Straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Det lovar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med partiledarna för SD, KD och L.

I en debattartikel i Bonniertidningen Expressen hävdar de att lagändringen ska vara tidsbegränsad till fem år och endast gälla för de allvarligaste brotten.

”I det allvarliga läge vi befinner oss i måste vi prova nya åtgärder. Ett är säkert: Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått”, skriver partiledarna.

Partiledarna pekar på att antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium och att de misstänkta i livsfarliga skjutningar har blivit allt yngre.

”Den här utvecklingen måste stoppas”, konstaterar de och menar att den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna.

Samtidigt lyfter de fram att antalet skjutningar totalt sett har gått ner sedan 2022 och att de hittills i år har mer än halverats jämfört med rekordåret 2022. ”Men vi har fortfarande våldsnivåer som inget anständigt samhälle kan acceptera”, skriver de vidare.

Tre skäl till sänkningen

Regeringen och SD anger tre huvudsakliga skäl för att sänka straffbarhetsåldern. För det första menar de att chansen att ett barn bryter en kriminell livsstil är större ju tidigare rätt åtgärder sätts in.

”Genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp hela polisens och Kriminalvårdens verktygslåda i ett tidigare skede”, heter det.

För det andra handlar det om statens skyldighet att skydda medborgarna från brott. Påföljder som ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning eller fängelse möjliggör mer kontroll och återfallsförebyggande insatser, argumenterar partiledarna.

För det tredje är påföljden viktig för brottsoffrets upprättelse och lagstiftningens legitimitet, särskilt för unga brottsoffer som drabbas hårdast av unga brottslingar.

”Dagens system räcker inte”

”Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker”, skriver partiledarna och riktar kritik mot tidigare politik. De menar att förebyggande insatser borde ha gjorts för tio år sedan när dagens unga brottslingar var små barn.

Partiledarna pekar på att flera andra länder har lägre straffbarhetsålder. I Irland är den 12 år, och 10 år för viss allvarlig brottslighet. I Nederländerna är straffbarhetsåldern 12 år och i England 10 år.

Utöver sänkningen av straffbarhetsåldern lyfter regeringen och SD fram flera andra åtgärder som genomförts eller planeras, bland annat inrättandet av ungdomsfängelser och avskaffandet av den så kallade ungdomsrabatten för myndiga ungdomar.

Polisen får också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år i syfte att komma åt beställarna och förhindra brott innan de begås. Dessutom har sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis rivits så att myndigheterna kan samarbeta enklare.

Efter en rad skjutningar och sprängningar i Stockholmsområdet de senaste veckorna vill polisen inte tala om någon temporär våldsvåg. Istället beskriver polisområdeschefen situationen som en ”konstant hög nivå av våld i Sverige”.

Upplands Väsby, Kallhäll, Viksjö, Bromma och Sätra – listan över platser i Stockholmsområdet som drabbats av skjutningar och bombdåd den senaste tiden växer.

Senast under natten till onsdagen pågick en omfattande polisinsats i Viksjö nordväst om Stockholm efter en skottlossning vid en bensinstation där två personer skadades. Kort tidigare, den 25 augusti, sköts två personer till döds i en bil på en parkeringsplats i närliggande Kallhäll. Polisen kan ännu inte svara på om det finns kopplingar mellan de olika dåden.

Trots den senaste tidens koncentration av våldsbrott i norra Stockholm vill polisen inte använda begreppet ”våldsvåg” för att beskriva utvecklingen.

— Jag skulle snarare säga att vi har sett ett antal fullbordade brott på en kort tid och med en tydlig geografisk avgränsning till norra Stockholm, säger Magnus Mowitz, polisområdeschef för Stockholm nord, i statstelevisionen SVT:s Morgonstudion.

Han betonar att polisen samtidigt har lyckats förhindra en rad planerade våldsbrott, men erkänner den dystra verkligheten:

— Begreppet våldsvåg är inget som vi använder, däremot kan vi se att det finns våldsbrott som kontinuerligt sker. Vi har en konstant hög nivå av våld i Sverige, slår han fast.

Tusentals gängkriminella

Innan 1990-talet var gängkriminalitet i princip ett okänt fenomen i Sverige där den organiserade brottslighet som ändå förekom huvudsakligen var kopplad till mc-gäng och där våldsamma uppgörelser med skjutvapen och sprängmedel på öppen gata i princip var icke-existerande. Sverige var länge ett av Europas tryggaste länder med en av världens lägsta mordfrekvenser.

Under de senaste tre decennierna har dock situationen förändrats dramatiskt. I takt med en gränslös massinvandring från konfliktdrabbade områden i Tredje världen har kriminella nätverk etablerats i förorter runt om i landet.

Från att ha varit koncentrerad till storstädernas utsatta områden har gängkriminaliteten nu spridit sig till i princip alla svenska städer av någon storlek och polisen bedömer att det idag att antalet aktiva personer i de kriminella nätverken uppgår till mer än 14 000 individer – från Malmö i Söder till Kiruna i norr.

Omsätter mångmiljardbelopp årligen

De kriminella nätverken ägnar sig inte bara åt spektakulära bombdåd och mord. Narkotikahandeln utgör fortfarande ryggraden i verksamheten, men gängen har diversifierat sin brottslighet betydligt. Utpressning av företagare, särskilt i förorterna, har blivit allt vanligare och välfärdsbedrägerier genom falska assistansbolag och andra upplägg dränerar miljardbelopp från skattebetalarna varje år.

Människohandel, vapensmuggling, stöldligor och häleri ingår också i repertoaren samtidigt som penningtvätt sker genom fastighetsinvesteringar, växlingskontor och kryptovalutor.

Exakt hur mycket pengar den organiserade brottsligheten omsätter varje år är omöjligt att svara på, men uppskattningar från polisen gör gällande att det handlar om cirka 100 till 150 miljarder kronor årligen.