Han  lever

Alla inlägg under juni 2024

Av Anji - Lördag 15 juni 22:05



Historiker: Ska vi dödförklara demokratin i EU-valet?

Opinion

Christer Nilsson - Foto: Johan ArvidssonChrister Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och NewsVoice.
PUBLICERAD IDAG 14:00
 - CHRISTER NILSSON
Christer Nilsson - Foto: Johan Arvidsson
Christer Nilsson
 

I EU-valet ligger en riktigt giftig karamell, nämligen hotet mot demokratin. Det skulle lika gärna kunna beskrivas som odemokratiskt.  Har ni någonsin hört någon av Sveriges två senaste statsministrar, Andersson och Kristersson bekymra sig över att EU är odemokratiskt; att det parlament som Europa valt är praktiskt taget maktlöst.

 

De undviker att tala om för svenska folket att i EU sitter politiker från andra länder som bestämmer i för Sverige avgörande politiska frågor. I stället är det den allt mäktigare kommissionen (ej folkvalda byråkrater), europeiska rådet (regeringscheferna) och ministerrådet som fattar alla avgörande beslut över huvudet på EU:s länder och befolkningar.

 

I en parlamentarisk demokrati, som finns i alla EU:s länder, är parlamentet suveränt att avsätta och tillsätta en ny ministär allt i enlighet med folkviljan i ett allmänt val. Dess finaste juvel är makten att kunna sparka ut en misshaglig regering. Den makten saknar EU-parlamentet helt.

I hela EU var valdeltagande 2024 cirka 51 procent, i Sverige något högre. Varannan väljare var soffliggare. Detta är inget annat än ett demokratiskt misslyckande och ett indirekt bevis på ett underkännande av själva systemet.

Hade vi i Sverige haft ett riksdagsval där hälften av befolkningen valde soffan så skulle det väckt ett ramaskri och många skulle ha dödförklarat den svenska demokratin och menat att den saknade legitimitet. Efter EU-valet hördes inga sådana skrin alls.

 

Det verkar som att ingen bryr sig. Man vet inte varför man ska rösta, man vet inte om det gör någon skillnad; likgiltigheten och ointresset ligger som en våt filt över hela valet. Förklaringarna är många och djupt oroande.

EU-valet upplevs mer än riksdagsvalet som ett val på en person, snarare än ett parti. Få vet vad de partigrupper politikerna kommer att tillhöra i EU-parlamentet egentligen står för. Det låga intresset för valet gör det svårt för de politiker som kandiderar att synas och höras.

 

I Sverige är många av parlamentarikerna okända för gemene man och har ofta relativt liten politisk erfarenhet innan de blev EU-politiker. En annan besvärande omständighet är den analys gjord av EU Matrix, som tittat på vilka EU-parlamentariker som har haft störst inflytande på EU:s politik, och som visar att inga svenskar fanns med i topp 100.

 

 

Det är också få svenska politiker som har framträdande platser i sina utskott, dock med undantag av migrationsområdet, miljöområdet, jordbruks-och livsmedelsområdet samt området hälsa. EU Matrix pekar också på att de svenska politikerna dessutom är utspridda på flera olika utskott, i stället för att som finländarna vara koncentrerade på ett fåtal, vilket kan ge större inflytande.

Så varför ska man då rösta när man inte har en aning om hur det skulle kunna påverka EU-parlamentet?  Det finns ett djupt missnöje och bristande förtroende för EU-parlamentarikerna.

Vad gör de egentligen i Bryssel med sina guldkantade arvoden från våra skattepengar?

 

Det råder, enligt EU-portalen, en enorm skillnad mellan en svensk riksdagsmans och en EU-parlamentarikers arvode – 64.000 kronor per månad. Förutom en månadslön på ca 115.000 kronor tillkommer en rad förmåner som kontorspengar, reseersättning och traktamente.

Eller mer renodlat – 3.965 kronor varje dag året runt i fem år bara för att dyka upp på jobbet.

 

”Stoppa flyttcirkusen till Strasbourg!” låter det med jämna mellanrum från svenska EU-parlamentariker i Bryssel som varje månad tvingas flytta sin verksamhet till franska Strasbourg. Flyttcirkusen är en makalös misshushållning med ekonomiska resurser.

En gång per månad (!) transporteras 3.000 ledamöter, kommissionärer, tjänstemän, journalister, tolkar, översättare och assistenter. Tillkommer så material och underlag som vardera vägsträckan fyller ett 20-tal långtradare och som årligen i onödan släpper ut 19 000 ton koldioxid – allt till en kostnad av minst två miljarder kronor per år.

 

  • Så vad rör sig i huvudet på våra 21 valda EU-parlamentariker när de tröstlöst harvar fram mellan Bryssel och Strasbourg?
  • Hur mycket mer EU-vapen och euromiljarder ska fortsätta att rullas in till krigets Ukraina?
  • Hur ska det gå för Europas ekonomi när ett handelskrig med Kina är nära förestående?
  • Varför har Sverige EU:s tredje högsta arbetslöshet och varför är vår BNP-tillväxt så ynkligt låg?

Livsavgörande problem som de som EU-parlamentariker varken har makt eller möjlighet att kunna påverka. Svenska folket har sagt sitt, halva folket har av alla dessa anledningar funnit det meningslöst att rösta i EU-valet.

 

Text: Christer Nilsson, historiker, författare

 

 

/Anji

 

 

Av Anji - Fredag 14 juni 21:36

Matpriserna stiger – sill och potatis rusar

08.57
TT
Matpriserna stiger. Arkivbild.
Matpriserna stiger. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg /TT

De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,4 procent i maj jämfört med april i år, visar nya siffror från SCB.

”Priserna på livsmedel steg med 0,5 procent medan priserna på alkoholfria drycker gick ned 0,5 procent i maj jämfört med april”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Jämfört med maj 2023 har livsmedel blivit 1,3 procent dyrare och alkoholfria drycker 2,8 procent dyrare i maj 2024.

Det är sötsaker och glass som har stigit mest i pris det senaste året bland varugrupperna. De har ökat med 4,8 procent. Därefter kommer priserna på grönsaker, som stigit med 3,3 procent.

”Under samma period har priserna på mjölk, ost och ägg sjunkit med 1,8 procent”, säger Carl Mårtensson.

Priserna på klassiska midsommarvaror, som sill och potati

 

..........................

 

Ett fartyg med migranter på väg mot Europa över Medelhavet. Arkivbild.
Ett fartyg med migranter på väg mot Europa över Medelhavet. Arkivbild. Foto: Grekisk kustbevakning via AP/TT

 

Grekland kritiseras av FN:s migrationsorgan IOM och flyktingkommissariat UNCHR för undfallenhet att utreda en av de värsta drunkningsolyckorna med migranter de senaste åren.

Över 600 människor drunknade när ett fartyg med migranter förliste på väg från Libyen till Italien. Fartyget sjönk utanför Pylos i Grekland den 14 juni förra året.

”Utredningar har inletts i Grekland, men ännu har inga fakta kring olyckan kommunicerats”, skriver de två FN-organen.

 

Tidigare i veckan har även människorättsorganisationerna Human Rights Watch och Amnesty krävt svar från grekiska utredare.

 

 

           HA EN FIN HELG!!

