Han  lever

Alla inlägg under juli 2021

Av Anji - 30 juli 2021 23:09

 

 ÄR DET ETT SKÄMT??? ÄR DET 1 APRIL? NEJ 30 juli!!

 

Kan vara en bild av 1 person, står och text där det står ”ॐ Löfven: Sjukdom ska ge uppehallstillstand Sverige storsatsar pả sjukdomsinvandring frản tredje världen. Skapar jobb inom värden och skänker nya utgiftsmöjligheter till skattebetalarna.”

 



DETTA är INTE KLOKT,

 


VAD SKA SJUKA VANLIGA SVENSKAR LEVA PÅ????

 

 

/Anji

Av Anji - 30 juli 2021 00:36

 

 

https://theholyremnant.blogspot.com/2019/04/att-synda-eller-att-gora-synd.html

 

Jon-Are Pedersen

 

Johannes skriver i sitt brev om två olika saker när han talar om synd. På det ena stället säger han: 
1 Joh. 1:9Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. SRB16. 
1 Joh. 2:1Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar, har vi en försvarare hos Fadern, Jesus Kristus, den rättfärdige. SRB16. 
Och på ett annat ställe: 
1 Joh. 3:8 Den som gör synd är av djävulen, för djävulen har syndat från begynnelsen. Därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. SRB16  
1 Joh. 1:8 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. SRB16 
Här pratar han, å ena sidan om en som faller för köttets frestelse (1 Joh. 1:9 och 1 Joh. 2:1) och andra sidan, en som lever i oomvänd synd eller säger att han är utan synd (1 Joh. 3:8 och 1 Joh. 1:8). Det är samma tanke Paulus förmedlar i Gal. 5:21 när han säger: den som GÖR sådant ska inte ärva Guds rike.
Gal. 5:21… Om sådant säger jag er i förväg, som jag också tidigare har sagt, att de som GÖR sådant ska inte ärva Guds rike. SRB16. 
Att synda är en helt annan sak än att leva i synd. Om vi lever i synd kommer lagen in och fördömer oss. Lever vi i oomvänd synd, då blir vi fördömd av lagen, eftersom vi inte lever i nåden. Och vi vet från Titus brev 2:12 att nåden fostrar oss att leva rätt inför Gud och människor. 
 
Om vi inte omvänder oss när Guds Ande manar oss till det, då lever vi i uppror. Och ett pågående uppror leder i sin tur till förhärdelse av samvetet. Det är att bryta mot Guds lag, och att leva efter sitt kött, vilket många kristna idag gör. Det är vad Johannes menar med brott mot lagen.
1 Joh. 3:4 Var och som gör synd bryter också mot lagen, för synd är brott mot lagen. SRB16. 
Så, att vandra i Anden är Guds lösning, och det är enda lösningen och enda sättet att kunna fullborda Guds lag, men det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Den Helige Ande är vår hjälpare och talar till vårt samvete för att vi ska omvända oss, och nästa gång ska stå starkare mot den svaghet som finns i oss, nämligen att vi är så vana att leva efter köttet. 
 
Vi tittar på de verser som skapar så mycket oro och rädsla i Kristi kropp och här behöver vi förstå Johannes undervisning som har gett upphov till mycket förvirring och oro. Studerar vi Första Johannesbrevet är det av yttersta vikt att vi förstår vad Johannes pratar om när han säger:
1 Joh. 3:8-10 Den som GÖR synd är av djävulen, för djävulen har syndat från begynnelsen. Därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. Var och en som är född av Gud gör inte synd, för Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. På grund av detta är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: Var och en som inte gör det som är rättfärdigt är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.
1 Joh. 3:4Var och en som GÖR synd bryter också mot lagen, för synd är brott mot lagen. 
Dessa föregående bibelverser har skapat en del konflikter mellan kristna läger och jag hoppas att den här studien kan hjälpa till att reda ut den. 
 
Vi börjar med 1 Joh. 1:5. Vi har två ord på grekiska: 1Fós och 2Skotía som är varandras motsatser: 1Fós är Ljus och 2skotía är mörker. Om Gud är ljus (1fós) då är djävulen, ondskan och synden mörker (2skotía). (Jag har satt en siffra framför orden för att identifiera vilket det talas om).
1 Joh. 1:5Och detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er, att Gud är 1ljus och i honom finns det inte något 2mörker. 
Sedan har vi tre andra grekiska ord: 1Koinõnían, 2Peripatómen och 4Ten Alethian som betyder Gemenskap/Samfund, Livsvandring och Sanningen, i den ordningen. Om vi säger vi har gemenskap/samfund (1Koinõnían) med Gud, men livsvandringen (2Peripatómen) är i mörker (3Skotía) med djävulen, ljuger vi och handlar inte efter sanningen (4ten alethian). 
1 Joh. 1:6Om vi säger vi har 1gemenskap med honom och 2vandrar i 3mörkret, ljuger vi och handlar inte efter 4sanningen. 
Matt. 7:13-14 talar om den trånga porten och den smala vägen och den vida porten och den breda vägen som leder i fördärvet. Livsvandringen kan antingen vara på den smala eller breda vägen.
Luk. 13:23-24 Och någon sa till honom: Herre, är det få som blir frälsta? Då sa han till dem: Kämpa för att komma in genom den trånga porten. För jag säger er, många ska söka komma in men ska inte kunna det. SRB16. 
Tillbaka till Johannes första brev. Ordet vandrar – 1Peripatómen, uttrycker en kontinuerlig livsstil och inte enskilda handlingar. 
1 Joh. 1:7 Men om vi 1vandrar i ljuset, såsom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu Kristi, hans Sons, blod renar oss från alla synd. 
Det är ett liv i ljuset som menas. Det är en livsstil och ett leverne efter Guds Sons exempel, som är världens ljus. Och Ef. 5:13 säger att "allt som uppenbaras är ljus", vilket gör att om vi lever efter det ljus vi har, vandrar vi i Anden. Vi är skyldiga att vandra så som han vandrade - 1 Joh. 2:6. Vi skyldiga att leva som Han levde.
 
