Han  lever

Alla inlägg under april 2020

Av Anji - Tisdag 28 april 23:45

 

BIBELFOKUS.se   Här tar jag med Lennart artikel om Feng Shui:http://bibelfokus.se/qa/q68

Fråga:

Hej! Vad är Feng Shui för något? Är det bara en inredningstrend?

Svar:

I tidningen Villaliv, som går ut till många hushåll i Sverige, såg jag häromdagen ett reportage som handlar om att inreda enligt Feng shui. Konstigt nog sticker de inte alls under stol med att det handlar om energier, yin och yang och om att må bra, alltså inte bara om inredning.

En feng shui-expert i artikeln säger så här:

”Har du mycket saker behöver du troligen röja och rensa till att börja med. Annars går det inte att bedöma om det finns balans mellan yin och yang. Skapa en plats för ny och fräsch energi […]”

bagua.jpgAtt Bagua (bilden) används inom feng shui avslöjar att det handlar om saker i livet som inte alls kan påverkas av hur vi inreder, utan snarare blir det ett slags ”mystiskt tänkande”, som den gamla riten ”om jag inte går på linjerna i gatan, så blir det en lyckosam dag idag”, alltså ren vidskeplighet.

Som exempel på detta kan man i en veckotidning med Feng shui-tips läsa följande: ”För att släppa ut så lite energi ur hemmet som möjligt ska toalettlocket, toalettdörren och droppande kranar alltid vara stängda”. Eller vad sägs om detta: ”Placera inte sittmöbler under synliga takbjälkar, den som sitter under en bjälke kan få huvudvärk”.

Så här står det bland annat på Wikipedia om Feng Shui:

”Feng shui bygger i stor utsträckning på läran om de fem elementen och tankar om qi, som ofta översätts till "livsenergi" och som, enligt dem som tror på dess existens, finns både i människor, djur och naturen. Dessa tankar kopplas ofta ihop med daoism [alltså taoism].”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Feng_shui

Feng Shui-kompassen som visas i artikeln i Wikipedia är till för att mäta väderstreck och hur de olika väderstrecken i hemmet ska inredas för att få den bästa energin.

Expressen publicerade 2007 ett reportage som de kallade ”Feng shui-bluffen”. De hyrde in fyra oberoende av varandra feng-shui-inredare och bad dem inreda en lägenhet enligt feng-shui utan att de visste om att detta gjordes fyra gånger. Inredarna mätte upp ”currylinjer” och ”chikrafter” men det blev olika för varje inredare och soffan flyttades t.ex runt på alla möjliga sätt.

Tänk dig själv att du på allvar börjar tänka på om ditt hem är inrett på rätt sätt, om du förlorar energi eller mår dåligt på grund av viss möblering och inredning. Det skulle inte bli någon ände på dina funderingar på om du har gjort rätt och om du egentligen mår så bra som du skulle kunna göra. Jag har själv hört talas om människor som blev helt bundna av detta och som inte alls mådde bra.

I 3 Mosebok 19:31 står det:

”Vänd er inte till andebesvärjare eller spåmän. Sök inte sådana att ni blir orena genom dem. Jag är Herren, er Gud.”

Det finns förlåtelse för allt genom att Jesus dog på korset för oss, men Gud ville redan på Mose tid varna för att om man går till spåmän, medium, osv, då blir man så bunden och styrd av detta att det förmörkar hela ens liv. Då förtröstar vi ju inte längre på Gud som är den ende som har all makt. Därför kan jag efter att ha läst om feng shui säga att det är en stor risk att börja tro att sådana här inredningstips har effekt på ditt välbefinnande.

I Romarbrevet 8:15 läser vi de välkända orden:

”Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ’Abba! Fader!’ ”

Vi lever inför Gud likt ett barn inför sina föräldrar. Vi behöver inte krångla till vårt liv med sådana här metoder för välbefinnande. Istället får vi prata med vår Far om alla våra behov och önskningar och förtrösta på att han hjälper oss med allt!

