Om någon berättade för dig att ett kemiskt ämne som tillsätts i maten kan orsaka hjärnskador hos dina barn så att de senare får beteenderubbningar, inlärningssvårigheter, övervikt och infertilitetsproblem. Om det kan visas att ämnet allvarligt kan förvärra nervsjukdomar som Parkinson, Huntingson, Alzheimer och ALS. Och att ämnet inte fyller någon näringsmässig funktion. Vad skulle du tycka då?
Ja, ungefär så inleder Russel Blaylock sin bok Excitotoxins, The taste that kills, varifrån det mesta i denna artikel är hämtat. Blaylock är hjärnkirurgen som såg skadorna på hjärnan och beslöt sig för att grundligt sätta sig in i orsakerna. Han har läst otaliga forskarrapporter och boken har 493 referenser. De tre vanligaste excitotoxinerna är glutamat, aspartat (huvudbeståndsdel av aspartam) och L-cystein. Användningen av dessa i matindustrin är omfattande. Blaylock blev varnad av kolleger för att skriva boken. Mäktiga industriintressen skulle göra livet surt för honom. Att boken grundar sig på välgjorda forskarrapporter som stöttar hans påståenden var därför viktigt. Ingen har kunnat ifrågasätta hans slutsatser.
Hur excitotoxiner fungerar
Glutamat och aspartat är aminosyror som naturligt finns i många proteiner. När man började använda dem hade man därför inte en tanke på att de kunde vara farliga. Man hade upptäckt att om man sönderdelade protein och koncentrerade fri glutamat från det kunde man tillsätta det till mat och få en förstärkning av smaken. Om man koncentrerar aspartam får man något som är mer än 100 gånger sötare än socker. Men det råkar vara så att glutamat och aspartat också används av hjärnan som två av c:a 50 olika kemiska signalsubstanser för att överföra impulser från nerv till nerv. Det är ett mycket effektivt system, det krävs ytterst små mängder. Utsätts en glutamatkänslig nerv för stora mängder glutamat blir den överstimulerad och arbetar ihjäl sig. Den dör. I normala fall finns enzymer som tar hand om överflödig glutamat. Men om koncentrationen av glutamat blir allt för stor hinner de inte med. Om man är hungrig och har för lågt blodsocker är funktionen nedsatt. Har man brist på magnesium eller antioxidanter blir de skador som uppstår mer omfattande. Effekten av aspartat är liknande. Aspartam har dessutom metanol som en nedbrytningsprodukt och det är cancerframkallande.
Blodhjärnbarriären
Blodhjärnbarriären ska förhindra olämpliga ämnen att komma in i hjärnan. Denna gränslinje förhindrar normalt glutamat som man ätit och hamnat i blodet att komma in i hjärnan. Men inte alltid. Hos foster är barriären outvecklad, det tar faktiskt många år innan den är färdigbildad. Om koncentrationen av glutamat i blodet är hög under lång tid så läcker en del glutamat igenom – detta händer om man äter glutamat flera måltider i rad. Andra orsaker till försämrad barriär är, åderförkalkning, diabetes, högt blodtryck, infektioner, hjärnskakning, tumörer och inte minst mikro-stroke (sådana som sker utan att man märker det). Möjligheterna för excitotoxiner att ta sig in i hjärnan och orsaka skada är många.
Excitotoxiner skadar hjärnan
Vissa delar av hjärnan har ingen barriär, bl.a hypothalamus. Dessa delar är de som oftast skadas av excitotoxiner. Även om skadan sker hos fostret eller i barnåldern kan det dröja länge innan det märks några symptom. Hypothalamus är kroppens styr- och reglersystem för många av hormonerna. Dessa styr bl.a sådant som dygnsrytm, ämnesomsättning, fertilitet m.m Även intelligens och beteende påverkas. Sker en skada här i ett tidigt skede av utvecklingen blir funktionen felprogrammerad för alltid. Tester på djur som fått i sig mycket glutamat visar onormalt beteende, lägre intelligens, övervikt (som inte går att banta bort), infertilitet, m.m Av etiska skäl har vetenskapligt kontrollerade försök inte gjorts på människor. När barnet växer upp kan det inte hantera sociala kontakter, har svårt att lära sig, blir överviktig, har svårt att få barn (både män och kvinnor).
Många får också akuta symptom efter att ha ätit excitotoxiner som kan visa sig efter två minuter upp till två dygn i form av huvudvärk, trötthet, törst, magsmärtor, yrsel, diarré, andnöd, hjärtklappning, förvirring och humörsvängningar.
Senare i livet kan excitotoxiner även påverka ett antal nervsjukdomar, såsom Parkinsons, Huntingsons, Alzheimers och ALS. Det är troligen inte så att dessa orsakas av excitotoxiner, men de bidrar till att symptomen blir värre och kommer tidigare än de annars skulle gjort. Symptomen märks inte förrän c:a 80 procent av nervcellerna för en viss funktion har dött, så skadorna kan ha pågått under lång tid innan. Järn, kvicksilver och andra tungmetaller gör excitotoxinerna ännu mer giftiga och med åren kan man ha ackumulerat en hel del sådana.
Eftersom kroppens skydd mot excitotoxiner är sämst i början och slutet av livet så riktar Blaylock en allvarlig uppmaning till alla gravida, barn och åldringar att det är särskilt viktigt för dem att undvika glutamat, aspartam och andra excitotoxiner.