Paulus talar också om att vandra (livsvandringlivsstil) i Anden eller köttet i Gal. 5:19‑21 och avslutar med att säga: ”...att de som gör sådant inte ska ärva Guds rike”, och ordet som används här är pràssontes och betyder: görautförafullförapraktisera/praxis. Ordet talar inte om en enskild händelse utan ett ständigt praktiserande av antingen gott eller ont. 
 
Ordet pràsso används av Johannes och Lukas.
Joh. 3:20Var och en som GÖR (pràsso) det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte ska bli avslöjade. SRB16. 
Apg. 19:19Och många av dem som hade BEDRIVIT (pràsso) trolldom bar fram sina böcker och brände upp dem inför alla... SRB16.  
Tillbaka till Johannes första brev.
1 Joh. 1:8-9Om vi säger att vi INTE har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 
Det finns dem som inte förstår att människan är en syndare i ständigt behov av nåd – daglig nåd. De menar att vi för alltid och evigt har blivit rättfärdiggjorda och därför är vi utan synd i Guds ögon. Ja, om vi vandrar i Anden gör vi inte vad köttet har begär till. Och OM vi syndar har vi en försvarare inför Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig. Men att förneka köttets makt att bedra är en dårskap som vaggar oss i en falsk trygghet, och leder till hårdhet och exklusivism. 
 
:::::::::::::::::::
 
/Anji

 

Av Anji - 28 juli 2021 22:53

 

 

https://midnattsropet.se/undervisning/templet-och-de-tva-vittnena/

 

Från Midnattsropet:

 

Templet och de två vittnena

Av Arne Imsen (1979)

 

När bibeln skall beskriva staten, gör den det genom att likna den vid ett förskräckligt vilddjur. Staten som ett vilddjursrike med totalitär makt är emellertid något som vi haft svårt att förstå på grund av den traditionella synen på staten. Det är ju inte lätt att på samma gång tala om det kristna samhället och vilddjursstaten.

Teologerna har laborerat med många begrepp, som till exempel statskyrka och folkkyrka, för att uttrycka förhållandet till samhället, och de har också berett vägen för ett nära samarbete med staten. Att staten i vårt land skulle kunna stå för något sådant som ett vilddjursregemente tycks förefalla ganska otänkbart.

Säger vi nu att staten är “vilddjuret”, uttalar vi en fruktansvärd dom. Går vi vidare och beskriver statens religiösa makt i termer såsom skökoreligiositet och skökokristendom, det vill säga olika former av kristendom i förening med världen, skall vi inte bli förvånade om vi inte blir särskilt populära.

Var står nu gränsen mellan de olika andliga tillstånden? Kan vi känna igen vad som är skökokristendom? Jag vet ju var gränsen mellan Sverige och Norge går. När jag passerat gränsmarkeringarna är jag i ett annat rike. Men kan jag lika enkelt säga var gränsen går mellan skökokristendom och apostolisk kristendom?

Vi skulle här kunna peka på flera konkreta exempel i kristen verksamhet och ställa några provokativa frågor som kunde få oss att tänka efter. Är det möjligt till exempel för en kristen församling att med bibehållen integritet ta emot statliga subventioner? Handlar inte det om regelrätt skökolön?

Men låt oss nu först dröja vid bilden av staten såsom vilddjuret. Vi vet att Daniels bok beskriver de historiska världsrikena såsom olika vilddjur som efter varandra stiger upp och går under. Ett lejon, en björn, en panter och ett sista förskräckligt vilddjur avlöser varandra i Daniels syn. Det första riket, det vill säga lejonet, är Babylon, björnen är Medo-Persien, pantern är Grekland och det fjärde djuret är romarriket.

Nu hör det romerska riket historien till, men det skall återuppstå igen. Det blir ett sällsamt rike, ty det sista vilddjuret skall bli ett förskräckligt vilddjur, som skall äga något av lejonets, björnens och panterns egenskaper tillsammans. Det blir en kombination av samtliga tre föregående riken. Nu har rikena gått under, men anden lever kvar och förkroppsligar sig i nya, mer utvecklade och allt farligare system. Mot ändens tid skall allt komprimeras i ett fruktansvärt vilddjursrike, som Skriften också kallar för Antikrists rike.

 

Krafter i rörelse
Parallellt med denna utveckling finns också en andlig maktkonstellation som tar form. I varje tid uppstår och framträder speciella Guds redskap med speciella funktioner. Vid ändens tid tycker vi oss på nytt se dessa redskap igen, men nu sida vid sida. När Satan mobiliserat alla sina krafter för en slutlig uppgörelse med Guds församling, har också himlen mobiliserat sina krafter. Vi kan i Guds församling åter känna igen något som påminner om de gamla kämparna, som en gång trädde upp.