/Anita

 

/Anji

ANNONS
Av Anji - Måndag 27 april 22:27

 

 

https://www.efterfoljelse.se/ 

 

 I denna blogg/hemsida kan du följa en person som är varmt kristen och har mycket att skriva om då det gäller vår Herre Jesus och om att vara en kristen. Här finns många artiklar som handlar om tro ro och frid med Gud/Jesus.

 

Läs och fundera och njut av Jan-Åkes sida!!

 

 

/Anji

 

ANNONS
Av Anji - Söndag 26 april 20:23

Satan   /VEM är han.....

Den­na namn­form går till­ba­ka på det hebre­is­ka or­det satán, som be­ty­der ”motstånda­re”, ”fi­en­de” (1 Kung 11:14, 23, 25) och även ”an­kla­ga­re” inför dom­stol (Job 1-2; Ps 109:6; Sak 3:1 f.). I NT:s grund­text upp­träder en gre­ci­se­rad form av or­det (sa­tanás) som namn på den on­da mak­ten, omväxlan­de med den gre­kis­ka mot­sva­rig­he­ten diábo­los, varav svens­kans ”djävul”. I Matt 16:23 be­teck­nar ”Sa­tan” en människa som, om också ba­ra tillfälligt, går den on­des ären­den (jfr 2 Kor 11:14).

 

ANJI:   Den sataniska s k ordningen som är nu i världen är mycket mycket stor, och jag vill visa på att det verkligen är så och vad han är! En djävul och andra djävulska ‘makter’ styr på jorden.

 Jag vill visa dig lite på vad just sorg kan vara och vad som står som förklaring på just SORG.

Sorg, sorgebruk

En rad sor­ge­bruk, del­vis främman­de för oss, nämns i den hebre­is­ka bi­beln och skym­tar även i bi­belns gre­kisk­språki­ga de­lar. Is­ra­e­li­ter­na be­grav­de si­na döda obrända så snart som möjligt ef­ter döds­fal­let. De ef­ter­le­van­de gav star­ka ut­tryck för sin sorg, och det­ta un­der lång tid; de sju da­gar som nämns i 1 Mos 50:10 (jfr Job 2:13) kom att bli re­gel (Ju­dit 16:24; Syr 22:12, men jfr också 38:17). Man gav upp gälla rop, som bru­kar åter­ges med ”ack” el­ler ”ve” (1 Kung 13:30; Jer 22:18; Am 5:16). Sam­manhäng­an­de sor­gesång­er gav konst­ful­la­re ut­tryck för upp­skatt­ning av den döde och smärta över förlus­ten (2 Sam 1:19-27; 3:33 f.).

 

For­men för en sådan döds­kla­gan imi­te­ras i en del pro­fe­tis­ka tex­ter om ri­kens och härs­ka­res fall (Jes 14:4-21; Hes 19:1-14). Både kla­go­rop och sång­er kun­de utföras yr­kesmässigt av be­tal­da med­hjälpa­re, of­tast kvin­nor (”gråters­kor” och ”sång­ers­kor”, Jer 9:17; 2 Krön 35:25). In­stru­men­tal­mu­sik hörde också till (Jer 48:36; Matt 9:23).

 

