Frälsning/Räddning: mer om orden och meningen här:

Rädda, räddare, räddning, frälsa, frälsare, frälsning

I äld­re svens­ka ha­de or­den ”rädda” och ”frälsa” sam­ma in­nebörd. I vår tid har ”frälsa” ut­veck­lats till ett re­li­giöst spe­ci­alord. Även re­li­giösa tex­ter vin­ner dock i åskådlig­het om man använder or­det ”rädda”, vars egent­li­ga be­ty­del­se all­tid finns i bak­grun­den. Före­lig­gan­de översätt­ning har ge­nomgåen­de den­na ord­stam i GT och Tillägg till GT, där närhe­ten till kon­kre­ta och var­dag­li­ga förhållan­den är ofrånkom­lig. Det pas­sar t.ex väl till tex­ter­nas in­nehåll när Gud kal­las rädda­re sna­ra­re än frälsa­re, ef­tersom sam­man­hang­et of­tast gäller påtag­lig nöd och fa­ra (1 Krön 16:35; Ps 70:6; Jer 14:8; 1 Mack 4:30; Vish 19:9).

Rädd­ning el­ler fräls­ning är ett hu­vud­mo­tiv i NT:s bud­skap. De tro­en­de blir rädda­de tack va­re Kristus, först ge­nom omvändel­sen och se­dan slut­gil­tigt på den sista da­gen. De räddas från djävu­lens makt, från syn­den och dess följ­der: sjuk­dom och död, do­men, la­gens hot om straff, Guds vre­de.

De ord som grund­tex­ten använder (sóze­in, sotér, so­tería) kan även i des­sa fall myc­ket väl åter­ges med or­det ”rädda” och dess av­led­ning­ar, som tyd­ligt klargör att det in­te ba­ra rör sig om ett in­re, psy­ko­lo­giskt ske­en­de. När sam­man­hang­et ute­slu­ter den­na miss­upp­fatt­ning används ibland de äld­re or­den ”frälsa”, ”frälsa­re” och ”fräls­ning”, som på ett an­nat sätt an­ty­der det re­li­giösa mo­ti­vets to­ta­la om­fatt­ning; så t.ex när nam­net Je­sus utläggs i Matt 1:21.

In­te ba­ra Kristus ut­an också Gud sägs i NT va­ra människor­nas frälsa­re (t.ex. 1 Tim 1:1), vil­ket även kan ut­tryc­kas med or­den att fräls­ning­en finns hos ho­nom (Upp 7:10). Grund­tex­tens ut­tryckssätt an­kny­ter på des­sa ställen till den sam­ti­da se­den att hyl­la kung­ar och kej­sa­re som un­dersåtar­nas välgöra­re och rädda­re.

/Anji

Gud vet EXAKT vad varje människa behöver. HAN och bara HAN kan ändra på oss alla, till det bättre!  Var trygg i att veta att DU kan bli hans barn och få hjälp och stöd i allt  och ett evigt liv.

/Anji

 1 Halleluja!Lova Herren, min själ!

2 Jag vill lova Herren så länge jag lever,lovsjunga min Gud så länge jag är till.

3 Lita inte till furstar,till människors barn som inte kan frälsa.

4 Deras ande lämnar dem,de blir jord igen.Den dagen går deras planer om intet.

5 Salig är den som har Jakobs Gud till sin hjälpare,som sätter sitt hopp till Herren sin Gud,

6 till honom som har gjort himmel och jord och hav och allt som finns i dem,som är trofast för evigt,

7 som skipar rätt för de förtryckta och ger bröd åt de hungriga.Herren befriar de fångna,

8 Herren öppnar de blindas ögon Herren reser upp de nerböjda,Herren älskar de rättfärdiga,

9 Herren bevarar främlingar och stöder faderlösa och änkor,men de gud-lösas väg gör han krokig.

10 Herren är kung för evigt,din Gud, Sion,från släkte till släkte.Halleluja

Psalm 146  Herren vår hjälpare

/Anji

/Anji

Gud är god-

/Anji

TRO PÅ JESUS!

/Anji

He is ALL for Me!