Jag skall här försöka ta er med i denna otroliga och förunderliga händelseutveckling och se vad som verkligen tar form.

 

I den text vi läst möter vi flera uttryck vi skall stanna speciellt vid. Det är för det första templet, för det andra vittnena, för det tredje manifestationerna och för det fjärde beskrivningen av den andliga makt som vittnena kommer att råka i strid med, vilddjuret. Slutligen, och för det femte möter vi staden med det hemlighetsfulla namnet, där också templet är beläget.

Vilka är vittnena som skall spela huvudrollen i detta drama? Vi möter dem icke med deras namn, men vi kan känna igen dem av beskrivningen.

Den ene känner vi igen genom namnet på skådeplatsen för dramat, nämligen den stora staden som andligen talat kallas Egypten. Vem tänker vi på som den stridande mannen i det egyptiska riket om inte Moses, som frambar Guds befallning till Farao: “Släpp mitt folk, så att de kunna hålla högtid åt mig i öknen!”

Den andre känner vi igen genom de manifestationer som skall åtfölja dem. “De hava makt att tillsluta himmelen, så att intet regn faller under den tid de profetera.” Här leds våra tankar till profeten Elia, som bad en bön att det icke skulle regna och det regnade icke på jorden under tre år och sex månader.

Nu utkämpade Mose sin kamp i Egypten och Elia sin kamp i Israel under en kort period. I tidsålderns avslutning för de två vittnena inte längre striden inom ett begränsat område av världen. Det kampen nu gäller är mot den totala ondskan. Perspektivet vidgas till att omfatta hela släktet, då alla på ett eller annat sätt skall komma att delta i kampen.

Man har sagt att de här två vittnena skall komma att ligga på någon gata i Jerusalem och att man skall få se deras döda kroppar på en TV-skärm utöver hela jorden så att jordens inbyggare skall kunna applådera vad som skett. Jag tror inte att det kommer att gå till på det sättet. Om det ändå skulle ta en sådan form tror jag inte att detta är det väsentliga. Det är frågan om en helt annan och djupare betydelse, och jag skall här försöka beröra den.

 

Religiositet som åstadkommer plåga
Vi får först veta att jordens inbyggare skall glädja sig när vilddjuret övervinner och dödar Guds två vittnen. Man kan fråga sig vad det är som åstadkommer denna glädje. Ja, dessa två vittnen har plågat dem som bor på jorden. De representerar en religiositet som åstadkommer plåga.

Deras närvaro, deras tjänst och funktion är en plåga och jordens inbyggare skall skicka varandra gåvor när de har övervunnit och besegrat irritationsmomentet.

Lägg märke till att vittnena uppträder höljda i säcktyg. Anspråkslöst och enkelt bär de genom sin dräkt vittnesbörd om djup sorg, totalt armod och total fattigdom i en fruktansvärd protest mot alla de som profeterar framgång och att allt står väl till. De står i en våldsam opposition mot alla dem som arbetar på allianser, enhet och ekumenik. De representerar något helt annat än den allmänna fras-religiositeten och ritualismen som är så vanlig idag.

Men det finns också med i bilden en annan makt som är de två vittnenas raka motsats. I Uppenbarelseboken 17:4 läser vi om kvinnan, den stora skökan, som var klädd i purpur och i scharlakan och som glänste av guld och ädla stenar och pärlor. Horkvinnan ville också dölja sig, men genom att pryda sig med purpur och ädla stenar. Hon hade låtit sig klädas i konungslig värdighet av jordens konungar, ty hon är utblottad på himmelska skatter. Sanningen är att hon är fattig och eländig, blind och naken, men det kan ingen märka av de mäktiga katedralerna, de fina orkestrarna och de ståtliga processionerna under högtiderna. Och det framgår absolut inte av hennes bekännelse. Det är otroligt hur narraktig och förljugen människan kan bli.

Låt oss läsa Sakarja 4
Ängeln som talade med mig kom tillbaka, och han väckte mig som när någon väcks ur sin sömn. Han sade till mig: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en ljusstake, helt av guld, med sin oljeskål upptill och med sina sju lampor. Sju rör går till de särskilda lamporna däruppe. Två olivträd sträcker sig över den, ett på högra sidan om skålen och ett på vänstra.” Och jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad betyder dessa, min herre?” Ängeln som talade med mig svarade: ”Förstår du inte vad de betyder?” ”Nej, min herre”, sade jag. Då sade han till mig:

”Här är Herrens ord till Serubbabel: Varken genom styrka eller makt, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot. Vem är du, du stora berg? Inför Serubbabel ska du bli jämn mark, och han ska föra fram slutstenen under höga rop: Nåd, nåd över den!” Och Herrens ord kom till mig. Han sade:

”Serubbabels händer har lagt grunden till detta hus, och hans händer ska också göra det färdigt, och du ska förstå att Herren Sebaot har sänt mig till er. För vem föraktar den ringa begynnelsens dag? De gläds över att se murlodet i Serubbabels hand, dessa Herrens sju ögon som far omkring över hela jorden.”

Jag frågade honom: ”Vad betyder dessa två olivträd till höger och till vänster om ljusstaken?” Och jag frågade honom igen: ”Vad betyder de två olivkvistarna intill de två gyllene rännor där den gyllene oljan rinner ner?” Då sade han till mig: ”Förstår du inte vad de betyder?” Jag svarade: ”Nej, min herre.” Då sade han: ”Dessa två är de smorda som står inför hela jordens Herre.”

