Straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Det lovar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med partiledarna för SD, KD och L.

I en debattartikel i Bonniertidningen Expressen hävdar de att lagändringen ska vara tidsbegränsad till fem år och endast gälla för de allvarligaste brotten.

”I det allvarliga läge vi befinner oss i måste vi prova nya åtgärder. Ett är säkert: Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått”, skriver partiledarna.

Partiledarna pekar på att antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium och att de misstänkta i livsfarliga skjutningar har blivit allt yngre.

”Den här utvecklingen måste stoppas”, konstaterar de och menar att den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna.

Samtidigt lyfter de fram att antalet skjutningar totalt sett har gått ner sedan 2022 och att de hittills i år har mer än halverats jämfört med rekordåret 2022. ”Men vi har fortfarande våldsnivåer som inget anständigt samhälle kan acceptera”, skriver de vidare.

Tre skäl till sänkningen

Regeringen och SD anger tre huvudsakliga skäl för att sänka straffbarhetsåldern. För det första menar de att chansen att ett barn bryter en kriminell livsstil är större ju tidigare rätt åtgärder sätts in.

”Genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp hela polisens och Kriminalvårdens verktygslåda i ett tidigare skede”, heter det.

För det andra handlar det om statens skyldighet att skydda medborgarna från brott. Påföljder som ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning eller fängelse möjliggör mer kontroll och återfallsförebyggande insatser, argumenterar partiledarna.

För det tredje är påföljden viktig för brottsoffrets upprättelse och lagstiftningens legitimitet, särskilt för unga brottsoffer som drabbas hårdast av unga brottslingar.

”Dagens system räcker inte”

”Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker”, skriver partiledarna och riktar kritik mot tidigare politik. De menar att förebyggande insatser borde ha gjorts för tio år sedan när dagens unga brottslingar var små barn.

Partiledarna pekar på att flera andra länder har lägre straffbarhetsålder. I Irland är den 12 år, och 10 år för viss allvarlig brottslighet. I Nederländerna är straffbarhetsåldern 12 år och i England 10 år.

Utöver sänkningen av straffbarhetsåldern lyfter regeringen och SD fram flera andra åtgärder som genomförts eller planeras, bland annat inrättandet av ungdomsfängelser och avskaffandet av den så kallade ungdomsrabatten för myndiga ungdomar.

Polisen får också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år i syfte att komma åt beställarna och förhindra brott innan de begås. Dessutom har sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis rivits så att myndigheterna kan samarbeta enklare.

Tusentals människor demonstrerade i London lördagen den 7 juni mot Labourregeringens beslut att skära i välfärden och samtidigt höja försvarsutgifterna. Protesten utmanar den brittiska regeringens ekonomiska prioriteringar.

Demonstrationen organiserades av People’s Assembly och Stop the War Coalition, under parollen ”Welfare Not Warfare”, och sträckte sig från Portland Place till Whitehall, rapporterar The Independent.

Protesterna riktar kritik mot premiärminister Keir Starmers beslut att höja försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP till 2027–2028, med en ambition om 3 procent i nästa mandatperiod, enligt den nya Strategic Defence Review.

Samtidigt har regeringen föreslagit att ta bort vinterbränslebidraget, behålla tvåbarnsgränsen för bidrag och skära i stöd till personer med funktionsnedsättning.

I skånska Helsingborg slår polisen larm om kriminella gäng som säljer utländska jordgubbar märkta som svenska. Intäkterna från försäljningen går rakt i händerna på den organiserade brottsligheten.

Enligt polisen lurar de oseriösa jordgubbsförsäljarna inte bara konsumenterna – de bidrar också till grov kriminalitet. Jordgubbarna, som är odlade utomlands, märks felaktigt som svenska och säljs till intet ont anande kunder.

– Det vi i själva verket får är jordgubbar som är odlade utomlands, som har falsk märkning som svenska och där pengarna går rakt ner i fickan hos kriminella. På vägen lyckas man utnyttja unga personer som tror att de har ett riktigt sommarjobb men helt saknar den trygghet man ska ha när man har en anställning, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad, i statstelevisionen SVT:s Morgonstudion.

Försäljningen är inte bara ett bedrägeri mot konsumenter – den uppges även finansiera annan grov brottslighet som narkotikahandel och människohandel, och bedöms vara mycket lönsam för brottsnätverken.

Helsingborg och Ängelholm har nu startat en riktad insats för att stoppa den kriminella jordgubbsförsäljningen. Målet är att öka risken för att oseriösa aktörer åker fast och att göra allmänheten mer medveten om problemet.

– Vi försöker arbeta på bred front, hävdar Jonas Berg.

Kontrollera Swish-numret

Polisen ger flera råd för att undvika att köpa falskmärkta jordgubbar. Bland annat uppmanas konsumenter att kontrollera Swish-numret – ett seriöst företagsnummer börjar vanligtvis med 123, medan ett privat nummer kan vara ett varningstecken.

– Det är jätteviktigt att telefonnumret går till ett företag och inte till den som sitter och säljer, förklarar kommunpolisen Maria Zander, och varnar även för att unga försäljare som går med på att använda sina privata nummer omedvetet riskerar att göra sig skyldiga till penningtvätt.

Osäkra kunder bör också om möjligt granska märkningen på förpackningen och fråga försäljaren om jordgubbarnas ursprung.

/ANJI