Världshälsoorganisationen (WHO) har varit i rampljuset sedan utbrottet covid-19 i början av 2020 – och inte bara på grund av sitt sätt att hantera hälsofrågor.

För många har det blivit uppenbart att organisationen tyst håller på att ändra fokus från global hälsa till en mer kontroversiell agenda: att övervaka och kontrollera yttranden. Denna utveckling har väckt oro bland många observatörer, särskilt bland dem som värnar om personliga friheter och individuella rättigheter.

WHO driver just nu på för ett internationellt pandemifördrag som skulle ge organisationen omfattande befogenheter att övervaka och hantera information. Om fördraget slutförs skulle det införa juridiskt bindande villkor för 194 medlemsländer och därigenom i praktiken ge WHO makt att diktera hälsopolicyer världen över.

Kärnan i detta initiativ är något som kallas ”social listening.” Det är en metod för att analysera offentliga samtal och berättelser för att förstå allmänhetens uppfattningar och oro. WHO planerar att använda social listening för att övervaka vad människor säger om hälsofrågor, särskilt ämnen som kan kategoriseras som så kallad felinformation eller desinformation.

Pandemifördraget utökar WHO:s övervakningsbefogenheter drastiskt
Det föreslagna fördraget från Världshälsoorganisationen (WHO) innehåller flera bestämmelser som drastiskt skulle utöka organisationens övervakningsbefogenheter. Till exempel kräver artikel 18 i fördraget att medlemsstater ska ”stärka multisektoriella, samordnade, interoperabla och integrerade One Health-övervakningssystem.”

One Health är ett koncept som kopplar samman människors, djurs och ekosystems hälsa för att skapa nya metoder för övervakning och sjukdomsbekämpning.

Artikel 18 ger i praktiken WHO befogenhet att bestämma hur länder ska hantera hälsoövervakning inom olika sektorer.

Artikel 11 främjar etableringen av globala, regionala och nationella samarbetande genomiska nätverk som är dedikerade till epidemiologisk genomisk övervakning och globalt utbyte av framväxande patogener med pandemisk potential. Denna bestämmelse utökar WHO:s övervakningsapparat till att omfatta människors genetiska information.

WHO:s initiativ för att utöka dessa befogenheter sträcker sig också till dess arbete med att bekämpa så kallad felinformation och desinformation.

Organisationen har utvecklat verktyg, ramverk och utbildningsprogram för att hjälpa medlemsstater att hantera påstådd fel- och desinformation om hälsa. En sådan satsning är plattformen OpenWHO, som tillhandahåller utbildning och resurser för att upptäcka, analysera och hantera felinformation.

WHO:s definition av fel- och desinformation är dock bred och kan tolkas på olika sätt. Detta har lett till att kritiker uttrycker oro för möjlig censur och undertryckande av alternativa åsikter.

 WHO:s arbete med att hantera felinformation omfattar även ”social listening,” som av vissa betraktas som en form av övervakning. Många kritiker menar att detta inkräktar på personliga friheter och rätten till yttrandefrihet.

Se denna video där Dr. Brock Chisholms, WHO:s första generaldirektör, åsikter diskuteras, inklusive hans tro på nödvändigheten av att skapa en världsregering.

naturalnews.com,   SE LÄNK.         WHO fokuserar mer på att

övervaka yttranden om folkhälsa och implementera globala övervakningssystem

/ANJI