Här möter vi också två vittnen, men nu framträder de inte i säcktyg. Här uppträder de som de två oljesmorda. Inför världen är Guds vittnen tecken på armod, men inför Herren är de oljesmorda. I bilder som handlar om guld, olivträd och olja beskrivs deras gudomliga kvaliteter, vilket har med utkorelsen och utrustningen att göra. Guds vittnen kan ibland se ut att bli besegrade, men därmed har inte Guds makt blivit om intet.

De två oljesmorda står inför Herren som förmedlare av gudomlig energi. Oljan strömmar direkt från trädet genom två gyllene rännor till ljusstaken. Allt ljus är beroende av de två oljesmorda vittnena. Utan dem vore allt mörker.

Studerar vi texten närmare ser vi vilka de två oljesmorda är. Det är Josua och Serubbabel. Inget skulle bli dem övermäktiga, ty så talade Gud till Serubbabel: ”Vem är du, du stora berg? Inför Serubbabel ska du bli jämn mark.”

 

Tron lyfter otrosberg


Vad är det för berg Skriften talar om? Säkert är det inga berg i geografin. Jesus säger att den som har tro “vore den ock blott såsom ett senapskorn” skall han till och med kunna säga till detta berg: “Häv dig upp och kasta dig i havet.” Senapskornet, det minsta av alla korn, är bilden på tron. Tron är aldrig voluminös, men tro som senapskorn lyfter berg. Otron lyfter inga berg. Vad är det som skapar otron i vårt väsen då om inte alla berg? Vi har kunskapsberget och otrosberget. Vad är barndopsläran och alla egna frälsningsläror för något om inte annat än ett resultat av all otro! Även otron kommer av förkunnelse. De två oljesmorda vittnena i deras säcktyg är protesten mot den intellektualiserade, moderniserade och anpassade religiositeten med sina självfrälsningsläror.

På samma sätt som dessa två vittnen verkar, fungerar den levande kristendomen. Lever vi i enlighet med vår speciella kallelse, kommer vi också att uppfattas på samma sätt som de två vittnena blev uppfattade. Vi blir ett irritationsmoment och en plåga med makt att öppna eller tillsluta himmelen. Vi har nog trott att de kristna i alla tider bett att Gud skall öppna himmelen. Vi har trott att det är vår uppgift att lindra nöden i första hand, men det kanske också kan vara så att Gud kallat oss att leda hela folk in i nöd.

 

Templets beskrivning


Låt oss nu se på en annan sak, nämligen templets beskrivning. Vi söker först ta reda på vad det kan vara för tempel som avses och läser 2 Tessalonikerbrevet 2:3-4:

Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.

Vi läser från Matteusevangeliet 24:1-2, där det också handlar om ett tempel:

När Jesus lämnade templet och var på väg ut, kom hans lärjungar fram för att visa honom på tempelbyggnaderna. Men han sade till dem: “Ni ser allt detta? Jag säger er sanningen: Här ska inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner.”

 

Skall templet byggas upp igen?


Vad är det för helgedom som Jesus säger skall bli nedbruten? Idag är templet nedrivet. Det tillhör skuggorna och förebilderna. Men skall det då åter byggas upp igen i Israel, så att Gud skall återinföra den gammaltestamentliga gudstjänsten? Om Gud själv skall göra det, kan han i varje fall inte klandra oss för att vi frestas att bli judar i vår tro.

Innan vi går vidare läser vi ännu ett stycke:

Jesus svarade: “Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det på tre dagar.” Judarna sade: “I fyrtiosex år har man byggt på det här templet, och du ska resa upp det på tre dagar!” Men templet han talade om var hans kropp (Joh 2:19-21).

Jesus trädde fram och gjorde anspråk på att själv vara ett tempel. Han skulle också bygga ett tempel – sin församling, där Gud skulle bo. Därför frågar jag igen om det är sannolikt att Gud skall återinföra skuggorna och symbolerna efter det att församlingen är slutfrälst? Jag har svårt att tro att hela den gammaltestamentliga gudstjänstens offerkult skall införas på nytt i Israel, bara för att som det heter, laglöshetens människa, Antikrist, skall kunna ta sitt säte i Guds tempel.

Om nu inte templet är en ny byggnad som skall uppföras i Jerusalem, vad är det då? Och vad innebär det att Antikrist, laglöshetens människa tar sitt säte i Guds tempel? Templet är en bild på Guds folk och församlingen.

Aposteln uppmanar de troende att ge akt på Antikrist i templet som ett tecken på att Jesu Kristi tillkommelses dag är nära. Nu har kanske hela kristenheten fått den uppfattningen att Antikrist skall sätta sig i ett kommande tempel i Jerusalem innan Jesus kommer. Men då berör oss inte frågan längre så direkt och omedelbart. Vi förstår alltså av sammanhanget att det inte kan vara ett tempel som är uppbyggt i Jerusalem det handlar om.

 

 

Hur kunde de bli besegrade?


Vi skall betrakta ytterligare ett förhållande som hjälper oss att se helheten i sammanhanget. Två gestalter vi känner igen i dramat är Moses och Elia.