 

 

/Anji

 

 

 

 

 

2024 · Mat · Media · Världen
Av Anji - Torsdag 13 juni 23:50


Lisas hjärta stannade – dagen innan utspringet

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/lisas-hjarta-stannade-dagen-innan-utspringet/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR03eUEE9A2Z9Gr_05lZlDGNGdQnLa1PsP5V9zR18JiQ5XtxUAvPuJvRTPM_aem_ZmFrZWR1bW15MTZieXRlcw

 

Det skulle ha blivit 18-åriga Lisas sista sommarlov.

Men hennes hjärta stannade dagen innan utspringet från Grillska gymnasiet i Västerås.

Hon begravdes i sin studentmössa.

– Jag har fortfarande stunder när jag inte kan ta in att hon är död, säger Lisas pappa Nick. 


Familjen kallar onsdagen den 7 juni 2023 för Katastrofen. Mammans radhus var pyntat med blågula ballonger inför yngsta dottern Lisas studentmottagning dagen därpå.

Vid lunchtid skickade hon ett sms till sin mamma.

Det hade huggit till i bröstet när Lisa lyfte en tung kartong på jobbet. Kunde det vara hjärtat? 

– Lisa var en typisk tonåring, lat och en drama queen. Dessutom hade det varit en intensiv studentvecka så det är klart man kan bli trött. Men hon var ju 18 år och frisk, så jag tänkte ”men herregud gumman, sätt dig och vila en stund”, säger Lisas mamma Ann-Louise. 

– Det som tar i dag är att hon skrev ”tänk om det är hjärtat”. 

På väg hem från jobbet handlade Ann-Louise det sista till mottagningen på Ica Maxi, plockade med sig lite mer björkris och svängde förbi fotografen för att hämta upp studentporträttet. 

 

LÄS ALLT I LÄNKEN OVAN

 

/Anji


2024 · Lidande · Life · Vaccin · WHO
Av Anji - Tisdag 11 juni 22:08

https://www.vaken.se/hur-identitetspolitiken-splittrar-samhallet-del-1/

identitetspolitiken

Hur identitetspolitiken splittrar samhället – Del 1

 

Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet sökte romantiker respektive modernister vägar att förverkliga sin individuella identitet. För dem handlade det om att var och en av oss måste upptäcka och utveckla det unika inom oss själva. Identitetsskapandet var ett sätt att försöka definiera sig själv i motsättning till etablerade grupper och finna en tillvaro med större mening än bara kollektivets.

På den tiden var det här någonting nytt och för många provocerande. För precis som i kommunistdiktaturerna i Öst byggde mycket på att man måste inrätta sig i kollektivets tänkande och definiera sig utifrån en grupp. Även om man i modern tid kan hävda en i många avseenden egocentrerad och narcissistisk utveckling i de rika västländerna, inte minst från 1980-talet och framåt,  har allt fler människor på senare år anammat fenomenet identitetspolitik och valt att identifiera sig utifrån ett kollektiv.

 

Identitetspolitik kan beskrivas som politisk organisering baserad på tillhörighet i olika samhällsgrupper som ”ras”, klass, religion, kön och läggning. Enklare uttryckt innebär det att människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst sammanhållna samhällsgrupper som ras, klass, religion, kön, etnicitet, ideologi, sexuell läggning, kultur, medicinskt tillstånd, arbete eller hobby.

 

Redan 2010 påpekade statsvetaren och skribenten Sakine Madon att ”man pratar om bilbränder och om brister på arbetsmarknaden, men inte om den kollektivism som integrationspolitiken alltför ofta baseras på: identitetspolitiken.”1 Forskare som Germund Hesslow har påtalat hur identitetspolitiken på senare tid tagit sig allt mer extrema uttrycksformer och lett till den dogmatiska föreställningen att bara de personer som tillhör en identitetsgrupp har rätt att tala för gruppen.

 

Idag finns det gott om mentala flagellanter i Sverige som förbehållslöst tar ställning mot den egna kulturen och mot de vita, framförallt (män) som de anser ska stå till svars både för gamla och nya oförrätter som folk från andra kulturer har utsatts för, eller kan tänkas utsättas för. Ivriga att ständigt godhetssignalera ber dessa ”sanningsapostlar” konstant om ursäkt å´ alla vita människors vägnar samtidigt som de högtidligt förklarar hur dåliga och omoraliska de (vita) är.

 

 

Det innebär i sin tur att vita män inte får tala för kvinnors eller svartas rättigheter eftersom de är just vita och enligt identitetspolitikens filosofi bär på en kollektiv skuld för allt som det vita patriarkatet ställt till med genom historien. Identitetspolitiken innebär dessutom krav på att identitetsgrupper måste vara företrädda i utbildningar, yrken och positioner i proportion till sina andelar av befolkningen.

 

 

Kontentan blir bland annat att det krävs fler kvinnor i börsbolagens styrelser, fler män i förskolan, fler invandrare i poliskåren, fler kvinnor på börsen och fler män på förskolan. Det är förstås inget fel om det blir så men problemet är att man försöker tvinga fram det via lagstadgad kvotering vilket i praktiken innebär att kön och ras går före merit. En slags omvänd diskriminering, allihop  i “rättvisans” namn förstås.

 

 

Eftersom vi skapat ett samhälle som ska bygga på att alla medborgare behandlas lika, oavsett kön, ras och sexuell läggning går detta inte ihop. Om vi ska följa rättsstatens grundläggande principer kan vi inte samtidigt ha en ”ordning” där någon ska ha företräde till en studieplats eller ett arbete enbart på basis av att de råkar vara kvinna, invandrare eller homosexuell och där det anses mer meriterande än om någon har rätt utbildning och erfarenhet.

I annat fall så riskerar ju hela rättsprocessen att sättas ur spel. Ska exempelvis den som påstår sig vara homosexuell få företräde till ett jobb? Och även om personen är homosexuell, hur ska han eller hon kunna bevisa det? Ska den som har konverterat till islam och kallar sig muslim få företräde till ett jobb? Och var ska gränsen dras för att någon ska definieras som invandrare? Räcker det om man är född i Sverige men att föräldrarna invandrade? Ska vissa invandrare ges ett större företräde än andra?

Utbildning och arbete hör ju till de mest fundamentala och avgörande sakerna i de flesta människors liv. Våra möjligheter att skapa en trygg framtid via bildning och jobb bör rimligtvis inte avgöras via ett godtyckligt identitetspolitiskt lotteri. ”All stolthet och alla sårade känslor som investeras i kollektiva identiteter innebär att ett samhälle byggt på universella rättigheter inte längre är möjligt,”2 skriver  kulturskribenten Håkan Lindgren i en debattartikel:

 

I förlängningen väntar ett framtida apartheid med varje grupp instängd bakom mental taggtråd i varsitt litet reservat (eller verklig taggtråd, om vi skulle känna behov av det). Identitetstänkandet lovar ge oss så mycket – alla ska få sina undantag, kvoter och specialregler. Men om vi litar på dess löften kommer vi att vakna upp i en slum där varje grupp ilsket hävdar sina små privilegier och inte kan förstå varför de trots det förblir så fattiga och så nedtryckta.”3

 

 

Vad är det för fel med att vara stolt över sin identitet? frågar han retoriskt. ”Felet är att ”stolt” nuförtiden inte betyder stolt utan lättsårad (har det någonsin betytt något annat?) Den som kallar sig stolt går och längtar efter att någon ska tillfoga honom en skråma, så att han får tillfälle att ge utlopp åt sitt frusna raseri.”4 Lindgren hänvisar även till vad Ebba Witt-Brattström (som är född av invandrade föräldrar) flera år tidigare påpekat; att med ett separat språk knutet till en separat identitet kommer de som växer upp i förorten bli en permanent underklass, dömd till skitjobb.