En rad be­te­en­den före­kom både vid döds­fall, vid botgöring och vid sto­ra olyc­kor el­ler fa­ror. De var alltså allmänna ut­tryck för sorg, förkros­sel­se och fa­sa och gick ut på att an­pas­sa klädsel och ut­se­en­de till den do­va sin­nes­stämning­en. Bl.a kun­de man ri­va sönder kläder­na, hölja in hu­vu­det i tyg, så att an­sik­tet dol­des (2 Sam 15:30; Hes 24:17), ta av san­da­ler­na, los­sa tur­ba­ner el­ler håruppsätt­ning­ar, så att håret häng­de löst, el­ler ra­ka hår och skägg (Jer 41:5; Mik 1:16). Som särskild sorg­klädsel användes säckväv, som man svep­te sig i el­ler band om höfter­na. Man strödde vi­da­re as­ka el­ler jord över hu­vu­det (1 Mack 11:71; Upp 18:19) och kun­de också lägga sig i as­ka (Est 4:1, 3; Hes 27:30) el­ler sit­ta på mar­ken (Job 2:13; Jes 47:1). Ut­tryc­ket ”(gå) i säck och as­ka” syf­tar på des­sa bruk. Även fas­ta, som of­tast hör ihop med botgöring (t.ex. 2 Krön 20:3; Jon 3:5), nämns någon gång i sam­band med döds­fall (1 Sam 31:13).

 

Is­ra­e­li­ter­nas sor­ge­bruk var till stor del ge­men­sam­ma med grann­fol­kens och kan ur­sprung­li­gen ha stått i sam­band med främman­de trosföreställ­ning­ar. En del av dem förbjöds ef­ter hand. Se­den att ris­ta sig blo­dig nämns ut­an kri­tik i Jer 16:6; 41:5; 48:37; Mik 5:1 men förbjuds i 3 Mos 19:28; 5 Mos 14:1. Mer okla­ra är de tex­ter som nämner mat i sam­band med be­grav­ning och sor­gehögtid. Den van­li­ga forn­ti­da se­den att ställa fram gravgåvor före­kom även i Is­ra­el, fast gåvor­na tro­li­gen upp­fat­ta­des som en he­der­be­vis­ning åt de döda, in­te som of­fer åt de­ras an­dar el­ler som näring i döds­ri­ket. Ef­ter hand kom bru­ket ändå att kri­ti­se­ras som ett slags av­gu­da­dyr­kan (Syr 30:18 f.; jfr 5 Mos 26:14).

 

And­ra ställen, Jer 16:7 och kanske Tob 4:17, tol­kas na­tur­li­gen som att den dödes vänner gav bi­drag till en be­grav­ningsmåltid. Kanske var syf­tet att hjälpa de ef­ter­le­van­de med mat­lag­ning­en, ef­tersom de var ore­na av sin be­fatt­ning med li­ket. Det ”sor­ge­bröd” som nämns i Hes 24:17, 22 har satts i sam­band med sam­ma slags målti­der men kan tol­kas på fle­ra sätt. I Hos 9:4 tycks me­ning­en va­ra att allt som åts i sor­ge­hu­set förde oren­het med sig.

Spe­ci­el­la sedvänjor och av­vi­kel­ser från de van­li­ga bru­ken nämns bl.a i skild­ring­ar av stormäns be­grav­ning­ar. Särskilt långa sor­ge­pe­ri­o­der in­ne­bar en he­ders­be­vis­ning (4 Mos 20:29; 5 Mos 34:8). Vid påkos­ta­de kung­a­be­grav­ning­ar bädda­des krop­pen ner i kryd­dor, och man gjor­de upp eld till den dödes ära, kanske med föremål ur hans kvarlåten­skap (2 Krön 16:14; 21:19; Jer 34:5).

 

 

+++++++++Sing+Out+My+Soul+to+The+Lord:+Prayer+for+When+Hearts+are+Burdened

 

/Anji

666 · BIBELN · Satan
Av Anji - Fredag 24 april 20:54

 

Satan finns, jodå.

 

Satan är ondskan själv och vill krossa och förstöra och döda. Död finns överallt där han drar fram. Är han farlig?

 


Ja för alla, och särskilt för en svag troende eller en stark troende som vill göra…..

 

Satan är den mäktigaste av alla onda andevarelser. Hans  kraft påverkar både den andliga (Ef 2:1-3; 6:10-12) och den fysiska världen (2 Kor 12:7-10). Han vågade t o m fresta Jesus (Matteus 4:1-11).