#blog #post #pray #faith #courage #blessings" />

/Anji

TRONS KAMP

Bibelstudium av Tage Johansson

Efter syndafallets dag syntes allt vara nattsvart mörker och mänskligt sett verkade Guds skapelse ha blivit ett stort misslyckande. Då förkunnar Gud ett hoppets budskap mitt in i människans hopplösa situation. ”Kvinnans säd skall söndertrampa ormens huvud.” ”Kvinnans säd”, som är Jesus, kom och uppfyllde detta löfte. Det fick sin fullbordan på Golgata då visserligen han blev ”stungen i hälen”, men samtidigt blev djävulens makt krossad för alltid.

Med detta som bakgrund blir församlingens kallelse allt tydligare genom det som Paulus skriver till korintierna:
– Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art, de äro tvärtom så mäktiga inför Gud att de kunna bryta ned fästen. Ja vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder tillfånga och lägga dem under Kristi lydnad. Och när lydnaden fullt har kommit till välde bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.
(2 Kor.10:4-6)

 Djävulens makt över människan kom till stånd genom att bedraga Eva och Adam på sanningen. Därmed kom hela människosläktet att bindas av lögnens makt. Det förde med sig mörker, sjukdom och död. Men redan samma dag förkunnade Gud att lögnens makt skall krossas.
 I hela vår värld härskar och regerar ”lögnens fader”. Hela detta världssystem är uppbyggt på en lögn. Genom Guds sannings ljus befrias varje individ som kommer till detta ljus. Man får erfara att ”ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte fått makt därmed”. Den som befriats från mörkret genom sanningens evangelium, är också kallad att strida för sanningen. Att ”bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk som uppresas mot kunskapen om Gud”.

 Vår tid och vårt samhälle präglas alltmer av hur lögnens krafter flyttar fram sina maktpositioner. Det som förr var normalt blir onormalt, och myndigheterna för fram en laglös lagstiftning. Tiden närmar sig då laglöshetens människa, fördärvets man öppet skall träda fram. Vi vet vad det är som ännu håller honom tillbaka, skriver Paulus till tessalonikerna. Svaret på detta är att det fortfarande finns några som håller fast vid ordets sanningar. Det är de som utgör sanningens pelare och grundfäste.
 Judas uppmanar i sitt brev att vi ska kämpa för den tro som en gång för alla blivit överlämnad åt de heliga. Det handlar om en aktiv tro, för tro utan gärningar är död, och Johannes talar om en tro som övervinner världen.
 Bibeln ger oss många exempel på människor med en aktiv tro. När stora utmaningar från maktens myndigheter kom, fanns det en Daniel som trotsade bestämmelserna. Genast när Daniel fick veta om skrivelsen som var uppsatt, gick han in i sitt hus och bröt mot Mediens och Persiens oryggliga lag. När alla böjde knä för bildstoden på Duraslätten, vägrade Sadrak, Mesak och AbedNego att göra det. De reflekterade inte på vad följderna skulle bli. Mose föräldrar lät sig inte skrämmas av konungens påbud. De handlade genom trons övertygelse. Apostlarna som stod inför Stora rådet sa att man måste lyda Gud mer än människor.

 I denna tid med alla påbud och förbud från vår tids myndigheter kan vi inte böja knä för denna tidens bildstod, även om det skulle innebära bildligt talat en lejongrop eller en het ugn. Som trons folk har vi ett stort ansvar för vår samtid. Genom tron vägrar vi böja oss för fiendens skrämselpropaganda. En sak är att vara idealist eller opponent. En annan är att genom trons lydnad handla antingen det är opportunt eller inte. Det är oundvikligt att drabbas av konflikter, lidande och förföljelser på den vägen. Det har de troende fått uppleva i alla tider.

När Tertullianus på 200-talet hade undervisat sina åhörare om trons väg, sa man förskräckt: ”Om vi ska göra som du har undervisat om, hur ska vi då kunna överleva?” Han svarade då: ”Vem har sagt att ni skall överleva?” Jesus sade att ”det må vara lärjungen nog om det går honom såsom hans mästare ”.
 Att gå trons väg innebär att vi kommer i konflikt med antidiskrimineringslagen, agalagen, abortlagen och alla andra lagar som undergräver vad som är sant och riktigt i en helig gudsfruktan. ”Så skall alla de som vilja leva gudfruktigt i Kristus Jesus få lida förföljelse.” (2Tim 3:12)

https://midnattsropet.se/midnattsropet/trons-kamp/

/Anji