 

 

Inom identitetstänkandet har multikulturalism som begrepp haft en viktig plats, skriver Lars Åberg i ”Landet där vad som helst kan hända”.5 Åberg syftar på den multikulturalism ”som förväxlar mänskliga och kulturella rättigheter och utgår från att alla kulturer har samma dignitet och relevans och att individen i första hand definieras av sitt ursprung.”6

Åberg hävdar att multikulturalisterna delar sin rigida tolkning av kulturbegreppet med Sverigedemokraterna: ”SD gillar svenska rötter, deras motståndare icke-svenska rötter.”7  Han menar att om man ska förstå dagens Sverige  behöver man också förstå multikulturalismen som ett centralt officiellt projekt, nedplitat i tusentals dokument i syfte att frambringa en positiv gemenskap. En projekt som ”spinner vidare på det där invandrarpolitiska beslutet i riksdagen 1975 och uppmuntrar till separatistiska enklaver.”8

Han påpekar insiktsfullt att multikulturalisternas ovilja att lägga sig i vad andra håller på med är ”intellektuellt slapp” och utgör ”ett svek mot dem som far illa i minoritetskulturernas slutna rum”.9  Ett tydligt exempel på detta är hur långt inne det satt innan man i Sverige kunde erkänna fenomenet hedersvåld, med allt vad det innebär av flickor som blir dödade, trakasserade, bortgifta eller på andra sätt hindras att göra sina egna val och utöva individuella rättigheter.

 

 

Skribenten och ekonomen Alen Musaefendić menar att muslimska aktivister har kidnappat rollen som språkrör åt alla muslimer och raserat relationen till majoritetssamhället: ”I aktivisternas händer har postkolonialismen blivit ett verktyg för att behålla sin egen makt snarare än att frigöra sig från någon annans”, skriver han. ”Svenska muslimer kan inte hoppas på en harmonisk tillvaro om deras ledare har ett så intensivt behov av att skapa en förtryckande motpart att förhålla sig till”.10

 

Musaefendić hävdar att postkolonialismen, både som teori och sätt att leva, är beroende av motsättning och friktion. ”Akademiker med sådana glasögon, som Mattias Gardell och Masoud Kamali, har nära band till de muslimska aktivisterna och agerar i viss mån som ideologiska mentorer”, skriver han. ”I stället för att vara en modererande kraft eldar de på attityder av offerskap och vrede mot majoritetsbefolkningen”.11 Genom att beskriva sig själva som offer och vita som förtryckare målar man bokstavligt talat världen i svart och vitt.

 

Enligt detta synsätt är de invandrare som inte håller med om deras beskrivning ”husblattar” eller ”fältblattar”.12 Musaefendić påpekar att en majoritet av svenska muslimer är sekulära. Idag finns det cirka 800 000 muslimer i Sverige, men bara 190 000 av dem är praktiserande i betydelsen registrerade i ett muslimskt trossamfund.

Folklivsforskaren och författaren Dan Korn menar att det är en människofientlig ideologi att dela upp människor i grupper utifrån ursprung för att erbjuda sådant de kan ”spegla sig i”. ”Genom att hylla minoriteter för deras särart låser man fast minoriteterna i utanförskap”,13 säger han och hänvisar sedan till en fin gammal folkhistoria för att illustrera faran med identitetspolitik.

 

Berättelsen handlar om hur en utfattig tiggare en gång bjöd in en förbipasserande vandrare att övernatta i sin enkla stuga. Vandraren var emellertid inte vem som helst. Han visade sig nämligen vara en helig man som välsignade den fattige mannen och sa att han en dag skulle bli rik.

Många år senare så återvände vandraren till samma plats och fann att det hade byggts ett stort palats där i vilket den före detta tiggaren nu levde ett liv i lyx. Men när vandraren knackade på palatsets port ville den rike mannen inte släppa in honom. Först när vandraren påminde om att det var tack vare hans välsignelse som han blivit rik så öppnades dörren.

Vandraren sade till den rike att han var förvånad. Han om någon borde väl inse att lyckan inte ligger i lyx och att låsa in sig med sin rikedom, utan i att hjälpa andra och att dela med sig.

 

”Jag kan inte”, sade den rike mannen. ”Jag tror att alla jag träffar bara vill åt mina pengar. Jag har inte längre några riktiga vänner.”

Vandraren sa: ”Titta ut genom fönstret. Vad ser du?”

 

Den rike beskrev den vackra trädgården som syntes genom fönstret varpå vandraren i stället bad honom att titta i spegeln. Vad såg han nu? Rikemannen svarade att han såg sig själv, varpå  vandraren sade:” Vad är skillnaden mellan ett fönster och en spegel? Ett tunt lager med silver. Annars är det samma glas. Men silvret gör att du inte längre förmår att se din omgivning. Du ser bara dig själv.”14

 

Som tur är ser verkligheten inte ut på det sätt dessa identitetsideologer föreställer sig, förklarar Korn och berättar om en grupp somalier som utvandrat från Sverige till Storbritannien. De startade en svensk skola i Birmingham där barnen, utan tankar på hur det speglar deras verklighet, fick läsa om Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump. Det visar, menar Korn, att vi människor förmår att leva oss in i hur andra lever, att vi kan se genom fönstret i stället för att spegla oss i spegeln.

 

Ett annat problem med identitetspolitik är att enskilda etniska eller religiösa bakgrunder, via landsmän eller politiker med samma etniska bakgrund, betraktas och behandlas som hela väljargrupper. I jakt på röster har flera av de politiska partierna i Sverige accepterat grupper med extrema åsikter. Något som går stick i stäv med med en sund och fungerande demokrati. ”Inför valet har valkampanjer på sina håll bedrivits genom helt andra länder,” skrev Faw Azzat (M) och Edward Nordén, (MED) i en gemensam debattartikel under valet 2018. ”Valkampanjer har ibland gjorts uteslutande på ett språk som övriga svenska väljare inte förstår. Budskap har förts ut via religiösa församlingar där det förkunnas vad man bör rösta på baserat på religiös eller etnisk bakgrund.”15

I september samma år kunde SVT berätta att det har förekommit dolda röstköp och ”förhandlingar om tusentals väljare som om de vore boskap.”16

Expressen, i sin tur, skrev: ”Kandidater har ibland samtidigt bjudit in eller företrätt helt andra politiska organisationer, ibland extremistorganisationer, samtidigt som de kandiderar för riksdagspartier som skriver om solidaritet, allas lika värde och antirasism”.17 2018 kom rapporter om att SSU i Skåne, det tredje största distriktet, under flera år styrts av en extrem falang med fundamentalistiska åsikter.18 Bland annat visade det sig att SSU där leddes av en grupp medlemmar i Ahmadiyyarörelsen, vars moské i Malmö hade en imam som sagt att grisar är homosexuella när en grupp femteklassare var på besök.

 

19

Dessutom arbetade SSU Skånes vice ordförande på Egyptens Utrikesdepartement samtidigt med uppdraget för SSU. En ordförande i en lokalförening i Skåne fick avsäga sig sina uppdrag efter antisemitiska, kvinnoförnedrande och våldsbejakande uttalanden i sociala medier.20 Det framkom även att medlemmar i SSU under en debatt hävdat att homosexuella har smutsigt blod. 21  Allt det här hade föregåtts av en maktkamp mellan två falanger inom SSU Skåne som pågått i flera år. Något som under lång tid varit känt av den Socialdemokratiska ledningen i Malmö. ”Det har varit en hård och bitter konflikt, berättade Malmö arbetarekommuns ordförande Joakim Sandell”.

