En man i 40-årsåldern från Ontario, Kanada, vars hälsa försämrades efter tre covidvaccineringar och som även hade en psykisk sjukdom, fick dödshjälp inom ramen för Kanadas program för medicinskt assisterad dödshjälp (MAiD), rapporterade Dr. Aaron Kheriaty.

Programbedömare drog slutsatsen att hans kliniska tillstånd var ett post-covid-”vaccinationssyndrom”, känt som myalgisk encefalomyelit, eller kroniskt trötthetssyndrom.

Fallet är ett av flera som lyfts fram i en expertgranskning av MAiD-dödsfall i Ontario, som väckt oro. Rapporten, som inte avslöjade mannens namn, är avsedd att identifiera och initiera förbättringar som behövs i Kanadas legaliserade dödshjälpsprogram.

”Detta fall visar hur det kanadensiska sjukvårdssystemet övergav en självmordsbenägen patient som behövde verklig medicinsk och psykiatrisk vård,” skrev Kheriaty. ”Om detta inte kommit från en regeringsrapport skulle jag ha haft svårt att tro på denna skrämmande fallbeskrivning.”

Enligt den korta fallrapporten genomgick patienten omfattande konsultationer med specialister och kliniska tester men ”utan bestämda diagnostiska resultat.” Han led också av depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Medan han försökte hantera sina fysiska symptom blev mannen inlagd på sjukhus på grund av självmordstankar. Psykiatriker uttryckte oro över hans psykiska sjukdom, enligt rapporten. Under ett andra tillfälle med självmordstankar blev han tvångsintagen och fick psykiatrisk vård.

”MAiD-bedömarna ansåg att den mest rimliga diagnosen för herr A
kliniska presentation (svår funktionsnedsättning) var ett postvaccinsyndrom,” står det i rapporten.

Hans dödsorsak angavs som ”post-covid-vaccinationssymtomssyndrom med posttraumatiskt stressyndrom och depressivt syndrom.” MAiD anges inte som dödsorsak på dödsattester i Ontario.

I sin rapport uttryckte experter oro över huruvida mannens psykiska sjukdomar borde ha gjort honom olämplig för MAiD och om den psykiatriska behandlingens längd var tillräcklig för att utvärdera om mer behandling skulle kunna hjälpa honom.

Andra panelmedlemmar ifrågasatte om ett tillstånd som ”tidigare inte erkänns inom medicinen” — hans ”postvaccinsomatossyndrom” — kunde anses vara obotligt, med tanke på den begränsade kliniska kunskapen och forskningen som finns tillgänglig.

Dr. Joel Wallskog, en ortopedkirurg från Wisconsin som slutade praktisera medicin efter att ha skadats av Modernas covidvaccin, sa till The Defender: ”Jag är verkligen chockad över trenden att erbjuda aktiv dödshjälp till dem som skadats av covidvaccin.”

Wallskog, medordförande för patientförespråkargruppen React19 för vaccinskadade, tillade:

”Detta program ignorerar grundprincipen inom medicin om att ’först inte skada.'”

”För det andra … belyser detta program den gaslighting och det fullständiga övergivandet av covid-vaccinskadade. Vi behöver forskning, vårdgivare som erkänner dessa skador, och effektiva diagnostiska metoder och behandlingar. Vi behöver inte skickas iväg till slakt.”

”För det tredje är detta program en sorglig reflektion över mänsklighetens utveckling i stort. Covidvaccinskadade behöver hopp och stöd. De behöver inte aktiv dödshjälp.”

MAiD-experten Alexander Raikin, gästforskare vid Ethics and Public Policy Center, som har dokumenterat och analyserat programmet i flera år, berättade för The Defender att detta fall fångar de största problemen med MAiD och dess övervakning.

”Det visar att vissa personer med depression, funktionsnedsättningar och andra sjukdomar inte är lika skyddade under kanadensisk lag som friska kanadensare,” tillade han. ”Om denna man inte också hade haft en sjukdom orsakad av att ta ett vaccin, så skulle han fortfarande vara vid liv idag.”

MAiD: världens snabbast växande program för assisterad dödshjälp
Kanada etablerade MAiD-programmet år 2016 när landet legaliserade dödshjälp. Programmet omfattar assisterat självmord (där vårdgivare ger patienter medel att avsluta sina liv) och dödshjälp (där vårdgivaren ger patienten en dödlig injektion).

Enligt Raikin sker över 99 % av dödsfallen i programmet genom dödshjälp.

Inledningsvis var programmet enbart öppet för personer vars död ansågs ”rimligt förutsebar”. I mars 2021 ändrades dock lagen, vilket gjorde det möjligt för personer med kroniska tillstånd som inte längre ville leva att kvalificera sig för programmet. De två grupperna kallas ”spår ett” och ”spår två”.

Förespråkare menar att MAiD erbjuder en viktig lösning för personer som vill få ett slut på sitt lidande från terminala eller kroniska sjukdomar. De tror att programmet har viktiga skyddsåtgärder för att säkerställa att utsatta personer inte pressas in i dödshjälp.

Dessa skyddsåtgärder omfattar till exempel krav på informerat samtycke för att delta i programmet och en 90-dagars utvärderings- eller väntetid för personer med kroniska sjukdomar som bestämt sig för att genomgå dödshjälp. För personer med en ”förutsebar död” finns ingen utvärderingsperiod.

