UTRIKES24 av 27 medlemsländer kommer att dela på skuldbördan efter lånet på närmare 1 000 miljarder kronor för att finansiera kriget och landets underskott.
EU:s ledare har beslutat att låna 90 miljarder euro till Ukraina genom gemensam upplåning, vilket innebär att unionens skattebetalare kommer att betala tre miljarder euro årligen i räntekostnader från 2028, uppger EU-kommissionen. Beslutet kom efter att ett tidigare förslag om att använda frysta ryska tillgångar strandade på belgiskt motstånd.
Tidigt på fredagsmorgonen enades EU:s statschefer om att låna 90 miljarder euro under de kommande två åren, garanterat av EU:s budget. Ukraina förväntas få 45 miljarder euro nästa år, medan återstående medel betalas ut 2027. Landets budgetunderskott uppskattas enligt officiella uppgifter till 71,7 miljarder euro nästa år, skriver Politico.
Tjeckien, Ungern och Slovakien valde att inte delta i skulduppdelningen, men lovade att inte blockera finansieringen. För att möjliggöra detta kommer EU-kommissionen att föreslå ett så kallat fördjupat samarbete nästa vecka, vilket ger de 24 deltagande länderna en juridisk ram för gemensam upplåning.
Räntor belastar budgeten
Enligt höga tjänstemän vid kommissionen kommer EU att betala tre miljarder euro årligen i räntor från 2028 via sjuårsbudgeten, som till stor del finansieras av medlemsstaternas skattebetalare. År 2027 uppges räntekostnaderna bli en miljard euro.
Ukraina förväntas bara behöva återbetala lånet när Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd, menar man. Eftersom detta betraktas som osannolikt kan EU komma att behöva rulla över skulden kontinuerligt eller använda frysta ryska tillgångar för återbetalning.
Belgiskt motstånd styrde beslutet
Det sistnämnda alternativet kräver dock ett nytt politiskt beslut, eftersom Belgien motsätter sig användning av de frysta tillgångarna. Merparten av dessa förvaras i den Bryssel-baserade finansdepån Euroclear.
Det var det belgiska motståndet som fick ledarna att välja gemensam skuldsättning. Belgiens premiärminister Bart De Wever krävde obegränsade finansiella garantier mot ett lån baserat på ryska tillgångar – ett krav som ansågs för långtgående av övriga ledare, enligt källor.
Bibeln berättar om vedermöda och krig. Här kan DU se 2 videos och tänka till. Vi ligger illa till ser det ut som.. Lite äldre video.. men...
-Det kan bli krig i Sverige – och folkets krisberedskap bör höjas. Detta konstaterade både statsministern, civilförsvarsministern och Sveriges överbefälhavare förra veckan. Varför rasar vänstern mot uppmaningen till beredskap? Vad ÄR egentligen krisberedskap – och vad händer med ett samhälle som inte längre kan uppbåda någon försvarsvilja? Dessa frågor tar jag upp i veckans video “KRIG I SVERIGE?” /Sverige skulle inte gått med i NATO/ Se mer på Youtube
Vi har alla skyldigheter att.....
Kanske bra att tänka till som sagt......................
Luk 21:9
Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Sådant måste först hända, men slutet kommer inte genast.”
EU har hittills beviljat mer än 2000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.
Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.
Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.
Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.
Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.
Läs mer på nyadagbladet.se, EU:s skattebetalare har betalat över 2000 miljarder kronor till Ukraina
I den här artikeln ska jag förklara hur det gick till när Sverige gick från att vara det sannolikt bästa och tryggaste land världen skådat till att bli ett sluttande plan och avskräckande exempel.
Jag ska dessutom göra det så pedagogiskt att till och med en miljöpartist kan förstå det.
Det behövs varken en raketforskare eller ett geni för att begripa det som händer i Sverige. Det vi ser hända är en logisk följd av decenniers önsketänkande, godhetsknarkande och verklighetsförnekande av politiker, journalister, kändisar och akademiker som entusiastiskt tävlat om att idiotförklara, brunsmeta och frysa ut alla som på minsta vis försökt att problematisera eller varna för vad som händer om vi fortsätter stoppa huvudet i sanden.