 

22

Det fanns flera varningssignaler om vad som pågick men de ignorerades av S-ledningen. Redan 2012 hade exempelvis den socialdemokratiske politikern Krister Kronlid varnat för en tilltagande antisemitism inom partiet och då särskilt inom SSU: ”Många av ungdomarna kommer från Mellanöstern och bär antisemitismen med sig”, berättade Kronlid. ”Det är något som man från centralt håll givetvis kommer att förneka, men så är det”.

 

23

Carolina Pettersson, som jobbade som distriktssekreterare för SSU Skåne, avgick på grund av de aggressiva metoder som falangen använde för att ta makten. Pettersson anser att en försvagad arbetarrörelse och S-organisation gjorde det möjligt för personer som inte delar det socialdemokratiska partiets ideologi att få mycket makt. 24

En av SSUs tidigare ordförande var Rizwan Elahi, som även var 11:a på riksdagslistan. Han har bland annat sagt att ” islam är universalbotemedlet för mänsklighetens alla lidanden, sjukdomar och problem”25 och att spridandet av den islamiska läran är obligatorisk.26 Elahi hävdade senare att uttalanden var tagna ur sitt sammanhang och förklarade även att han helt och hållet hade dragit sig ur Socialdemokraterna.

 

På senare tid har det framkommit att organisationer med associationer till extrem islamism fått bidrag på hundratals miljoner av den svenska staten. Bara mellan 2014-2020  gjorde ett 50-tal bolag och organisationer med utpekade radikala islamister i ledningen affärer med stat och kommuner till ett  värde av över en miljard kronor. 

 

27

Underlaget för granskningen var researchföretaget Acta Publicas exklusiva material med cirka 550 identifierade individer som myndigheter, huvudsakligen grenar av Polismyndigheten, konstaterat har kopplingar till radikal islamism. De stora pengarna finns i friskolesektorn berättar nyhetsbyrån Siren som kartlagt 550 personer kopplade till radikal islamism. ”Givetvis finns det ett rent finansiellt syfte i att tjäna pengar. Sedan handlar det om påverkansaspekten och om att isolera ungdomar från det icke-religiösa samhället”,

 

28 säger terrorexperten Magnus Ranstorp.

De radikala islamisterna i Sverige är dock inte en enhetlig grupp. Synen på religion, och förmågan att agera  varierar bland personerna i materialet. En gemensam nämnare är att de motsätter sig en demokratisk, sekulär stat. Vissa  företräder en våldsbejakande radikal islamism, bland dem finns återvändare som stridit för terrorgrupper som Islamiska staten, (IS) och Al-Shabab. Andra är bokstavstroende salafister som inte förespråkar våld i första hand men vill införa sharialagstiftning och motsätter sig exempelvis demokrati, rösträtt och kvinnligt självbestämmande.

Med andra ord så betalar svenska staten ut enorma miljonbelopp till grupper och organisationer som motarbetar de demokratiska och jämlika värderingar som staten står för. Inte att undra på att vi har problem.

Om allt större grupper i vårt land, oavsett om det beror på religiös extremism eller andra orsaker, inte vill acceptera vissa fundamentala värderingar, såsom jämlikhet, demokrati, rättigheter för hbtq-personer och andra ”normavvikande” så kommer det ofrånkomligen att leda till splittring och konflikt. Om allt större grupper dessutom inte vill acceptera samhällskontraktet är det verkligen bäddat för gigantiska problem.

 

 

Samhällskontraktet innebär att vi som medborgare har både rättigheter och skyldigheter att följa svenska lagar. Det betyder även att vi bidrar till samhället genom att utbilda oss och jobba för att därigenom bidra med kapital till staten, (via kunskap, pengar eller materiell tillgång), genom arbete och skatt men även att vi erhåller rättigheter som staten förväntas uppfylla genom exempelvis skolgång för våra barn, en offentlig sjukvård och en pension den dagen vi slutar jobba.

 

Det handlar alltså om ömsesidighet, att båda parter ska uppfylla sin del, att medborgarna ställer upp för staten och att staten ställer upp för oss. Det är ju detta som utgör själva fundamentet som den trygga staten bygger på.

Avslutande del följer…

 

Michael Delavante,

 Hur identitetspolitiken splittrar samhället – Del 1

 

/Anji

 

 

Av Anji - Måndag 10 juni 15:14

 

gmo människan steril March Against Monsanto GMO-majs genmodifierade Hawaii-ö GMO-förbud bioteknikindustrins Monsantoanställd Monsantos Polen förbjuder organrubbningar slutet för mänskligheten spannmål glyfosat och cancer i skadestånd indisk bonde oundvikligt

Orsakar glyfosat en massiv ökning av autism i USA?

 

En ny studie föreslår att exponering för glyfosat kan vara en nyckelfaktor i autismepidemin som sveper över USA. Glyfosat är den aktiva ingrediensen i Roundup, ett av de mest populära ogräsmedlen i världen.

 

I stora drag föreslår forskarna att autism bör ses som ett PIN1-brist-syndrom, där ett nyckelämne för neurologisk utveckling och hälsa (PIN1) hämmas. Den naturliga föreningen melatonin är avgörande för produktionen av melatonin eftersom den hämmar ett ämne som kallas DAPK1, vilket i sin tur hämmar PIN1.

 

Ny forskning har visat att glyfosat hämmar kroppens produktion av melatonin, vilket gör glyfosat till en stark kandidat för att orsaka många av autisms mest karakteristiska symtom, inklusive ”ökad dendritisk spinndensitet, saknad eller tunn corpus callosum och minskad bentäthet.”

 

Sedan 1974 har det uppskattats att minst 1,6 miljarder kg glyfosat har använts i USA, eller ungefär 20% av den totala globala användningen av kemikalien.

En studie från 2022 visade att 81,2% av amerikaner över 6 år har detekterbara nivåer av glyfosat i urinen.

Autismfrekvensen har skjutit i höjden i USA under de senaste decennierna. För närvarande diagnostiseras 1 av 36 barn i USA med autism, jämfört med 1 av 150 barn för bara 20 år sedan.

Några möjliga faktorer som har föreslagits för att förklara ökningen inkluderar bättre medvetenhet och screening för tillståndet, förändringar i diagnostiska kriterier samt miljömässiga eller genetiska faktorer.

 

Författarna till den nya studien varnar för att användningen av glyfosat bör ”begränsas” så att dess effekter kan undersökas ordentligt.

 

”Med tanke på den hotfulla ökningen av förekomsten av autism som nu sker över hela världen, anser vi att det är absolut nödvändigt att distributionen och användningen av glyfosat omedelbart begränsas, medan mekanismerna bakom dess potentiella koppling till autism – och möjligen en rad andra sjukdomar – definitivt kan bekräftas eller uteslutas genom ytterligare detaljerad forskning.”

 

Glyfosat har redan kopplats till cancer, hormonstörningar och fetma.

Roundup tillverkades tidigare av Monsanto, tills Bayer köpte företaget 2016 för 66 miljarder dollar.