Hur man undviker hälsoskador
Om man inte är barn eller åldring, är fullt frisk, inte går hungrig, äter näringsriktig mat, sover bra och inte stressar, klarar kroppen av excitotoxinerna utan att det behöver ge hjärnskador. Men om ett av villkoren inte är uppfyllda, till exempel om man blir förkyld och får feber, så kan excitotoxinerna döda hjärnceller. Antioxidanter kan dock minska risken. Antioxidanterna vitamin C (frukt och bär) och vitamin E (fisk, nötter, äggula) har störst betydelse i detta sammanhang. Även långkedjigt omega-3-fett (fet fisk och naturbeteskött) minskar skaderisken, liksom små mängder av selen och zink (större mängder är giftiga).
Magnesium får de flesta idag i sig för litet av, och magnesiumbrist gör excitotoxiner mycket farligare. Aluminium (aluminiumkastruller, spannmål) förstärker effekten ytterligare, liksom fosfat (Coca- Cola). Magnesium kan tas som tabletter men finns naturligt i bland annat nötter, nypon, fisk, kött och grönsaker.
Tungmetallernas påverkan
Tungmetaller, främst kvicksilver, ökar giftigheten av excitotoxiner mångfaldigt. Det räcker med att man dricker en varm dryck, så frigörs farlig halt från amalgamplomber. Använd därför inte amalgam som tandfyllnad. Man får också se upp med fisk från insjöar och Östersjön som kan ha hög kvicksilverhalt. Även järn ökar excitotoxiners giftighet. Menstruerande kvinnor kan behöva järntillskott, men de flesta skulle snarare behöva göra av med järn. Det kan man göra genom att vara blodgivare! Det finns en speciell antioxidant som även kan binda metaller och därmed oskadliggöra dem, nämligen alpha-lipoic-syra. Kan tas som tabletter men finns naturligt i spenat och broccoli.
Bäst är att inte äta några excitotoxiner alls. Med tanke på farligheten borde de inte vara tillåtna i livsmedel, men det är de. De finns t.o.m i vacciner (i Tyskland är det förbjudet). Svenska Livsmedelsverket har ingen egen åsikt, utan förlitar sig på WHO. WHO har ingen egen åsikt, utan de följer Food and Drug Administration i USA. FDA styrs allt för mycket av mat och läkemedelsindustrin, så det har inte blivit något förbud.
Se upp med light, diet och nyckelhålsmärkt mat
Det finns ett sätt att bli av med excitotoxiner i vår mat. Det är att inte köpa mat där de ingår. Så varje gång du plockar en vara, ägna några sekunder åt att läsa igenom innehållsförteckningen. Varor med någon av följande ingredienser innehåller excitotoxiner: E 951 Aspartam, E620 Glutaminsyra, E621 Natriumglutamat (kallas även smakförstärkare), E622 Kaliumglutamat, E623 Kalciumdiglutamat, E624 Monoammoniumglutamat, E625 Magnesiumdiglutamat, hydrolyserat/spjälkat protein, kalciumkaseinat, natriumkaseinat, gelatin (E441), autolyserad jäst, jästextrakt, sjögräsextrakt, karragenan (E407) och maltodextrin.
Om en vara har texten light, diet eller är nyckelhålsmärkt – se det som en varningssignal att noggrant kontrollera innehållet. Nyckelhålsmärkta varor är alltid fettsnåla och blir lätt smaklösa eftersom fett är bärare av smak. Därför hälls det ofta i excitotoxiner som smakförstärkare, det är det billigaste sättet att få mer smak. När du ändå håller på att läsa innehållsförteckningen så finns mer i mat än excitotoxiner man bör undvika eller minska intaget av.
Transfetter är inte förbjudna i Sverige, men det är de i Danmark och i frihetens land USA. New York har ansett att hälsoriskerna är allvarliga och infört förbud. Står det härdat fett eller vegetabiliskt fett i innehållsförteckningen och innehållet inte är flytande, då finns där transfett. Finns ofta i industrimargarin, frityroljor, kakor, popcorn, kex, glass, choklad, m.m
Omega-6-fett är inflammationsdrivande och omega-3-fett är inflammationshämmande. En lämplig kvot omega-6/omega-3 är 3/1. I dagens mat blir det mycket större kvot, vilket ökar risken för åderförkalkning, allergi, reumatism, cancer, m.m Högt omega-6-intag förvärrar effekten av excitotoxiner. Omega-6-innehållet deklareras sällan, men spannmålsprodukter, majs, soja och de flesta matoljor har mycket höga värden, liksom margariner. Smör och kokosfett är däremot hälsosamma.
Mat med mycket kolhydrater ger höga insulinvärden och orsakar ett otal hälsoproblem, såsom fetma, diabetes, åderförkalkning, dåligt immunförsvar, cancer, m.m Det uppstår också blodsockersvängningar och under de perioder som blodsockret är för lågt har hjärnan nedsatt skydd mot excitotoxiner. Använd mat med mer än 5 energiprocent kolhydrater sparsamt.
Svaveldioxid (ofta i torkad frukt) förstör vitamin B1, som vid brist tillsammans med excitotoxiner kan orsaka Alzheimer.
Referenser
• Russel Blaylock, The taste that kills. ISBN: 978-0-929173-25-2.
• Föredrag av Blaylock om excitotoxiner: http://tinyurl.co/38u2hq
• Sveriges Konsumenter i samverkan:http://www.konsumentsamverkan.se/11ver/kampanj/tillsatser/msgalternativ.htm
Artikel skriven av Jan Engvald
Artikeln publicerades i 2007 års fjärde nummer av 2000-talets Vetenskap.
2000-Talets Vetenskap är en tidning laddad med kontroversiell och nedtystad kunskap, aktualiteter och angelägen debatt om medicin och hälsa. En tidning för de som är trötta på mediaetablissemanget.
/Anji
Dr Joseph Mercola. Pressfoto
En odlingskultur av Candida tropicalis (jästtyp) i labbet hos Iliyan Iliev, en immunolog vid Weill Cornell Medicine i New York. Foto: Jennifer Conrad och Iliyan Iliev
