Den moderatledda regeringen och SD är överens om att låna ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till Sveriges militära upprustning – sammanlagt 300 miljarder kronor.

– Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget, deklarerar Ulf Kristersson (M).

Under en presskonferens slog Tidöpartiernas ledare fast att Sverige innan 2030 kommer att lägga 3,5 procent av BNP på militären – jämfört med 2,4 procent idag.

För att nå det

ålet får den svenska försvarsmakten ytterligare 300 miljarder kronor – och satsningen kommer att finansieras genom lån.

– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 som skulle kunna landa på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, bekräftar Ulf Kristersson.

– Ett europeiskt Nato som når 3,5 procent kommer stå sig mycket, mycket starkare än vi gör i dag, hävdar statsministern vidare.

Mer pengar till Kiev

Pengarna kommer bland annat att läggas på att köpa in militär utrustning till den svenska armén – men man lovar även att utöka det militära stödet till Ukraina ytterligare.

Redan tidigare har man fattat beslut om att ge Kiev vapen och annat stöd för 25 miljarder kronor årligen fram till 2026 – men nu vill man använda nästa års anslag redan i år och skjuta till ytterligare 20 miljarder.

– Vi behöver göra vad vi kan här och nu för att ytterligare stärka Ukrainas försvarsförmåga, menar utbildningsminister Johan Pehrson (L).

Nato kräver i dagsläget att medlemsländerna lägger minst 2 procent av respektive BNP på sitt försvar – men det kravet förväntas höjas redan i sommar till någonstans mellan 3 och 5 procent, enligt bedömare.

Bakgrunden är att Trump-administrationen vill att Europa tar ett större ekonomiskt ansvar för militärpaktens kostnader. USA har också aviserat att man har för avsikt att minska sin militära närvaro på kontinenten, samtidigt som Ryssland alltmer frekvent av EU-ledarna pekas ut som ett akut militärt hot som Europa måste göra sig redo att bekämpa.

Nyligen besökte den brittiske arméchefen Roland Walker sin svenske kollega Jonny Lindfors, där man bland annat diskuterade ländernas militära samarbete, omvärldsläget i allmänhet och kriget i Ukraina i synnerhet.

Walker menar att Europa måste göra sig redo för att utkämpa ett krig mot Ryssland inom bara några få år – och den svenske arméchefen delar den uppfattningen.

– Historien påvisar igen och igen att Ryssland kan tyckas vara nere för räkning, men de kommer alltid tillbaka. Därför måste vi vara redo, för vi som stöttat Ukraina kommer vara deras måltavla, hävdar den brittiske militärtoppen.

– Den ryska självbilden att de har rätt att skapa intressesfärer genom att grannländer underkastar sig dem, hotar den europeiska säkerhetsordningen. De för inte krig bara mot Ukraina utan mot det kollektiva Väst, instämmer Lindfors.

Roland Walker menar att Ukrainas motstånd mot Ryssland ”är en källa till inspiration för alla europeiska länder” och han var mycket nöjd med vad han såg under sitt Sverigebesök.

– De soldater jag mötte visade tydligt klarhet i sitt syfte, att försvara Sverige och i förlängningen, alliansen (Nato).

”Fanatisk Natovurmare”

Besöket skedde den 19 november – 1000 dagar efter att Ryssland gick in militärt i Ukraina, och den brittiske generalen menar att det är av yttersta vikt att Väst fortsätter stödja Kiev på alla tänkbara sätt.

En som reagerat på de båda militärtopparnas uttalanden om krig mot Ryssland är nationalistpartiet Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand som kallar Lindfors för en ”sällsynt fanatisk Natovurmare” som dock inte tycks vara särskilt intresserad av att faktiskt försvara Sverige.