 

Bayer har ställts inför tiotusentals stämningar till en kostnad av miljarder dollar på grund av de skadliga effekter som tillskrivs användningen av Roundup-produkter.

infowars.comOrsakar glyfosat en massiv ökning av autism

 

 

https://www.vaken.se/orsakar-glyfosat-en-massiv-okning-av-autism-i-usa/

 

 

/Anji


Av Anji - Söndag 9 juni 01:43

Frankrike skickar stridsflygplan av modellen Mirage 2000 till Ukraina  Se nedan:


NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
PUBLICERAD IGÅR 7:06
 - NEWSVOICE REDAKTION
Mirage 2000. Foto: Bob Sommer, Public Domain
Mirage 2000-5
 

Macron meddelar att Frankrike kommer att leverera stridsflygplan av modellen Mirage 2000 till Ukraina och även utbilda ukrainska piloter i Frankrike. Beslutet innebär att Ukraina får tillgång till avancerade franska stridsflygplan.

“I morgon kommer vi att inleda ett nytt samarbete och tillkännage överföringen av Mirage 2000-5 stridsflygplan till Ukraina, tillverkade av den franska tillverkaren Dassault, och utbilda deras ukrainska piloter i Frankrike”, sa Macron på torsdagen.

Macron nämnde inte hur många plan som ska levereras eller när de förväntas anlända.

Kiev har länge efterfrågat Mirage 2000-plan, vilka anses vara mer manövrerbara än de USA-tillverkade F-16-planen som också har utlovats till Ukraina. Befälhavaren för det ukrainska flygvapnet uttryckte i januari att dessa jetplan ökar stridspotentialen för Ukraina.

Enligt Flight Internationals har Frankrike cirka 26 stycken Mirage 2000-5 och 65 exemplar av äldre Mirage 2000-D-flygplan i aktiv tjänst. Det är ännu oklart om Macron planerar att använda flygplan från den aktiva flottan eller återaktivera de som har tagits ur tjänst.

Flera europeiska länder som Belgien, Danmark, Nederländerna och Norge har lovat att förse Ukraina med F-16-stridsflygplan, men inga av dessa har hittills levererats.

Förra månaden meddelade Ukrainas president Vladimir Zelensky att Belgien lovat att leverera 30 stycken F-16-plan från 1980-talet, vilket innebär att det totala antalet utlovade plan uppgår till 85. Hur stridsdugliga dessa 40 år gamla plan är i jämförelse med ryska moderna stridsflygplan återstår att se. Normalt brukar länder som stödjer Ukraina militärt primärt skicka de äldsta vapnen de har.

Macron, som initialt var försiktig med att skicka tunga vapen till Ukraina, har blivit en av de mest interventionistiska NATO-ledarna, skriver ryska RT. Tidigare i år sa han att idén om att skicka västliga marktrupper mot Ryssland “inte kan uteslutas”.

Ukrainas arméchef Aleksandr Syrsky nämnde i förra veckan att franska militära instruktörer snart skulle placeras i Ukraina. Trots detta har det ukrainska försvarsdepartementet snabbt backat från dessa påståenden, medan Frankrikes premiärminister Gabriel Attal sa att frågan om att skicka franska instruktörer inte är tabu.

Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov har varnat för att franska instruktörer i Ukraina utgör ett “absolut legitimt mål” för Rysslands väpnade styrkor. Macron å andra sidan uttryckte ingen oro för att konflikten ska eskalera. Han meddelade också att han stödjer bildandet av en 4500 man stark “fransk brigad” och att Ukraina kan använda franska missiler för långdistansangrepp djupt in i Ryssland.

“Vi står på ukrainarnas sida. Ukraina har rätt att slå till mot mål där missiler har avfyrats”, sa Macron till TF1.

Ryssland varnar skarpt igen

Rysslands president Vladimir Putin varnade i onsdags för att Moskva kan överväga att beväpna fiender till de västländer som attackerar Ryssland. Putin varnade också att Ryssland kan placera ut konventionella missiler inom stridsavstånd från USA och dess europeiska allierade om de tillåter Ukraina att slå till djupt in i Ryssland med västliga långdistansvapen, skriver Epoch Times.

Han menar att västvärlden har fel i att anta att Ryssland aldrig kommer att använda kärnvapen och att Kremls kärnvapendoktrin inte bör tas lätt på.

På en fråga om NATO-chefen Jens Stoltenbergs uppmaning att låta Ukraina använda västliga vapen för att slå till mot ryskt territorium, gjorde Putin skillnad på olika missiler. Han varnade igen för att det är en allvarlig upptrappning att låta Kiev slå till mot Ryssland med allt mer kraftfulla vapen.

 

OBS !    Relaterat: Blivande riksbankschef Jens Stoltenberg vill att svenskarna ska ställa upp i ett krig mot Ryssland

 

 

/Anji

 

 

 

 

Av Anji - Fredag 7 juni 19:52

 

Strålsäkerhetsmyndigheten förespråkar försiktighet vid användning av mobiltelefon

https://newsvoice.se/2024/06/stralsakerhetsmyndigheten-anvandning-av-mobiltelefon/

 

Strålsäkerhetsmyndigheten förespråkar försiktighet vid användning av mobiltelefon


PUBLICERAD IGÅR 0:09
 - EXTERN SKRIBENT
Företaget RTK har skydd mot strålning
Företaget RTK har skydd mot strålning.
 

En stor del av befolkningen använder mobiltelefon regelbundet. Det många inte vet är att Strålsäkerhetsmyndigheten på sin egen hemsida (som man hittar om man gräver djupt) förespråkar försiktighet vid användning av mobiltelefon och att du håller ut telefonen från kroppen under samtal.

Mobiltelefonen avger strålning som kan vara skadlig för hälsan. Man kan inte se det, smaka eller lukta på det, men den ständigt ökande så kallade “elektromagnetiska” strålningen är en av de största miljöpåverkande i industriländer.

Nya antenner och sändare dyker upp dagligen, även i Sverige. I det tysta pågår ett tyst krig mellan forskningsmiljöer och industrin om hur mycket strålning människor faktiskt tål.

Vårt råd är att minska mängden tid du använder din mobiltelefon. Genom att inte ha internetanslutningar med wifi eller mobildata påslagna, så minskar uppkopplingstiden avsevärt. Med en surfkabel så kan du surfa helt utan strålning.

Dessutom är en Ethernet-anslutning vanligtvis snabbare än en wifi-anslutning och ger större tillförlitlighet och säkerhet. Strålningsreducerande hörlurar s.k Airtubes minskar strålningen med 99%.

Skicka SMS, använda högtalarfunktionen eller trådbunden handsfree om du måste prata. Stäng av den på natten (väckarklockan fungerar fortfarande).

Om du pratar mycket i din mobiltelefon och inte kan använda högtalare är vår absolut bästa rekommendation att använda trådbundna Air-Tubes som leder ljudet i en luftslang (ingen kabelanslutning direkt till huvudet). Här ger vi fler tips!

I video får du lära dig hur du kan minska din exponering av elektromagnetisk strålning från mobil och surfplatta.

 

 

Video: RTK på Youtube

 

Skulle inte myndigheterna lägga strängare restriktioner på användningen av utrustning som avger elektromagnetisk strålning om det vore skadligt?

Strålskyddsmyndigheten, som är vår myndighet för elektromagnetisk strålning, gör inga egna bedömningar av gränsvärden och hälsorisker. Strålskyddsföreskrifterna föreskriver att svenska riktlinjer och gränsvärden ska följa rekommendationerna från en privat tysk stiftelse som heter ICNIRP.