Vi har läst att eld gick ut ur de två vittnenas mun och förgjorde deras fiender. Plötsligt skall ett vilddjur träda upp ur avgrunden för att föra krig emot dem, övervinna dem och döda dem. Hur kunde detta bli möjligt? Förmodligen låg svaret i den miljö de levde i, staden som andligt talat kallades Egypten. Vem var det som tog upp striden mot Moses och Aron i Egypten? De hade gjort ett under inför Farao för att sätta makt bakom orden, och Farao gick med på deras krav. Men Farao kallade på spåmän och all Egyptens vise män. Genom en mäktig styrkedemonstration av Faraos spåmän besegrades Moses och Aron. Så snart Moses gjorde ett under, imiterade Faraos vise och spåmän deras kraftgärningar och framkallade liknande övernaturliga ting. Moses och Aron besegrades och måste gå bort för att komma igen, besegras, komma igen, besegras på nytt och komma igen på nytt.

Berättelsen om vilddjuret som besegrar de två vittnena i staden, pekar på en andlig strid som i varje tid försiggår mellan Guds folk och dess fiender. Vi vill gärna tro, då vi läser om att Antikrist skall ta sitt säte i templet, att det är något som i kommande tider skall äga rum där nere någonstans i Israel. Så har vi liksom räddat oss från en djupare och mer närgången tolkning av bibelordet. På samma sätt inbillar vi oss också gärna att de oerhörda katastrofer vi läser om i Uppenbarelseboken handlar om utlösning av atombomber och kärnvapen. Därmed har vi också skapat tillräcklig distans till den saken och bryr oss inte om att söka förstå vad som är den verkliga betydelsen av det. Men, mina vänner, det är i första hand fråga om andliga makter i konfrontation med varandra.

 

 

Modern till skökorna


Vi har läst om templet som är en bild på kristendomen, men vad är då staden? Vi erinrar oss först en annan stad som kallas för vår moder; hon som kommer ner ovanifrån, det nya Jerusalem som är bilden på församlingen. Nu läser vi om en annan moder och en annan stad, där motsvarigheten till församlingen är hon som är moder till skökorna på jorden. Det som gjorde det möjligt för vilddjuret, Guds motståndare, att besegra Guds vittnen var den stora staden, modern till skökorna, den stad där också deras Herre blev korsfäst.

Och var kommer Elia in här? Låt oss läsa Skriften!

Och skriv till ängeln för församlingen i Tyatira:Så säger Guds Son, han som har ögon som eldslågor och fötter som skinande brons: Jag känner dina gärningar, din kärlek och din tro, ditt tjänande och din uthållighet, och jag vet att dina sista gärningar är fler än de första. Men jag har en sak emot dig: att du tolererar kvinnan Isebel, hon som kallar sig profetissa och undervisar och förleder mina tjänare till att vara otrogna och äta kött från avgudaoffer (Upp 2:18-20).

Här presenteras en församling på glid bort från sitt ursprung. Varför är du så efterlåten mot kvinnan Isebel, frågar Herren genom profeten. Vi ser plötsligt även Elias kamp mot kvinnan Isebel och hennes lära. I Tyatira fanns det en lära som vi skulle kunna kalla för Isebels lära, och den hade en kuslig dimension.

 

 

Handlar om andlig otukt


Vi lägger märke till att det handlar om otukt här – men inte fysisk utan andlig otukt. I detta otuktsförhållande hade det fötts barn, som enligt Herrens ord skulle dräpas. Herren manade till strid mot en helt ny generation, som Isebel stod moder till. Hon hade befruktats genom lärarna i församlingen. Barnen var födda , men de hörde egentligen inte till församlingen och därför skulle de drivas ut.

Vad var det då denna Isebel hade gjort som var så ohyggligt, och vem var hon? Hon var drottning i Israel av hednisk börd, gift med Ahab, Israels konung. Ahab var fullständigt besegrad av denna kvinna. Hon skaffade sig ett väldigt inflytande och dominerade konungen helt genom sin intelligens och sin diplomati. Hon kom inte med krav om att Israels religion skulle utplånas eller att tillbedjan till Herren skulle upphöra. Hos sade bara: “Låt oss tillsammans med altaren för Israels Gud också resa ett altare åt Baal.”

Så placerades Baals altaren tillsammans med altaren till Jehova Gud på israeliskt territorium, och styggelsen var ett faktum. Israels folk kallades till offerhögtiderna, de torftiga gudstjänsterna som Israels barn hade tömdes på folk, och massorna drogs till Baals altaren där kulten var sensuell, spännande och intressant.

Då trädde Guds profeter fram och profeterade mot avfall, namnreligiositet och falskhet. Profeterna blev en plåga för högtiderna. Detta irriterade drottning Isebel, som inte kunde tåla att bli störd och förödmjukad. I tur och ordning dödades Guds profeter. Till sist hade hon likviderat hela skaran och inte en enda profet fanns kvar. Gudstjänsterna kunde utvecklas fritt och få ett allt djupare grepp om nationen.

Det var i det läget Elia trädde fram och bad hela nationen in i nöd och vånda. Det regnade inte på tre år och sex månader. Själv fick Elia finna sig i att som Herrens profet fly till främmande trakt och gömma sig vid bäcken Kerit.

 

Dödade i ekumenikens namn


Vad handlade Isebels lära om? Den gick ut på att vi skulle vara toleranta och samarbetsvilliga. Alla de som inte ville vara med måste på ett eller annat sätt elimineras i tysthet. Är det inte så man gjort med de brinnande kristna. Man har på ett diskret sätt och i ekumenikens heliga namn dödat profeterna och tystat dem en efter en. Det är dessa profeter och vittnen vi nu får se ligga döda till ett allmänt åtlöje inför en hel värld. Nedtrampade och avhånade ligger säcktygsprofeterna, som profeterade så skärande disharmoniskt, besegrade.