Genom att dö på korset för världens synd och uppstå till nytt liv har Jesus en gång för alla besegrat honom och tagit auktoriteten ifrån honom. 

Men satan kommer ändå att fortsätta sina försök att lura och bedra människor tills Guds tid är inne att förgöra honom (Joh Upp 20:7-10)

1 Thess 3:5. Det var också därför som jag sände honom, när jag inte
mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om er tro, eftersom
jag fruktade att frestaren hade så frestat er, att vårt arbete skulle
bli utan frukt.


 

Fil. 2:16 i det att ni håller fast vid livets ord. Bliv mig så till
berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag inte
har strävat förgäves och inte förgäves har arbetat.
  Gal. 2:2. 1 Tess. 2:19. 3:5.

 

 

/Anji


Av Anji - Onsdag 22 april 00:21

Varför vill människor komma till himmelriket när de dör?

 

”Mitt rike är inte av denna världen” säger Herren Jesus Kristus som levde som människa och som Gud på jorden (som 100% människa och som 100% Gud) och som kom till jorden för att bereda en väg till Gud (för alla människor som tror/kommer till tro på honom) vilket han gjorde genom sin död på KORSET.

 

Hans egna folk, judarna, tänkte inte på något annat än att få vara i harmoni med romarna och att få göra dem till lags för judarna ville inte förlora den makt och den status de hade som judar i romarriket. De var livrädda för att romarna skulle ta ifrån dem den makt och den status de hade lyckats tillförskansa sig i detta rike och bland sitt EGET folk.

Det ledde till att när deras Gud (som de påstod sig tro på) dök upp i form av Herren Jesus Kristus (som var Gud) och som inte kom till jorden för att de, judarna, skulle kunna bevara sin makt och sin status i romarriket så började de, judarna, att smida planer som handlade om hur de skulle kunna göra sig av med honom (med Jesus/Gud) som de såg som en UPPRORSMAKARE.

 

 

Deras antikristliga hjärtan såg sin egen Gud (sin Messias) som en upprorsmakare som ville ta ifrån dem (de penningstinna och maktgalna judarna) deras makt och status i romarriket.

De ville gärna samarbeta med Jesus som gjorde alla möjliga tecken och under eftersom de hade kunnat tjäna på det för egen del men Jesus (Gud) ville inte samarbeta med dem/dessa judar så att de skulle kunna ha kvar sin makt och sin status i romarriket.

Istället så kallade han dem för huggormsyngel, för vitkalkade gravar fulla av de dödas ben, han kallade dem för hundar, för grisar, för Satans barn med mera.

 

 

De (judarna) började att gnissla tänder och blev allt mer och mer vreda på denna upprorsmakare. De ville inte ta död på honom själva (det var de för fega för och det skulle dessutom kunna ge dem ett dåligt rykte) utan bad romarna om hjälp men de (romarna) ville inte beblanda sig med saker och ting som hade med en religion/en sekt att göra men gick med på att ställa Jesus (Gud) till svars.

 

 

De (romarna) kunde inte hitta något brott som han hade begått (han, Jesus, sa att ”mitt rike är inte av denna världen”) vilket fick romarna till att häpna och till att tro att de hade någon förståndshandikappad människa framför sig.

De (romarna) tyckte synd om honom men judarna hävdade att han var en fiende även till romarna och att han kunde krossa hela romarriket om han inte stoppades. Judarna fick romarna till att tro att han (Jesus/Gud) även var ett stort hot mot dem och så gick det som det gick. Romarna korsfäste Jesus (Gud) under hejarop från judarna och de skriftlärda och fariseérna.

 

 

Detta parti eller sekt lever kvar än i dag inom judendomen och inom dagens kyrkor och samfund som agerar likt skriftlärda och fariséer på uppdrag av denna sekt/på uppdrag av judarna för att de har fåtts till att tro att dessa motståndare till Jesus/Gud är Jesus/Guds barn. Att alla judar, även om de hatar Jesus/Gud och inte vill ha med honom att göra, är Jesus/Guds barn och UTVALDA.