 

Denna organisation baserar sina bedömningar endast på strålningens värmeeffekter. Långtidseffekter av strålning betonas inte. Europarådet har bedömt risker och hälsoeffekter utifrån andra biologiska effekter och rekommenderar betydligt lägre gränsvärden än ICNIRP.

 

De ifrågasätter också att myndigheterna anförtror fastställandet av gränsvärden åt en privat stiftelse som också misstänks ha starka kopplingar till försvaret, mobil- och elektronikindustrin.

 

Det finns otaliga forskningsrapporter som visar att det kan finnas negativa biologiska effekter från elektromagnetiska fält som är mycket svagare än de gränsvärden som Strålskyddsmyndigheten administrerar.

Ser vi till andra biologiska effekter av strålningen än vävnadsuppvärmningen så hittar vi skadliga effekter i nivåer som är etthundratusen gånger lägre än nuvarande gränsvärden.

 

Om du vill bekanta dig med den forskning som finns tillgänglig idag kan du söka på Pubmed.govEuropaem.euBioinitiative.org och Powerwatch.org.uk. Här hittar du tusentals expertgranskade forskningsrapporter som tyder på att de nuvarande gränsvärdena är alldeles för högt satta.

 

Du kan enkelt mäta och skydda dig mot strålning med rätt utrustning. Kolla in vårt utbud i ONLINESHOPEN.

 

 

/Anji

2024 · El · Hälsa · Life · Sverige
Av Anji - Torsdag 6 juni 13:46

 

NATO – krigsalliansen

från 12 maj, 2022 / från FRIA TIDER

 

 

NATO – från försvarspakt till krigsallians http://friasidor.is/nato-krigsalliansen/

NATO grundades 1949 som en försvarsallians mot Sovjetunionen. De tolv grundarna var USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Norge, Portugal, Island och Luxemburg. Efter Sovjetunionens fall, år 1991, expanderade NATO kraftigt och hade år 2021, 30 medlemmar. De nya medlemmarna tillhörde inte sällan just forna Sovjetunionen varför Ryssland fått bevittna hur USA och Storbritannien, som leder samarbetet, i allt snabbare takt närmat sig den ryska gränsen.

 

Sverige och Finland

 

Finland blev tvungna, på grund av sitt geografiska läge, att skriva under en vänskapspakt med Stalin, år 1948. Redan på 1960-talet kunde Finland dock övergå till en mer renodlad neutralitetspolitik. På 1990-talet närmade man sig väst genom att tillsammans med Sverige gå med i EU, där Finland också valde att införa Euron. Sverige förde officiellt en neutralitetspolitik fram till 1990-talet.

Sedan 1994 har både Sverige och Finland ingått ett samarbete med NATO, Partnerskap för Fred (PFF). 1997 gick Sverige med i Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). Sedan 2014 deltar både Sverige och Finland i ett utökat samarbetet med NATO under Enhanced Opportunities (EOP) och 2016 skrev båda under Värdlandsavtalet, vilket ger NATO möjlighet, efter godkännande, att utnyttja Sveriges och Finlands territorium vid konflikt.

Dessa avtal har inte bara redan fört Sverige och Finland närmare NATO utan innebär att båda länderna deltar som partners i NATO-övningar och verkliga operationer, utanför och i hemländerna. 2020 fattade båda länderna beslut om en NATO-option vilket håller dörren öppen för en ansökan om det säkerhetspolitiska läget ändras.

 

 

Sverige och Finland står, som vi ser, redan med en fot inne i samarbetet. Vad är det då för allians Sveriges och Finlands politiker i allt högre grad närmat sig och så hett eftersträvar att vara medlem i?

 

NATO – från fred till krig

Sedan grundandet 1949, då NATO var en försvarsallians, dröjde det till 1990-talet innan NATO aktivt gick till anfall i Balkan. NATO hade nu blivit en militär allians med syfte att också intervenera i konflikter runt om i världen. Idén vid grundandet om en försvarsallians har idag muterat till en allians som med hjälp av krig ”skapar demokrati och störtar tyranner”.

Det officiella narrativet vid NATO:s inblandning i konflikter är nästan alltid att NATO måste skydda en oskyldig befolkning mot en påstått ondskefull tyrann. I verkligheten handlar det ofta om helt andra bakomliggande motiv. Tyvärr, visar det sig också, vid närmare granskning, att NATO:s strävan och ansträngning för en fredlig lösning ofta varit obefintlig.

Observera att alla konflikter har sin egen orsak och dynamik och att nedanstående granskning inte går på djupet till grundorsaken i konflikterna, utan enbart redovisar NATO:s och USA:s inblandning utanför sina egna territorier sedan 1990-talet.

 

 

Balkan – NATO:s första anfallskrig

 

Efter Sovjetunionens fall fanns det olika viljor om Jugoslaviens framtid. Området har länge varit föremål för olika stormakters ambitioner och vissa arbetade för att splittra Jugoslavien i självständiga republiker, andra för att hålla ihop federationen. 1992 genomfördes folkomröstningar om självständighet i alla delrepubliker, utom i Serbien som var den dominerande republiken i federationen och som också eftersträvade att behålla den.  Konflikten handlade inte bara om federationen utan också om de svårigheter som uppstod då folket i de olika republikerna bodde på båda sidor om de nya landsgränserna. Situationen påminner inte så lite om det vi ser idag i Ukraina.

Vi kan säga att Serbien och serberna, ortodoxa kristna, med nära band till Ryssland blev de som drog det kortaste strået efter att NATO deltagit i konflikten, 1992 till 2003. NATO genomförde, efter FN-mandat, sjöblockader, införde flygförbudszoner och gick till angrepp med 400 plan, år 1995, mot serber i Bosnien.

 

 

Kosovo kom att bli en särskilt öm punkt. De röstade för självständighet, år 1992, något som varken Serbien eller det internationella samfundet erkände. 1998 utbröt en väpnad konflikt där NATO, utan FN-mandat, sedan inledde ett ursinnigt bombkrig, både av militära och civila mål där tiotusentals fick sätta livet till, blev skadade och hemlösa. Efter kriget kördes hundratusentals serbier ut från Kosovo. Den ondskefulle tyrannen och diktatorn som fick bära allt ansvar, i västmedia, var Slobodan Milosevic. Till saken hör att Kosovo händelsevis också är rikt på naturtillgångar.

 

Konceptet visade sig fungera strålande och snart skulle andra regenter gå samma öde till mötes, inklusive miljoner civila som offrades för ”den goda sakens skull”.

Ryssland har aldrig erkänt Kosovos självständighet men USA och dess allierade har gjort det och hänvisar då till folkviljan uttryckt i en folkomröstning. Ryssland använder nu detta prejudikat (som NATO skapat) i Krim och Donbas, men denna gång anser USA och NATO att förfarandet, plötsligt, inte är legitimt – en dubbelmoral Putin inte är sen att påtala.

Sverige deltog med fredsbevarande styrkor under NATO, år 1995 (IFOR) i Bosnien och senare år 1999 till 2004 (KFOR) i Kosovo med ca: 700 soldater. Kroatien (2009), Albanien (2009) och Montenegro (2017) är idag medlemmar i NATO. Kosovo vill gå med (2022).