Elia strid var alltså en uppgörelse med ekumeniken mellan hedendom och judendom. Det var samma strid som utkämpades i Tyatira. Isebel höll på att ta ett av lärosätena i Guds församling – laglöshetens människa höll på att ta sitt säte i Guds tempel. Hennes efterföljare skryter nu med sin numerär. Det har blivit tusenden och åter tusenden. Men himlen gråter och kan inte jubla över framgången, därför att de som kommit hör inte Guds rike till. Barnen var födda utanför äktenskapet.

Striden mellan Elia och Isebel kulminerade med att profeten anordnade ett stort uppgörelsemöte på berget Karmel. Och profeten frågade: “Är det Baal som är Gud?” Då svarade Gud med eld och de falska profeterna förgjordes.

Här ser vi klart hur striden samtidigt förs på olika plan: Moses mot Farao och Elia mot Isebel. Striden leder alltid fram till en slutlig uppgörelseakt med hela den mäktiga religiösa sfären, den ekumeniska, alliansbetonade, maktgalna och segerberusade religiositeten, som ånyo har korsfäst Herren i den stad som andligen talat heter Egypten och Sodom. De två oljesmorda tjänarna ligger döda i staden till allmänt åtlöje och till ett skådespel. Men det är i det läget Herren säger: Kom hit upp! Och livsanden kommer in i dem, de reser sig upp och rycks upp till himmelen undan sina fiender. Förnedrade men uppryckta. Klädda i säcktyg men förhärligade.

Börjar vi ana vad det handlar om? Det är detta den andliga kampen innebär för Guds folk i alla tider. Förnedring och upprättelse om och om igen ända tills den sista striden för gott avblåses och Herren själv ingriper.

 

 

/Anji

 

Av Anji - 27 juli 2021 12:47

Charles Lawson talks about the shocking things no longer preached! You need to hear about this before it's too late! Share with the lost and loved ones! May our Lord Jesus Christ bless you all abundantly!

 

/Anji

Av Anji - 25 juli 2021 22:33

 

 

https://peterkrabbe.wordpress.com/2021/07/17/borjar-korthuset-rasa-nu/

 

Följande kan du läsa om i LÄNKEN OVAN:

 

 

Patenträtt är ett specifikt problem för många företagare i USA genom skyldigheten att registrera och få godkännande på allt som skall marknadsföras eller produceras genom detaljerade, offentliga registreringar. Så kan exempelvis inte läkemedelsindustrin patentera ämnen som förekommer fritt i naturen, som vitaminer och mineraler, vilket innebär att man får gå omvägar för att få in de effekter som vitaminer ger i ett patenterat läkemedel. Patentet är sedan nyckeln till ensamrätten och därmed lönsamheten i tillverkningen.

Den som har kunskap om denna registerhantering kan därför lätt granska olika patent för att få svar på kontroversiella frågor som exempelvis innehållet i chemtrailssprayning och vilka bolag som fått rätten att utföra dessa. För läkemedelsbranschen är givetvis detta öppna fönster ett stort konkurrensproblem genom att man tvingas exponera sina tankekomplex.

 

När experten på denna patenträtt, Dr. David Martin i USA, nu går ut i en hearing inför Rainer Fuellmichs granskningskommision och avslöjar hela bakgrunden till Covid-virusets uppkomst och lansering genom att följa dess spår i patentregistren är detta utan tvekan sommarens världssensation, alla kategorier. 

Alla som vill försöka förstå den situation som nu råder uppmanas att lyssna på David Martins redogörelse, inte så enkelt och än så länge bara på engelska, men värt besväret! Sammanfattat kan man konstatera följande huvudpunkter:

  • Arbetet med att ta fram Covid- 19 och dess följeslagare ”vaccinet” och PCR-testerna har pågått ända sedan 2008 och var helt klart innan lanseringen 2019.
  • Det s.k viruset är tillverkat i laboratorium med full avsikt att spridas så som nu skett. Alla skrönor om fiskmarknader i Wuhan är fabricerat nonsens.
  • Korruption och inblandning från andra amerikanska myndigheter kan utläsas ur den formella handläggningen och hemligstämpling av viktiga akter.
  • Produkten är att likna vid ett biovapen, vilket förklarar DARPAS intresse.
  • De s.k kallade mutationerna som Deltaviruset är rena påhitt för att skrämma populationen till vaccinationscentralerna för att injiceras med ett ämne som har andra syften än att minska sjukdomsfallen i en influensa.

 

 

/Anji

Av Anji - 24 juli 2021 23:10


Avfallets kyrka

*

Inom kristenheten har den romersk katolska kyrkan med påven som överhuvud en framträdande ställning i världen. Detta trots att RKK genom århundradena har gjort enorma avsteg från den apostoliska tron, där hörnstenen är Jesus Kristus, och samtidigt utvecklats till ett skrämmande politiskt system som gör anspråk på religiös och världslig makt.

