpp av kväve utan om att den nederländska staten helt enkelt vill åt böndernas dyrbara mark.

– Det finns ett par skäl till detta; först och främst är bönderna en grupp i samhället som är väldigt självständiga, de är i princip okontrollerbara i det avseendet, de äger mycket av den holländska marken och de producerar jordbruksprodukter, de har boskap och de producerar kött.

Hon pekar vidare på att den minister som tvingat fram ”kvävelagen” har en svåger som äger den onlinebaserade stormarknaden Pic Nic – där ultraglobalisten Bill Gates också nyligen investerat 600 miljoner dollar.

– Bill Gates är väldigt väldigt djupt involverad i World Economic Forum och det är uppenbart att den här lagen är en produkt skapad av dessa globalistiska institutioner, för detta måste hända innan 2030, det ringer en klocka inte sant? Agenda 2030. Den stora omstarten, World Economic Forum. Det står väldigt klart att detta är en påhittad kris som vi tidigare har sett med dessa organisationer, det är så de arbetar. De säger att vi har en kris och att det är vi som måste lösa detta genom att ge ifrån oss alla våra rättigheter.

– De tar ifrån dessa bönder deras land, de beslagtar egendom eftersom de ser en framtid för oss där vi är helt och hållet beroende av staten och du äter insekter. De äger ditt land – du kommer inte att äga någonting och du kommer att vara glad, är vad de säger till dessa bönder, men dessa bönder är inte glada alls och jag är så stolt över att de kämpar mot det här, fortsätter Vlaardingerbroek.

Flera av de bönder som deltar i protesterna är inne på samma spår och menar att ”klimatmålen” bara är en undanflykt för att enkelt beslagta deras dyrbara mark.

– Vi tror att det här är en del av en större plan… För tre år sedan när vi började protestera sa folk att Holland kommer att vara Europas huvudstad och jag sa att de var galna, men idag tror jag att de hade rätt och det är därför de behöver vår mark. De behöver inte vårt kväve, de behöver vårt land, säger en av bönderna.

Tydliga globalistkopplingar till premiärministern

Noterbart är att Nederländernas hårt kritiserade nyliberale premiärminister Mark Rutte, som står bakom förslaget, har uppmärksammats för sina täta kopplingar till globalistiska och överstatliga nätverk – framförallt till den ökände förgrundsfiguren för World Economic Forum – Klaus Schwab.

Rutte har bland annat prisat Schwabs bok Covid-19: The Great Reset och i ett personligt brev till globalisten kallat boken för ”en hoppfull analys för en bättre framtid”. Han har också deltagit på Bilderberggruppens maktmöten och på World Economic Forums egna event där han bland annat deklarerat att människor i Europa måste acceptera att de framöver kommer att tvingas leva fattigare.

När Mark Rutte konfronterades med kontakterna med Schwab förnekade han först all kännedom om dessa men ändrade sig sedan och hävdade att brevet, där han prisade WEF-grundarens bok, bara var ett ”artighetsbrev”.

”Elitens klasskamp mot de egna folken”

Den politiske kommentatorn Joakim Andersen pekar på att orsaken till att de omfattande protesterna i Nederländerna får så lite uppmärksamhet i västerländsk media sannolikt beror på att makthavare på allvar är rädda för utvecklingen och vad denna kan leda till.

”Bristen på rapportering i media torde bero på att elitaktörer inte vill att gula västar och arga bönder ska påminna andra västerländska folk om att passivitet inte är det enda alternativet. Det är även under dessa protester, för-revolutionära situationer om man vill använda marxistiskt språkbruk, som makten tvingas frångå och bryta mot sina egna regler”.

Andersen menar att det är högst oklart om den hårdföra behandlingen av protesterna kommer att kunna stävja det folkliga missnöjet.

”Det är dock tveksamt om dessa repressiva metoder i längden kan kontrollera omfattande folkligt missnöje, vi har redan sett tecken på bristande lojalitet med etablissemanget hos polisen under inledande skeden av liknande konflikter i bland annat Kanada. I Nederländerna torde etablissemanget inte minst ha en pedagogisk utmaning framför sig när de ska förklara varför de väljer att driva igenom sin nya miljöpolitik under en akut, och global, kris vad gäller både mat och ekonomi. Liksom varför omtanken om miljön så ofta får drag av elitens klasskamp mot de egna folken”, konstaterar han.