Efter en rad skjutningar och sprängningar i Stockholmsområdet de senaste veckorna vill polisen inte tala om någon temporär våldsvåg. Istället beskriver polisområdeschefen situationen som en ”konstant hög nivå av våld i Sverige”.

Upplands Väsby, Kallhäll, Viksjö, Bromma och Sätra – listan över platser i Stockholmsområdet som drabbats av skjutningar och bombdåd den senaste tiden växer.

Senast under natten till onsdagen pågick en omfattande polisinsats i Viksjö nordväst om Stockholm efter en skottlossning vid en bensinstation där två personer skadades. Kort tidigare, den 25 augusti, sköts två personer till döds i en bil på en parkeringsplats i närliggande Kallhäll. Polisen kan ännu inte svara på om det finns kopplingar mellan de olika dåden.

Trots den senaste tidens koncentration av våldsbrott i norra Stockholm vill polisen inte använda begreppet ”våldsvåg” för att beskriva utvecklingen.

— Jag skulle snarare säga att vi har sett ett antal fullbordade brott på en kort tid och med en tydlig geografisk avgränsning till norra Stockholm, säger Magnus Mowitz, polisområdeschef för Stockholm nord, i statstelevisionen SVT:s Morgonstudion.

Han betonar att polisen samtidigt har lyckats förhindra en rad planerade våldsbrott, men erkänner den dystra verkligheten:

— Begreppet våldsvåg är inget som vi använder, däremot kan vi se att det finns våldsbrott som kontinuerligt sker. Vi har en konstant hög nivå av våld i Sverige, slår han fast.

Tusentals gängkriminella

Innan 1990-talet var gängkriminalitet i princip ett okänt fenomen i Sverige där den organiserade brottslighet som ändå förekom huvudsakligen var kopplad till mc-gäng och där våldsamma uppgörelser med skjutvapen och sprängmedel på öppen gata i princip var icke-existerande. Sverige var länge ett av Europas tryggaste länder med en av världens lägsta mordfrekvenser.

Under de senaste tre decennierna har dock situationen förändrats dramatiskt. I takt med en gränslös massinvandring från konfliktdrabbade områden i Tredje världen har kriminella nätverk etablerats i förorter runt om i landet.

Från att ha varit koncentrerad till storstädernas utsatta områden har gängkriminaliteten nu spridit sig till i princip alla svenska städer av någon storlek och polisen bedömer att det idag att antalet aktiva personer i de kriminella nätverken uppgår till mer än 14 000 individer – från Malmö i Söder till Kiruna i norr.

Omsätter mångmiljardbelopp årligen

De kriminella nätverken ägnar sig inte bara åt spektakulära bombdåd och mord. Narkotikahandeln utgör fortfarande ryggraden i verksamheten, men gängen har diversifierat sin brottslighet betydligt. Utpressning av företagare, särskilt i förorterna, har blivit allt vanligare och välfärdsbedrägerier genom falska assistansbolag och andra upplägg dränerar miljardbelopp från skattebetalarna varje år.

Människohandel, vapensmuggling, stöldligor och häleri ingår också i repertoaren samtidigt som penningtvätt sker genom fastighetsinvesteringar, växlingskontor och kryptovalutor.

Exakt hur mycket pengar den organiserade brottsligheten omsätter varje år är omöjligt att svara på, men uppskattningar från polisen gör gällande att det handlar om cirka 100 till 150 miljarder kronor årligen. 

Användarna är inte de sociala mediejättarnas kunder – utan själva produkten, där det absolut viktigaste är att fånga vår uppmärksamhet så länge som möjligt och till vilket pris som helst.

Det konstaterar psykiatrispecialistläkaren Anders Hansen, som pekar ut TikTok som ett exempel på en plattform som ”skapar information som vår hjärna inte kan titta bort ifrån”.

I statskanalen SVT förklarar han vad som händer med användarnas hjärnor när de använder sociala medier och hur skadligt mycket av innehållet faktiskt är – i synnerhet för unga användare.

– Vi människor vill tillhöra en grupp till vilket pris som helst. Det är ren överlevnad. Vi ställer oss hela tiden frågan: ’Duger jag för gruppen, är jag tillräckligt snygg, eller smart, eller smal?’ När vi får det här till oss två till tre timmar per dag uppfattar vi att vi inte är tillräckligt bra, att vi inte duger.