 

 

Dessa judar som såg till så att Jesus (Gud) blev korsfäst trodde på DE ÄLDSTES STADGAR”, som också kallas för Talmud. De trodde även på att kung Salomo som Gud slog bort på grund av sin avgudadyrkan (i det gamla testamentet och som lade grunden till judarnas Kabballa) kunde föra dem fram mot högre höjder.

När Martin Luther fick veta vad som stod i judarnas Talmud om de ”kristna” så skrev han en bok som heter ”Om judarna och deras lögner” och han blev kallad för en antisemit på ålderns höst när han avslöjade vad som stod i Talmud angående Jesus (Gud) och de kristna.

Från att ha varit en vän till judarna (han var en vän till dem och hade skrivit böcker tidigare där han stod upp för dem och de såg honom som en vän) blev han plötsligt en antisemit enligt judarna trots att han bara refererade till deras Talmud (till judarnas hat mot Jesus och mot hela kristenheten) som fortfarande är rättesnöret inom stora delar av judendomen, och blev med ens deras fiende.

 

 

Kung Salomos avfall har frimurarna anammat. Frimureriet kommer från dessa penningstinna och maktgalna judar som agerar på samma sätt än idag och genom att nästla sig in överallt med list och bedrägerier och det verkar inte som att de ”kristna” förstår något hur mycket man än skriver eller försöker att förklara.

Kyrkorna (medlemmarna i dessa) har blivit dagens skriftlärda och fariséer då de vill ha det lugnt och tryggt och bra. De vill inte ha någon eller något som bryter sig in för att säga sanningar. De motarbetar allt som har med Jesus/Guds sanningar att göra precis som de skriftlärda och farisseérna gjorde när Jesus (Gud) kom till jorden och de ville bli kvitt denna upprorsmakare.

 

 

De vill gärna komma till himmelen när de dör men om de inte har stått upp för Jesus/Gud under sitt jordeliv varför är de då så måna om att vara med honom den dag när de dör?

Om de har stått upp för allt möjligt under sitt jordeliv och som inte handlar om att stå upp för Jesus/Gud och om de har trivts bra med det så varför vill de då stå upp för honom när de dör? Varför vill de komma till himmelriket och till Jesus/Gud när de dör eller när de är döende?

Jag ställer en fråga och ni som är ”kristna”/frälsta får gärna svara. När en människa dör vandrar den då inte vidare mot det som den har tyckt om och stått upp för i världen eller vandrar den mot något slags himmelrike som den inte har velat kännas vid under sin livstid på jorden?

 

Läs mer här:

 

https://experimentlandet.blogg.se/2013/october/kung-salomos-avfall-och-satans-system.html

Och här: 

https://experimentlandet.blogg.se/2015/july/om-judarna-och-deras-logner.html

 

 

/Anji

Av Anji - Söndag 19 april 23:29

 

https://midnattsropet.se/midnattsropet/till-detta-ar-ni-kallade/

 


Text: Paulus Eliasson



Om man vill få en översikt över vad Bibeln säger på ett visst tema, kan man göra som jag gör ibland: Ta en penna, och markera med en bokstav eller symbol varje gång texten rör vid det ämnet. I min bibel har jag markerat med ett ”x” alla gånger texten svarar på frågan ”varför” eller ”med vilket mål”, och det kommer sig av att jag en dag för många år sedan frågade mig själv: ”Varför? Varför frälsning? Varför Jesus? Varför allt?”


Vad som blev det slutliga resultatet av det studiet är kanske ämne för en annan artikel, men en av de verserna jag markerade var 1 Petrus brev 2:21, som säger: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår” (min kurs.). Här ger Petrus oss anledningen till att vi är kallade, och det är frågan jag vill säga något om i denna artikel.