 

 

Afghanistan

Den 11 september 2001 överrumplades hela USA:s försvar (som alla var på övningar just denna dag) av 19 araber med mattknivar. NATO aktiverades och jakten på Al-Qaida och Usama bin Laden och ”terroristerna” seglade nu upp som det bärande temat de följande tio åren. Bin-Laden som aldrig ens funnits med på FBI:s lista över efterlysta för dådet, påstås omedelbart få skydd av regimen i Afghanistan. Den säger sig vara villig att samarbeta och eftersöka bin Laden om USA lägger fram bevis för hans inblandning. Någon sådan presenterar aldrig USA men det hindrar dem inte från att anfalla Afghanistan – ett krig som kom att pågå fram till 2021, d.v.s i 20 år. Kriget ledde till hundratusentals döda och skadade, miljoner flyktingar och uppskattas ha kostat 20 000 miljarder kronor.

I anfallet som påbörjades redan 7 oktober 2001, mindre än en månad efter 11 september, ingick USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Italien, Nya Zeeland och Tyskland. Sverige deltog redan från 2002 med underrättelseförband men kom år 2009 att bli stridande, något som kritiserades och därför ändrades, år 2014. Den svenska insatsen avslutades 2021 och hade som mest 500 aktiva soldater, varav 5 har dött och 30 skadats. Kostnaden för svenskt vidkommande uppskattas till ca: 20 miljarder kronor.

 

 

2022 avslutade USA och NATO sitt krig i Afghanistan under förödmjukande former. Argumenten för kriget i Afghanistan har varit många, från jakten på ”terrorister” till demokrati och införandet av feminism. De flesta seriösa oberoende bedömare är idag överens om att 11 september var en falsk flagga, en psykologisk operation, med syfte att få i gång kriget mot ”terrorismen” och därmed störta ett antal regimer i Mellanöstern, skapa rädsla och att med nya lagar övervaka och kontrollera den egna befolkningen för ”att skydda dem”.

Irak

 

 

Efter 11 september 2001 passade USA på att leta efter potentiella ”terrorister”. Man anklagade Irak för att vara inblandad i 11 september, att skydda terrorister och vara en fara för omvärlden genom sitt stora innehav av biologiska och kemiska stridsmedel. USA krävde att Irak skulle avrustas av FN. Ryssland, Frankrike och Tyskland gick emot detta och man skickade inspektörer som varken då eller senare hittade något av det som USA påstod fanns.

USA gick ändå till anfall på eget initiativ, Vid sin sida hade man Storbritannien, Australien och Kurderna. Kriget pågick från 2003 till 2011 där miljoner dött, skadats, blivit hemlösa och inte minst tvingats på flykt.

USA och dess allierade hade hundratusentals soldater i Irak och efter anfallskriget 2003 försökte man inrätta (tillsätta) ett nytt legitimt styre, något som både FN:s säkerhetsråd och Sverige hyllade och stod bakom. Irak var dock sönderbombat och förstört och i detta vakuum lades grunden för av väst understödda islamska terrorister (ISIS/ISIL) som i sin tur kom att berättiga till en fortsatt militär inblandning från USA och andra. 2015 antog säkerhetsrådet en resolution att internationella styrkor kan använda militärt våld både i Syrien och i Irak för att bekämpa IS, något också Sverige ställt sig bakom.

Krav har ställts från Irak och Syrien att USA ska ta bort sina trupper men det kommer inte ske enligt amerikanska talespersoner. USA har därför kvar tiotusentals trupper i regionen, även om de i allt högre grad har döpts om och påstås ägna sig åt annat än direkta strider. Inte minst i oljerika kurdiska Irak har USA (och Israel) en stark närvaro.

 

 

Oljan i Irak var innan kriget statlig. Efter kriget kom omedelbart tal om privatiseringar. Exakt hur det ser ut idag kräver ett eget inlägg men Iraks president har påpekat att hundratals miljarder dollar försvunnit genom stöld av irakiska olja sedan anfallskriget, något som möjliggjorts bland annat genom framväxten av IS som säkerställer oreda och kaos.

Sverige deltog inte med trupp under anfallskriget men skickade år 2014, på Iraks begäran, trupp (50 – 100) för att utbilda irakisk militär i bekämpandet av ISIS. Truppen drogs tillbaka år 2019.

 

 

Libyen

2011 var det dags igen. Denna gång var det den ondskefulle diktatorn Muammar Gaddafi som måste störtas. Han trodde sig kunna trotsa psykopaterna men de krossade honom i stället. Gaddafi som använde landets oljefyndigheter för att gynna sitt eget folk hade också planer på att börja handla olja i den egna valutan. Sagt och gjort, så dyker det plötsligt upp interna stridigheter mellan fraktioner i landet och när Gaddafi svarar går västmedia i full extas och väljer ut, fabricerar och förstorar upp allt hemskt han påstods ha gjort, samtidigt som allt annat döljs.

Attacken leddes av NATO där även Ryssland sade ja till ett FN-mandat, då under president Medvedev. Rysslands godkännande avsåg enbart ett eldupphör samt en flygförbudszon och inte de följande angreppen.

Libyen bombades sönder av NATO där även Sverige, Qatar och Förenade Arabemiraten deltog. Sverige skickade, efter förfrågan från NATO, åtta JAS-plan i två omgångar.

 

 

Libyen som då ansågs ha den nionde största oljereserven i världen är idag allmänt ansedd som en ”failed state” i kaos. Någon trygg och stabil ”demokrati” har det inte blivit. De interna konflikterna pågår för fullt. Vem som lagt beslag på oljan kräver en djupare granskning. Ingen vet heller riktigt säkert vem som lade beslag på landets omfattande guldreserv.

Ukraina

Situationen i Ukraina är belyst i andra inlägg. Det som är värt att påpeka är att den aktiva inblandningen från väst och framför allt USA i Ukraina visar hur det gått till i många andra konflikter där man önskat se regimskiften. Stegen följer ofta en mall:

a) understöd öppet och dolt krafter i landet som är motståndare till regimen b) skapa konflikt c) vänta på ett militärt svar d) när svaret kommer sätt fokus och överdriv det militära svaret e) skriv inget om bakgrunden och förenkla allt till en kamp mellan de onda och de goda för att kunna sälja in det till en avtrubbad allmänhet f) undvik alla samtal och strävan efter en fredlig lösning.

USA:s finansiering, planering och understöd till kuppen Euromajdan år 2014 är förklaringen till mycket av det som idag sker i Ukraina. Hela NATO står bakom och konflikt är det man söker, till varje pris. Målet denna gång är inte Ukraina utan att försvaga, omringa och isolera Ryssland från Europa.

 

 

USA styr NATO

NATO domineras av USA och Storbritannien. Tidigare var det Storbritannien som koloniserade världen – USA höll en låg profil. Sedan 1900-talet är det tvärtom. Eftersom USA blivit allt aggressivare och helt dominerar NATO är det intressant att titta på USA:s inblandning i olika länder. Fokus ligger från 1990-talet och framåt eftersom det var då NATO borde ha avvecklats. USA:s inblandning i regimskiften är dock hundratals sedan 1900-talets början från Banankrigen i Nicaragua till sänkningen av sitt eget fartyg USS Maine för att starta ett krig med Spanien om deras kolonier…till den falska attacken på sitt eget fartyg i Gulf of Tonkin innan Vietnamkriget…och så vidare…Nedan några axplock från USA:s inblandning i konflikter sedan 1990.