Brinkemo, Bali, Rojas, Lamotte, Ganman, Janouch, Åkesson, Westerholm, Teodorescu… Listan kan göras lång på alla dem som har hånats och rasiststämplats av inbillade godhetsapostlar och verklighetsfrånvända grindvakter.
Men låt oss ta det från början:
I Sverige så har vi varit förskonade från krig i över 200 år. Eftersom vi stod utanför båda världskrigen på 1900-talet var både infrastruktur och industri intakt och efterfrågan på råvaror under Europas uppbyggnad på 1950-60-talet bidrog till att vi blev ett av världens rikaste industriländer. Det kom dessutom hit arbetskraft från flera länder i Europa.
Vi lyckades skapa ett välfärdssamhälle med ett skyddsnät som imponerade på omvärlden.
Baksidan av att ha levt i en ”skyddad verkstad” är att man riskerar att ta det som andra bara kan drömma om för givet och att man blir både bekväm och självgod på kuppen. Man brukar därför prata om att vi är fredsskadade. I kombination med föreställningen om att vara ”duktigast i klassen” trodde vi oss både kunna exportera och importera en utopi om att alla egentligen vill vara som oss, eller åtminstone anamma våra fina värderingar.
I FN:s flyktingkonvention artikel 34, assimilation och naturalisering kan vi läsa att :
”Värdlandet åläggs att allokera nödvändiga resurser för assimilation och naturalisering för att migrantgruppen så snabbt som möjligt skall kunna bli en del av värdlandets kultur och arbetsmarknad”.1
I Sverige har vi i decennier gjort precis tvärtom. Det vill säga ställt noll krav och öst bidrag.
De senaste 20 åren har Sverige tagit emot över två miljoner invandrare. Mer än något annat land i Europa per capita. De allra flesta har kommit från Afrika och Mellanöstern. Trots påstådda åtstramningar tar vi fortfarande emot runt 100 000 invandrare per år.
Låt oss dock vara tydliga med en sak. Det finns ingen anledning att tro att de flesta invandrare inte vill göra rätt för sig. Samtidigt går det inte att bortse från att många kommer från länder utan erfarenhet av vare sig demokrati eller jämlikhet. Medan vi i Sverige har en konsensuskultur byggd på kompromisser och dialog råder ofta en machokultur och blodshämnd i MENA-länder. (Länder från Mellanöstern och Afrika).
Det ligger i sakens natur att det kommer att uppstå friktioner i mötet med ett land där detta är oacceptabelt och där man ser demokrati och jämlikhet mellan könen som något självklart. Varje land har sina enskilda kulturella värderingar och värdesätter kulturella inslag på olika sätt. För oss är exempelvis hedersvåld, könsstympning och barnäktenskap oacceptabelt medan det i vissa länder varit tradition i århundraden och ses som naturligt.
Det är naivt att tro att folk kommer lämna det bakom sig bara för att de passerar en landgräns.
Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.
Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.
Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.
– Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.
Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag
Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.
Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.
Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.
Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.
Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.
Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain
Korruptionen fortsätter - stödet likaså
Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.
Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).
Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.
Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.
Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.
För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking.
Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster.
Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un.
Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959,
under det kalla krigets kanske mest spända period.
Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den ”japanska aggressionen” i vad han kallade det ”världsomfattande antifascistiska kriget”, men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede.
— Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte:
— Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten.
Foto: Kreml/CC BY 4.0
Kärnvapenarsenal i fokus
Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking:
— Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen.
Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang’an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet.
Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10.
Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad ”hangarfartygsdödare”, presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.
Trumps syrliga reaktion
USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social:
”Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och ’blod’ som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare”, skrev han och fortsatte:
”Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära… Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater”.
Foto: faksimil/Trump/Truth Social
Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att ”ingen ens hade detta i sina tankar”.
Ny krigsteknologi presenterades
Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras.
— För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore.
Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som ”Rättvisan kommer att segra”, ”Freden kommer att segra” och ”Folket kommer att vinna”.
USA placerar ut missilsystem
Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande.
Obemannade vattenfarkoster visas upp. Foto: Xinhua
Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land.
I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.
Modi deltog inte
Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag.
Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden.
Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.
/ANJI
Foto: faksimil/Trump/Truth Social