 


Kallad av Gud

 


Guds kallelse är ett tema lika gammalt som Bibelns äldsta berättelser. Gud kallade såväl Noa, Abraham, Mose, Samuel och David som alla profeterna och hela Israels folk vid olika tillfällen. Han tog dem ut ur sina tidigare sammanhang, och avskilde dem för ett speciellt uppdrag.
Om man läser i Bibeln om tiden efter Jesu död och uppståndelse, så avskilde också Jesus en grupp av sina adepter för att de skulle gå ut i hela världen och berätta de goda nyheterna om Guds rike som nu hade brutit in i kosmos på ett nytt och revolutionerande sätt. De kallades för apostlar (från grekiska apóstolos, sändebud), och dessa vidareförmedlade kallelsen att bli en del av Guds rike, då de i hela världen skapade nya Jesus-familjer. Dessa grupperna blev på grekiska kallade för ekklesía (de utkallade/avskilda), på svenska oftast översatt med ”församling” eller ”kyrka”.


Då Petrus skrev sitt första brev, adresserade han det till ”… de utvalda (gr. eklektois) som lever utspridda som främlingar …” (1 Petr 1:1). Vi ser nog oftast på frälsningen som något vi väljer; Jesus öppnar en dörr för oss till evigt liv, och vi väljer om vi vill gå in genom den dörren eller inte. Även om det är en del av sanningen, så är det inte hela sanningen – och inte ens det som Bibeln sätter fokus på. Självklart sa du ja till Guds kallelse när du kom till Gud – men det är inte du som definierar vad kallelsen är till för eller vad Gud har tänkt med dig.

 


Till detta

 


Petrus fortsätter i sitt brev att förklara för ”de utvalda” hur de ska förhålla sig till en fientligt inställd värld. Det intressanta är att han inte ser fram emot en positiv utveckling, där saker och ting blir bättre och lättare för de förföljda och hånade Jesus-familjerna. Han uppmanar dem istället att möta hån med goda gärningar, och förföljelse med en blick fäst på Jesus.
Det är i det resonemanget som bibelordet jag citerade i inledningen kommer in. Först beskriver Petrus en slav som tjänar en ond herre. Han uppmuntrar slaven att visa tålamod, även om han lider orätt – för det är just då man lider orätt som man kan få uppleva Guds nåd. Det är här jag blir både provocerad och fascinerad av Petrus. Nåd? Är det nåd att lida orätt? Vad är det för något att säga till en som lider under hopplösa omständigheter?


Då motiverar Petrus sitt påstående: ”Till detta är ni kallade …” Kan det stämma? Är detta världens sämsta rekryteringsslogan? ”Kom till oss! Här får du lida!” Men Petrus hämtar inte sitt påstående ur tomma luften. Några år tidigare hade han hört något liknande från Jesu egen mun:


”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” (Matt 16:24)

 


Den första församlingens erfarenhet

 


Det var inte många dagar efter den första församlingens födelse som förföljelse och svårigheter mötte den unga rörelsen. I Apostlagärningarna kan man läsa om Stefanus, den första martyren – och Jakob, den första av apostlarna som blev avrättad. Under de första 300 åren i församlingens historia var förföljelse mer regel än undantag (även om det absolut inte var så att kristna blev förföljda överallt och hela tiden), och martyrium var en viktig och naturlig del av den kristna identiteten.


Även om denna delen av den kristna historien inte betydde att kristna konstant blev utjagade ur städerna eller korsfästa så fort de blev fångade av myndigheterna, så var främlingskapet en alltid närvarande del av livet. Förkunnelsen satte sina spår i livsstilen, och de val man gjorde skapade distans till omvärlden. Därför levde de kristna inte bara under förföljelse, men möttes också av missförstånd, fiendskap, hån och motvilja från resten av samhället. Det låter kanske inte som ”riktigt” lidande, men alla som har varit tvungna att gå i konfrontation med samhällets konsensus vet att det är en kamp.

