Brigadgeneral Yehuda Vachs agerande, befälhavare för Israels försvarsmakts (IDF) 252:a division, har hamnat under hård granskning efter en rad fördömande rapporter. Vach, som ledde operationerna i Netzarimkorridoren—en strategisk landremsa som delar Gaza—anklagas för hänsynslösa beslut som äventyrade hans egna trupper och visade en kylig likgiltighet inför palestinska liv. Dessa avslöjanden tecknar en oroande bild av en befälhavare vars iver för erövring och bestraffning har överskuggat etiska överväganden och militär förnuft.

En av de allvarligaste anklagelserna mot Vach rör hans roll i dödsfallen av åtta israeliska soldater under en operation i Zeitoun, ett södra kvarter i Gaza City, i augusti. Enligt soldater som talade med Ha’aretz pressade Vach sina trupper att avancera norrut utan tillräckliga förberedelser eller säkerhetsåtgärder. Resultatet blev katastrofalt: en försörjningskonvoj körde antingen över en bomb eller träffades av en pansarvärnsmissil, vilket ledde till flera dödsoffer.

Denna händelse belyser ett mönster av hänsynslöst beslutsfattande från Vach, som prioriterade territoriella vinster framför sina truppers säkerhet. Hans aggressiva taktik har inte bara kostat israeliska liv utan också väckt frågor om de bredare etiska standarderna inom IDF.

Etnisk rensning och humanitära blockader

Vachs agerande sträcker sig bortom beslut på slagfältet. Han har anklagats för att förespråka tvångsförflyttning av 250 000 palestinier från norra Gaza, ett drag som många har jämfört med etnisk rensning. I början av december uttryckte Vach enligt uppgifter frustration över att detta mål inte hade uppnåtts och sa att ”endast genom att förlora mark kommer palestinierna att lära sig den nödvändiga läxan” från Hamas attack den 7 oktober.

Dessutom har Vach anklagats för att aktivt blockera humanitär hjälp till Gaza, vilket ytterligare har förvärrat den redan allvarliga humanitära krisen i regionen. ”Inte en enda lastbil ska släppas in”, ska han ha sagt till sina officerare, vilket speglar en iskall likgiltighet inför civila lidanden. Denna inställning stämmer överens med hans bredare världsbild, då han enligt rapporter har deklarerat att ”det finns inga oskyldiga i Gaza.” Sådan retorik avhumaniserar inte bara palestinier utan undergräver också Israels moraliska ställning internationellt.

Kanske den mest chockerande avslöjandet är Vachs påstådda samarbete med sin bror, överstelöjtnant (res.) Golan Vach, för att orkestrera en förstörelsekampanj i Gaza. Golan ska ha grundat en fristående enhet vid namn Pladot Heavy Engineering Equipment, bestående av soldater och civila, med det enda målet att demolera palestinska hem.

”Uppdraget var att gå från hus till hus och se till att allt där var redo att jämnas med marken,” förklarade en soldat.

Denna enhet opererade med minimal tillsyn och jämnade hela kvarter med marken för att säkerställa att palestinier inte kunde återvända. Golans handlingar var inte bara destruktiva utan också hänsynslösa. I ett fall gick han in i en Hamas-tunnel utan nödvändiga försiktighetsåtgärder, vilket ledde till ett ras där han skadades och en två timmar lång räddningsinsats krävdes.

Flera rapporter om oetiskt beteende av IDF-soldater

Vachs agerande är inte isolerade händelser. Rapporter om oetiskt beteende av israeliska soldater i Gaza har blivit allt vanligare, med anklagelser om urskillningslösa dödsskjutningar, ”fria eldzoner” och till och med tävlingar för att öka antalet civila dödsoffer. En befälhavare från Division 252 beskrev en ”rad av lik” norr om Netzarimkorridoren, där palestinier skjuts på plats och deras kroppar lämnas att ruttna.

Dessa metoder avslöjar en oroande nedgång i de moraliska och etiska standarderna inom IDF. Även om Vachs handlingar är särskilt allvarliga, speglar de en bredare trend av avhumanisering och straffrihet som har präglat Israels militära kampanj i Gaza.

Brigadgeneral Yehuda Vachs agerande i Gaza väcker allvarliga frågor om IDF:s etiska riktning. Hans hänsynslösa äventyrande av trupper, förespråkande av etnisk rensning och samarbete i en förstörelsekampanj belyser en oroande likgiltighet inför människoliv. Än mer bekymmersamt är den bredare kulturen inom IDF som möjliggör att sådant beteende kan fortgå utan konsekvenser.

naturalnews.com, IDF-befälhavare anklagas för att ha äventyrat trupper, jämnat Gaza med marken och blockerat hjälp i ett mönster av obehindrad brutalitet

/Anji

Federal Reserve har under det senaste århundradet styrt USA:s penningsystem med en totalitär hand och har agerat mindre som en statlig myndighet som tillhandahåller en offentlig tjänst och mer som en bankkartell som arbetar för att maximera personlig vinning på nationens bekostnad.

Detta enligt den banbrytande boken av författaren G. Edward Griffin, ”The Creature from Jekyll Island: A Second Look at the Federal Reserve.” Boken, som publicerades 1994, går in på detaljnivå om hur USA:s centralbank utgör en bankkartell.