RKK: s katekes Paragraf nummer 882

 

 

Påven, biskop av Rom och Petrus efterträdare, “är den ständiga och synliga principen och grundvalen för enheten mellan de många biskoparna och de troende”. – “I kraft av sitt uppdrag som Kristi ställföreträdare och hela kyrkans herde har biskopen av Rom nämligen den fulla, högsta och universella makten över kyrkan och kan alltid utöva den fritt.”

Att påstå sig vara Kristus ställföreträdare är hädelse. Ingen mänsklig varelse kan ta Jesus Kristus plats på jorden utan det är hjälparen, den helige ande som verkar i Jesus ställe. Den leder människan in i hela sanningen i Jesus Kristus och föder henne genom Jesus till ett nytt liv.

 

Jesus förklarar i sitt avskedstal till lärjungarna:

 

“Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande. Världen kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er” (Joh 14: 16-17)

När kyrkan underställde sig kejsar Konstantins beskydd år 313 förenade den sig med den statliga makten och började göra kompromisser för sitt världsliga anseendes skull. Resultatet blev att man övergav den apostoliska kyrkans grundsatser som bygger på Jesus lära för att istället bli delaktig i den världsliga makten.

Därefter har kyrkan fungerat som ett förtryckets instrument under olika tidsepoker.

Inkvisitionen som startade under påven Innocentius III är ett exempel på hur “så kallade” kristna med hjälp av romersk katolska kyrkans världsliga makt, har utnyttjat kristendomens namn och Kristus för att utföra de mest bestialiska gärningar. Något som Jesus, apostlarna och de första kristna församlingarna aldrig skulle ha ställt upp på.

 

“Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej , om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa mot dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom“. (Matt. 5: 39-41)

“Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er;” (Matt. 5:44)

 

 

Under sexhundra år gav Rom instruktioner till präster och biskopar om hur man skulle utföra tortyr och andra vidrigheter på människor. Det var den civila rätten som gjorde detta möjligt. Politiska förbindelser och allianser med galna kejsare samt andra makthavare var en följd av att äregirigt vilja behärska världen och är så än i dag.

Code of Catholic Law – Canon 752

 

“Det krävs en religiös underkastelse av både intellekt och av vilja till varje lära som påven och hans biskopar bestämmer, de representerar det sanna domarsätet och förklarar de saker som gäller både när det gäller tro och moral även om de inte menar att proklamera läran genom någon definitiv handling. Kristi trofasta skall därför försäkra sig om att undvika vad som inte är i överensstämmande med deras lära“.

 

Inom den katolska kyrkan är bikten en effektiv metod att kontrollera folket.

 

Katolikerna tror att om de döljer någon synd och inte talar om allt för sin biktfader så kan de inte få förlåtelse utan går evigt förlorade. Detta är lögn eftersom kyrkan eller någon människa inte har någon makt att förlåta synder. Det har bara Gud.

“Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh. 1:9)

“Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla, vittnesbördet när tiden var inne” (1 Tim. 2:5-6)

Frälsningen är en gåva som Gud ger av nåd utan att vi har förtjänat den. När Jesus dog på korset beredde han en väg till Gud för människor.

“Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till“ (Ef. 2:8-10)

 

 

Jesus som är både människa och Gud fick sin mänskliga natur genom sin moder Maria och sin gudomliga natur från Gud (sin fader). Det står ingenting i bibeln om att människan kan nå frälsning genom att be till jungfru Maria (Jesus mor) eller att Maria skulle vara gudomlig (Guds moder) för att hon födde Jesus vilket katolicismen lär ut. Däremot står det att Maria var gift med Josef och att Jesus hade både bröder och systrar vilket gör henne till en jordisk mor (människa). (Matt. 13:55-56)

Tanken att påven var aposteln Petrus efterträdare introducerades redan på fyrahundratalet och Petrus sägs ha varit Romersk katolska kyrkans förste biskop (trots att kyrkan inte fanns på den tiden). Det är förbjudet för katolska biskopar att gifta sig men i bibeln står det att Jesus botade aposteln Petrus svärmor som låg sjuk i feber vilket måste ha inneburit att han var gift. (Matt. 8:14-15).

 

 

Läran om skärselden, nattvardsdogmen att brödet förvandlas till Kristi fysiska kropp som äts upp gång på gång (kannibalism), fastan på fredagar och fastan före påsk, mässan som ett offer, avlat – syndernas förlåtelse började säljas, är fler exempel på tidiga och senare avsteg från den apostoliska tron.

RKK lär även att man ska ha gemenskap med de döda och tillbe kors, helgonbilder samt reliker vilket hör till ockultismen.

RKK:s Katekes paragraf 958

 

Gemenskapen med de avlidna. “Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom det är en helig och from tanke att be för de döda så att de skall befrias från synd. Vår bön för dem kan inte bara hjälpa dem utan också göra deras förbön för oss verksam”.

Så här säger Jesus om falska läror och mänskliga traditioner:

“Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus” (Kol 2:8)

 

Idag arbetar Romersk katolska kyrkan frenetiskt med att binda alla världens kyrkor till sig. De ska fås till att underordna sig en framtida “världsomspännande superkyrka” vars ledare kommer att vara påven.

Olika samfund och i förlängningen religioner ska blandas ihop (synkretism) eftersom tanken är att det slutligen ska finnas en enda religion i världen. På samma sätt ska det finnas en enda nation (utsuddade gränser), en enda ekonomi och en enda vilja när centraliseringen av makten är total och ett fåtal individet styr över alla andra ekonomiskt, andligt och socialt.