– I våra hjärnor registreras det här som livsfara, och det är därför vi mår så dåligt av det. En del försöker då göra någonting åt det och exempelvis svälta sig själva…Det är djupt biologiska mekanismer inom oss som hackas av den här extremt avancerade och sofistikerade tekniken.

”Bolagen bryr sig inte”

Trots att det egentligen är förbjudet på de flesta plattformar att rikta viktminskningstips och liknande smalhetsideal till barn och unga, är detta ändå mycket vanligt förekommande.

Även om ätstörningar är en komplicerad sjukdom med många potentiella orsaker, går det enligt Hansen inte att bortse från att dessa nästan har fördubblats sedan 2010 i hela västvärlden – och att detta sannolikt beror just på de ideal som lyfts fram i sociala medier.

– Bolagen bryr sig inte om att du får en skev självuppfattning, de vill bara squeeza ur varenda sekund ur dig. Om man tänker på det, så kanske man kan väcka den inre rebellen i sig och inte låta bolagen få ens tid, förklarar han.

Förlorar på begränsningar

Psykiatriläkaren poängterar också att alla typer av regleringar och begränsningar av algoritmer och innehåll innebär att användarna kommer att lägga mindre tid på sociala medier – och att det är därför de sociala mediebolagen systematiskt motsätter sig sådana krav.

– De har inget intresse alls av att försöka stoppa sådant här.

Även om TikTok lyfts fram som det tydligaste exemplet, finns det idag en lång rad konkurrenter som fungerar på liknande sätt – bland annat Instagram Reels (Meta), YouTube Shorts (Google) och Snapchat Spotlight.

När skolor implementerar ”klimatsmarta” skolluncher, genom att byta ut kött mot växtbaserad kost, minskar mängden järn kroppen tar upp. Särskilt är tonårsflickor drabbade, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I avhandlingen har man samlat in data genom en enkät som skickats till kommunernas måltidsverksamheter, där 167 av Sveriges 290 kommuner svarat. Vidare analyserades 76 skolmenyer under fyra veckor.

Resultatet visar att inte någon av de analyserade menyerna gav tillräckligt med absorberbart järn för flickor, som generellt har ett högre behov. Ofta ersätts nötkött med växtbaserade proteinkällor som soja för att göra dem mer ”klimatvänliga”, men även om soja innehåller mycket järn kan kroppen inte ta upp allt.

– Sojabaserade rätter innehåller mycket järn, men kroppen kan bara ta upp omkring tre procent av det. För flickor, som har höga järnbehov, är det här särskilt problematiskt, säger Mari Wollmar som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Jämförelsevis kunde kroppen ta upp cirka 14 procent av järnet från rätter baserade på nötkött, som man dock menar har den högsta klimatpåverkan.

Vidare visar forskningen att kvinnor ofta äter mindre mängd kött men mer av mat som sägs ha mindre klimatpåverkan. Därmed blir de samtidigt mer sårbara för näringsbrister.

Wollmar har tagit fram ett ”hybridrecept” som kombinerar växtbaserade ingredienser med en liten mängd kött och C-vitaminrika livsmedel som ökar järnupptaget.

– De här recepten minskade klimatpåverkan med 38 procent och samtidigt var näringsinnehållet tillräckligt och smaken uppskattad av en testpanel, säger Wollmar.

En nyligen publicerad studie från Lunds universitet visar att mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist. Risken var särskilt stor bland veganer och vegetarianer.

Allt färre tycks se någon framtid i Sverige efter yrkeslivet – och varannan svensk uppger nu att de vill flytta utomlands när de pensionerat sig.

Det är framför allt varmare länder som lockar – och stockholmarna är den grupp som är allra mest benägna att flytta utomlands.

”Jag vill leva, jag vill dö i Norden”, lyder ett välkänt stycke ur Sveriges nationalsång – men i verkligheten tycks många svenskar ha helt andra planer.

I en undersökning, genomförd av Kantar på uppdrag av livförsäkringsbolaget Movestic, framgår det att en knapp majoritet – 51 procent av de tillfrågade, som pensionärer skulle vilja bosätta sig utomlands hela eller delar av året. Bara en dryg tredjedel av de 2000 tillfrågade svarar att de vill stanna i Sverige och 13 procent anger att de är osäkra.

Sydeuropa upplevs som allra mest lockande med Spanien på första plats följt av Italien, Frankrike och Grekland – och en önskan om mer sol och värme är huvudskälet till att svenskarna vill flytta u