Enligt Health Canada är den genomsnittliga väntetiden mellan att ansöka om MAiD och dödsfallet 11 dagar.

Kritiker som Raikin hävdar att även dessa minimala skyddsåtgärder ofta inte följs, att problematiska fall inte utreds rättsligt, och att programmet i praktiken innebär ”legalt sanktionerat mord.”

När Kanadas högsta domstol avkriminaliserade dödshjälp och assisterat självmord, instruerade den parlamentet att skapa ”ett strikt begränsat och noga övervakat system av undantag,” har Raikin skrivit. Istället har det blivit världens största och snabbast växande program för dödshjälp.

Raikin sa att antalet dödsfall genom MAiD ökat trettonfalt sedan programmet inleddes, från 1018 år 2016 till över 13 200 år 2022, det senaste året med fullständig rapportering.

En koalition av organisationer som förespråkar för personer med funktionsnedsättningar i Kanada lämnade i september in en rättslig utmaning mot ”spår två”-bestämmelsen inom MAiD, med argumentet att den diskriminerar personer med funktionsnedsättningar och har lett till för tidiga dödsfall, rapporterade BMJ.

”Vi ser en oroande trend där personer med funktionsnedsättningar söker dödshjälp på grund av social utsatthet, fattigdom och brist på nödvändigt stöd,” sa Krista Carr, vice verkställande direktör för Inclusion Canada, i ett uttalande.

”Denna lag skickar också ett förödande budskap om att livet med en funktionsnedsättning är ett öde värre än döden, vilket undergräver decennier av arbete för jämlikhet och inkludering. Det är dags att sluta hjälpa personer med funktionsnedsättningar att begå självmord och börja stötta dem i att leva.”

Raikin sa att regeln är uppenbart diskriminerande. ”Om du är en frisk kanadensare och säger: ’Jag vill ta livet av mig,’ skulle regeringen, polisen, självmordslinjerna och sjukvården alla säga ’nej.’ Men om du har en funktionsnedsättning eller en sjukdom …?”

En årlig rapport från Health Canada visade att mer än en tredjedel av kanadensarna som deltar i programmet gör det för att de känner sig som en börda för familj och vänner. Andra uppger att de känner sig socialt isolerade.

Raikin menar att det finns omfattande bevis för att en stor del av problemet är bristen på adekvat stöd för sjuka och funktionsnedsatta i Kanada. Han påpekade exempelvis att den genomsnittliga väntetiden för att få en datortomografi i Kanada var över 60 dagar under 2023 – men under de första sju månaderna av 2024 var väntetiden för att träffa en MAiD-praktiker endast 2,2 arbetsdagar.

”Jag känner inte till något annat ingrepp inom Kanadas offentliga sjukvårdssystem som kan fås lika snabbt som MAiD,” sa han. Problemet finns inte bara i Kanada, tillade han, utan förekommer i många länder.

Fallet är sannolikt representativt för andra fall
Raikin berättade att de fall som diskuterades i den senaste expertgranskningen flaggades av rättsläkarens kontor och skickades till styrelsen för granskning. Han sa att det exakta antalet fall som skickas för granskning är okänt, men att de fall som skickas till styrelsen för diskussion vanligtvis är representativa för fler än ett enskilt fall.

”Det faktum att det finns en fallstudie på ett enskilt fall av vaccinskada antyder att det fanns andra liknande fall, men vi vet inte hur många,” sa han.

Utifrån sin tolkning av rapporten konstaterade Raikin att det är tydligt att mannen inte fick tillräckligt med medicinskt stöd och vård. Han menade också att det är viktigt att förstå att läkarna som diagnostiserade patienten och erbjöd att avsluta hans liv är förespråkare för dödshjälp.

Fallet väcker allvarliga frågor, särskilt om personer i ”spår två”-kategorin inom MAiD-programmet och vilken typ av vård och stöd de får innan de övervägs för MAiD, sa han.

Wallskog påpekade att vissa vaccinskadade även avled genom dödshjälp på Pegasos-kliniken i Schweiz.

React19 representerar 36 000 vaccinskadade, förklarade han. Efter att ha pratat med tusentals vaccinskadade människor sa Wallskog att han funnit att om en person marginaliseras på grund av sin skada, blir det oerhört mer handikappande för dem.

”I den här situationen behöver dessa människor mer hjälp, inte mindre,” vilket är vad hans organisations förespråkarprogram försöker ge. ”Psykiska problem bör aldrig vara en anledning att överväga aktiv dödshjälp.”

”cocivdvaccinskadade samhället är traumatiserat minst två gånger,” sa Wallskog. ”Först av sin skada. Sedan genom att de gaslighas och överges. Program för aktiv dödshjälp är ren ondska och borde avslöjas som sådana.”

Molekylärbiologen Christina Parks, Ph.D., sa till The Defender att ur ett vetenskapligt perspektiv innehöll rapporten inte mycket medicinsk information för externa granskare att analysera.

Hon menade dock att rapporten lyfte en större fråga. ”När man tvingar fram en experimentell medicinsk intervention som förstör hälsan och sedan erbjuder dödshjälp som lösning, ser det ut som befolkningskontroll.”

Det ställer frågan, sa hon: ”Är vi människor? Eller ses vi bara som en slags djur som kan drivas och slaktas ’för det allmänna bästa’?”

childrenshealthdefense.org, Läkare i Kanada utför dödshjälp på man med funktionsnedsättande covidvaccinskada och psykisk ohälsa

/ANJI