 


Jesus som exempel

 


Bibelordet jag försöker utlägga säger alltså: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår.” Om man undrar varför lidandet är en så integrerad del av den kristnes kallelse, så är det bara att se på Jesus. Hans lidande och hur han hanterade det är vårt exempel. Petrus förklarar:
”Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun. När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade” (1 Pet 2:22-24).


Här finner vi ännu ett ”för att”, ett ord som pekar på avsikt: ”… för att vi skulle dö bort från synderna …” Meningen med Jesu lidande och död var människors frälsning. Om man läser det här bibelordet så ser man att det Jesus gjorde inte kan kopieras – nämligen att bära människors synder – men också att vi genom att ha samma inställning till vår existens som den Jesus har, kan vi vara med på att föra människor till Jesus i och genom alla omständigheter.

 


Allt förmår jag!

 


Nu ska jag säga något som jag menar av hela mitt hjärta, men jag förstår att påståendet lätt kan missförstås: Gud behöver inte att jag är frisk. Det slog mig en dag då jag hade predikat i ett möte. Efter mötet kände jag mig så deprimerad och ägnade timmar åt att förebrå mig själv för min brist. Så tänkte jag: Varför låter Gud mig må dåligt när jag har predikat? Borde jag inte belönas med gott humör åtminstone? Eller är jag så värdelöst dålig att Gud straffar mig med depression?
Eller finns det en tredje förklaring? Kan det vara så att Gud använder mig trots att jag mår dåligt av det? Kanske Gud inte behöver att jag är frisk, rik, glad och framgångsrik? Kanske han bara behöver att jag är trofast i min tjänst? Det låter märkligt, för så mycket av dagens förkunnelse handlar om att Gud vill att vi ska bli framgångsrika, och hur vi ska kunna frigöra Guds kraft för vår egen välsignelse. Och kanske det är sant, jag sa inte att Gud inte vill att vi ska bli friska – men att han inte behöver det. Jesus var tvungen att lida för att uppnå det som var Faderns plan, och alla apostlarna som har skrivit i vår Bibel säger att hans lidande är ett exempel för oss. Det är en viktig lektion att lära sig, så man inte blir förundrad över prövningens eld (1 Pet 4:12) och förlorar tron på grund av svårigheter.


Gud kommer att använda din svaghet, sjukdom, lidande, och till och med död, till sitt namns förhärligande.

Är det nog för dig? Men hur ska man klara av att leva ett liv som är så osäkert? Där får vi ta aposteln Paulus till hjälp, och läsa Bibelns kanske mest missförstådda vers:


”Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” (Fil 4:12-13).


Den sista meningen här använder ”alla” kristna i betydelsen ”Gud hjälper mig, och därför kommer jag vinna alla kamper och därför kan jag göra vad jag vill”. Är det Paulus poäng? Uppenbarligen inte.

Han säger att han klarar av både hunger och brist, därför att Gud ger kraft. Han som började en god gärning i oss, han är också mäktig att bevara oss genom alla livets svårigheter. Det var nämligen dessa svårigheter han kallade oss till.


Min bön är denna: Herre, hjälp mig att leva dig till ära idag. Hjälp mig att leva som en främling i denna världen, bära lidande när det är nödvändigt och låt mig se segrar för ditt rike. Lär mig att fästa blicken på dig, och låta dagens sorg vara en påminnelse om att det finns en törst som denna världen inte kan släcka. Mitt hjärta är i ro endast när det får vila hos dig.

PUBLICERAT I MIDNATTSROPETUNDERVISNING

 

 

/Anji

Presentation

Omröstning

Firar du jul? Jesus är inte född på jul.
 Nej Jesus är inte född på jul
 Julen är katolsk och felaktig
 Finns det mer info att få?

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7 8 9 10 11
12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< April 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

http://www.iring.nu/webbringar/Fraelsaren.php

Anji

Min Gästbok. Välkommen!

Följ bloggen

Följ Han  lever med Blogkeen
Följ Han  lever med Bloglovin'

Prövningar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se