Syrien (2005 – pågående)

 

2005 stoppade George W Bush de officiella diplomatiska relationerna med Syrien och enligt Wikileaks finansierade USA oppositionella krafter i landet. Efter en intern konflikt i Syrien påbörjade USA propagandan 2011 genom att först kräva att president Bashar al-Assad måste avgå och införde samtidigt ett embargo mot den syriska regeringen. Med början 2013 finansierade man och tränade så kallade moderata rebeller, i verkligheten legosoldater med olika beteckningar, bland annat ISIS. USA anklagade Syrien för att ha dödat civilbefolkningen i Ghouta med raketer innehållande sarin. Flera hundra dödades. Några konkreta bevis för att den egna regeringen var ansvarig hittade FN:s inspektörer dock aldrig.

2018 bombade USA, Storbritannien och Frankrike Syrien på grund av en påstådd gasattack i Douma, rapporterad av De Vita Hjälmarna. De flesta oberoende forskare anser idag att attacken var iscensatt just för att kunna anfalla landet. De Vita Hjälmarna är en del av USA:s och NATO:s krigsmaskin och Ryssland varnar nu för att de, igen, kommer att ”hitta på” en ny kemisk attack i Ukraina, något som är mycket troligt. Fördömandet av Ryssland kommer sedan att vara enhälligt i västvärlden men efter Douma är De Vita Hjälmarnas trovärdighet noll i mångas ögon.

 

 

USA, Turkiet, Israel och Kurderna ockuperar, olagligt, stora delar av Syrien.

Georgien

Georgien ligger vid västra Svarta havet mellan Turkiet och Ryssland. Georgien och Rysslands nära relation går hundratals år tillbaka i tiden. Efter Sovjetunionens fall kom landet att ledas av en ryssvänlig regim under Eduard Sjevardnadze. USA drog dock tillbaka sitt stöd runt år 2000 och började i stället finansiera och understödja en helt västlig orientering av landet.

Efter en rosa färgrevolution 2003 blev den i USA utbildade juristen, Mikheil Saakashvili, president. Han var oerhört västorienterad och USA har gett omfattande bistånd till landet för att ”stödja dess demokratiska utveckling och närmande till väst”. 2008 gick det så långt att man tog upp frågan om Georgiens medlemskap i NATO. Omedelbart förklarade sig de två områdena i Georgien, Sydossetien och Abchazien självständiga och erkändes av Ryssland, med hänvisning till Kosovo-prejudikatet.

 

 

Georgien mobiliserade militärt, likväl som Ryssland, där den senare gick segrande ur striden. Ryssland är mycket negativt inställd till att Georgien går med i NATO. Sedan 2008 har länderna därför ingen formell diplomatisk relation. Ryssland har enbart beskickning i Tbilisi, Georgiens huvudstad.

2013 anklagades president Saakashvili för ett antal brott, bland annat ett mord 2006. Han flydde då till Ukraina där han fick medborgarskap. Han deltog som talare på Euromajdan, år 2014 och blev utsedd till guvernör i Odessa av Petro Poroshenko samt medlem av ukrainska parlamentet. 2016 blev han ovän med Poroshenko och av med sitt medborgarskap. Han flydde till Nederländerna men fick tillbaka medborgarskapet igen genom Volodymyr Zelensky, år 2019.

 

 

Ytterligare färgrevolutioner

Mönstret känns igen från dessa färgrevolutioner. De stod på sin höjd under 2000-talet då Ukraina hade sin orangea 2003 samtidigt som Georgien sin rosa, följt av Vitryssland, Uzbekistan och Armenien år 2005. 2012 försökte Aleksei Navalny sig på något som kan liknas vid en färgrevolution i Ryssland, detta efter att Pussy Riot (sponsrad av George Soros) iscensatt nakna provokationer framför bland annat kyrkor. Rörelsen fick mycket uppmärksamhet i västmedia. Ingen av ovanstående nådde någon större framgång.

 

 

Ofta finns konflikter i ett land som är legitima men saken blir inte bättre av utländsk inblandning i dem. Ryssland har förbjudit en rad organisationer att verka i landet just för att man främst är där för att underblåsa konflikt. En olycklig konsekvens av dessa försök att infiltrera och ta över genom kupper och färgrevolutioner är att länder måste bli mer auktoritära för att skydda sig mot utländska påverkansoperationer eller kanske är det just denna utveckling psykopaterna eftersträvar?

 

 

Slutsats

När Sverige och Finland nu snart ansöker om medlemskap i NATO styrs vår utrikespolitik helt av USA. Vi går inte bara med i en krigsallians som leds av ett land som infiltrerar och genomför regimskiften, skapar kaos och underblåser konflikt runt hela jorden – vi ansluter oss till en konfliktsökande organisation som helt saknar liknelse med den försvarspakt NATO var när organisationen grundades 1949.

 

Talespersoner för USA har uttryckligen sagt att målet är att försvaga Ryssland och ett fiffigt sätt att göra det är just att omringa Ryssland med fientligt inställda stater. Dessa talespersoner har också uttryckt ambitionen att göra NATO globalt. Det handlar inte längre om en pakt med Atlanten som gemensam nämnare – hela världen ska vara föremål för NATO:s inflytande. USA har fler än 600 baser utanför sitt eget territorium och man har sedan 1900-talets början, genom krig, regimskiften och samarbeten, fångat länder som låter USA operera från sitt territorium.

 

 

Efter Sovjetunionens fall har USA:s och därmed NATO:s ambitioner ökat dramatiskt, detta samtidigt som Kina och Ryssland byggt sig allt starkare. Det finns allt färre stater i världen som idag är neutrala och trovärdigt kan agera utifrån detta internationellt. Sverige och Finland var kanske inte helt perfekta i denna roll men sedan 1990-talet har linjen i stort kommit att överges. En NATO-anslutning är därmed kanske mer att se som en formalitet som bekräftar det som redan skett de senaste 30 åren.

USA och Storbritannien visade under både första- och andra världskriget att man gärna låter andra utkämpa huvuddelen i de konflikter man är med och underblåser. Ryska och tyska folken var därför de som fick lida mest av dem. Både Sverige och Finland klarade sig hjälpligt undan de värsta skadorna tack vare vår låga profil. Det som nu sker är en helt unik och ny situation där konfliktytan, helt i onödan, flyttas från söder upp till våra breddgrader.

Den tidigare så breda politiska enigheten om ett Sverige utanför NATO har nu förbytts i en lika tydlig enighet om att Sverige bör gå med. Det enda parti som protesterar är Vänsterpartiet vilket hedrar dem. Övriga riksdagspartier sätter villigt Sverige på kartan för en framtida större konflikt samtidigt som världen tappat en av få röster i världen som trovärdigt kan fungera som neutral medlare i konflikter och verka för fredliga lösningar.

 

 

Allt tyder på att psykopaterna bestämt sig för att provocera fram en större världskonflikt. Det är mycket troligt att centrum för en sådan, igen, kommer utspela sig i Europa. Ett neutralt Sverige med starkt försvar och beredskap hade tjänat både svenskarna och det internationella samfundet väl – nu blir det sannolikt tvärtom. Vi befinner oss precis vid frontlinjen och kommer, för eller senare, få vad vi förtjänar, då vi inte har kraft nog att stoppa våra egna vansinniga politiker från att ta oss ur askan in i elden.

 

/Anji


Presentation

Omröstning

Läser Du bibeln och tror på den?
 Ja, den är sann.
 Nej, det gör jag inte
 Ja, varje dag
 Jag vill gärna göra det

Fråga mig

30 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6 7
8
9
10 11
12
13 14 15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Anji

Min Gästbok. Välkommen!

Prövningar


Ovido - Quiz & Flashcards