 

Ett dokument som går under namnet Charta Oecumenica talar om hur olika samfund och kyrkor ska närma sig den maktfullkomliga RKK som i uppenbarelseboken kallas den stora skökan och som kommit till genom religiös otukt, en sammanblandning mellan Guds ord och onda andars läror.

“Ty för hennes otukts skull har alla folk fått dricka vredens vin, och jordens kungar har horat med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom hennes makt och lyx” (Upp. 18:3)

 

 

Här följer några utdrag från Charta Oecumenica:

Vi förbinder oss:

 

att samråda och träffa överenskommelser med de andra kyrkorna om våra initiativ till evangelisation, för att undvika såväl skadlig konkurrens som risken för förnyad splittring, att tillerkänna varje människa friheten att utifrån sitt eget samvete välja religiös och kyrklig tillhörighet . Ingen får drivas till att konvertera genom moralisk påtryckning eller materiella fördelar. Ingen som av fri vilja konverterar får heller hindras att göra så.

Vad man menar (inbäddat i vackra ord) är att de olika mindre kyrkorna och samfunden måste samråda med RKK (som är överlägsen när det gäller religiös och politisk makt i världen) innan de tar initiativ till evangelisation eller överenskommelser med andra kyrkor. Deras frihet begränsas därmed starkt.

att gå varandra tillmötes:

Det är viktigt att erkänna de olika kristna traditionernas andliga gåvor, att lära av varandra och så låta sig berikas.

Katolska kyrkan (den stora skökan) vill att andra kyrkor och församlingar ska erkänna deras grova avsteg från den apostoliska tron/Jesus lära som skrivits om ovan. De ser traditionen som en fortsatt uppenbarelse från Gud.

 

Vi förbinder oss:

att övervinna självtillräcklighet och undanröja fördomar, att söka möten med varandra och finnas till för varandra, att främja ekumenisk öppenhet och samarbete kring kristen undervisning, teologisk utbildning, fortbildning och forskning.

 

Det låter kanske fint men vad katolska kyrkan menar med att undanröja självtillräcklighet och fördomar är att öppna upp för ännu mer irrläror med avfall från den sanna kristna tron som resultat. Man vill kunna bjuda in schamaner, gurus och newage förespråkare för att skynda på den sanna kristendomens undergång (Jesus lära) och bana väg för antikrist (satan). Det är lättare att ta kontrollen över kyrkorna med den makt (politiska och andliga) man har inom RKK om mångfald (kaos) skapas först.

 

Så här gör man också inom politiken när det gäller mångkultur. Mångkulturen framställs allt igenom som något gott och som snälla människor är för (borde vara för), men leder dessvärre till att kulturer på sikt utplånas.

För att kunna skapa en världskultur, en världsreligion, en världsekonomi, ja rent av en ny världsordning måste först många kulturer, religioner och ekonomier blandas ihop. EMU är ett exempel när det gäller Europa och ekonomi.

I ihop- blandningen sker kompromisser ständigt och kulturella samt religiösa särdrag försvinner successivt tills det inte återstår något kvar av den forna kulturen/religionen. När detta pågått tillräckligt länge finns det slutligen bara en enda kultur/religion/ekonomi/vilja (mänsklig vilja och strävan) kvar.

De styrande i världen vet att människor utan historia eller traditioner (något som för dem samman och som de kan binda upp sina samhällen på) är sårbara och mycket lätta att kontrollera.

 

att handla – tillsammans

Vi rekommenderar att det skapas och upprätthålles bi- och multilaterala organ för ekumeniskt samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Det kallas samarbete men vad man är ute efter är att centralisera den religiösa makten och få med alla församlingar och kyrkor i kyrkornas världsråd som de sedan ska underordna sig. Vad enskilda församlingar, kyrkor och deras medlemmar har för åsikter i olika frågor blir efter det oväsentligt när deras rätt att fatta beslut (som rör dem) lämnas över till kyrkornas världsråd och ett litet antal personer.

Det kan jämföras med EU på det politiska planet. Vad enskilda EU länder eller enskilda individer i de olika länderna anser om det ena, det andra eller det tredje, struntar EU fullständigt i om det går emot EU. EU,s lagar gäller alla länder och medborgare som accepterat att ingå i samarbetet. Även i EU styr som bekant en liten klick miljontals människor.

 

 

/Denna  artikel har jag hämtat från:

http://experimentlandet.blogg.se/category/religion.html

 

/Anji

Av Anji - 23 juli 2021 23:27


Pandemic, B Gates m m  /


/Anji

Av Anji - 22 juli 2021 23:43

 

Romarbrevet 8:26 SFB98

Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord
 
 
 
 
 
 
 
 
Kan vara en bild av eld och text där det står ”God's refining fire purifies His children.”
Renad i eld.
 
 
Kan vara en bild av text där det står ”BATTLE PLAN PRAY WITHOUT CEASING 1 THESSALONIANS 5:17 FIGHT PUT ON THE WHOLE ARMORC EPHESIANS 6:11 GOD TRUST HAVING DONE ALL, STAND EPHESIANS 6:13”
 
/Anji
 

Presentation

Omröstning

Firar du jul? Jesus är inte född på jul.
 Nej Jesus är inte född på jul
 Julen är katolsk och felaktig
 Finns det mer info att få?

Fråga mig

30 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8 9 10 11
12
13
14
15
16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Juli 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Anji

Min Gästbok. Välkommen!

Prövningar


Skapa flashcards