Mainstream-media har orättvist stämplat Griffin som en ”konspirationsteoretiker” och ”The Creature from Jekyll Island” som ”konspirationsteoriernas bibel mot Federal Reserve.”

Men den verkliga historien bakom Fed börjar i november 1910, när senator Nelson Aldrich (R-RI) mötte flera andra inflytelserika offentliga tjänstemän och finansmän, inklusive representanter från de föregångare som idag utgör finansgiganter som Lehman Brothers och JPMorgan Chase, samt representanter från de europeiska bankdynastierna Rothschild och Warburg.

Gruppen reste under strikt sekretess och använde endast förnamn för att undvika upptäckt. Deras destination var Jekyll Island i Georgia, vars isolering och gruppens önskan om absolut sekretess gjorde platsen idealisk för att säkerställa att deras diskussioner förblev strikt konfidentiella.

Huvudsyftet med mötet på Jekyll Island var att hantera instabiliteten i det amerikanska banksystemet, som hade präglats av återkommande finansiella panik och bankkonkurser. Deltagarna försökte skapa ett centraliserat banksystem som skulle stabilisera ekonomin, förhindra bankrusningar och tillhandahålla en flexibel valuta som kunde expandera eller krympa baserat på de ekonomiska förhållandena.

Dock hade mötet också en mer egenintresserad agenda. Deltagarna representerade de största bankernas intressen i USA och Europa, och de försökte skydda sin dominans inom finanssektorn. Genom att skapa en centralbank syftade de till att minska konkurrensen från mindre, regionala banker och säkerställa att kontrollen över nationens finansiella resurser förblev i händerna på ett fåtal mäktiga institutioner.

Planen som utformades vid mötet på Jekyll Island blev grunden för Federal Reserve-systemet. Federal Reserve Act, som antogs av kongressen 1913, etablerade ett centralbanksystem med regionala grenar över hela landet. Systemet utformades för att ge stabilitet till det finansiella systemet genom att fungera som långivare i sista hand, reglera penningmängden och övervaka nationens banker.

Fed arbetar inte för allmänheten utan för storbankerna

Mötet på Jekyll Island förblir ett kontroversiellt kapitel i amerikansk historia. Kritiker hävdar att Federal Reserve utformades för att tjäna de finansiella eliternas intressen på bekostnad av allmänheten. Anhängare däremot tillskriver systemet förmågan att ge den stabilitet som behövs för ekonomisk tillväxt.

Fed presenterades för allmänheten som en statlig myndighet som skulle skydda ekonomin och förhindra finansiella kriser. Men systemets struktur säkerställde att det skulle kontrolleras av landets största banker. Feds regionala banker ägdes av medlemsbanker, och dess policyer påverkades starkt av den finansiella eliten.

Skapandet av Federal Reserve System markerade en betydande förändring i USA:s finansiella system. Även om det lyckades ge en mer stabil valuta och minska frekvensen av bankkonkurser, koncentrerade det också den finansiella makten i händerna på ett fåtal stora banker.

Under åren har Federal Reserve fått kritik för sin roll i ekonomiska kriser, inklusive den stora depressionen på 1930-talet och finanskrisen 2008.

Se denna video med G. Edward Griffin där han diskuterar hur en nationell revolution är det enda sättet att fly från Fed och dess cykliska planerade kriser:

naturalnews.com, Federal Reserves hemliga ursprung bevisar att det är en kartell som enbart är utformad för att gynna bankeliten

/Anji

Enligt statistik är Norden den mest kaffedrickande regionen i världen och många dricker kaffe ur pappersmuggar. Nya rön visar att muggarna avger enorma mängder mikroplastpartiklar och dessa kan skada din hälsa på flera sätt.

Mikroplastpartiklar frigörs från kaffemuggar av papper och matkartonger av papper, men även tepåsar.

De flesta engångskaffemuggar av papper har en skyddsbeläggning av polyeten, en typ av plast, för att göra dem vattentäta. Detta lager av plast bryts ned när det utsätts för het vätska.

En studie som publicerades i Journal of Hazardous Materials visade att engångspappersmuggar släpper ut mikroplaster i tex te eller kaffe. En pappersmugg kunde läcka ut 25 000 mikronstora mikroplastpartiklar i 100 ml varmt vatten inom 15 minuter.

På samma sätt kan tepåsar, även om de är tillverkade av papper, avge stora mängder mikroplastpartiklar. Det beror på att tepåsar innehåller tätande plastfibrer eller helt enkelt är tillverkade av plastmaterial som nylon eller polyetylentereftalat (PET). Dessa material används för sin förmåga att motstå de höga temperaturer som uppstår vid bryggning.

Forskning från McGill University visar att en enda tepåse av plast kan frigöra 11,6 miljarder mikroplastpartiklar och 3,1 miljarder nanoplastpartiklar, vilka fälls ut i en kopp tevatten med en temperatur på 95 grader.

Exempel på produkter som fäller ut mikroplaster i livsmedel och drycker:

• Tepåsar, även de som verkar vara gjorda av papper, innehåller plastfibrer eller är helt gjorda av plast som nylon eller polyetylentereftalat (PET).
• Plastflaskor för vatten och läsk.
• Livsmedelsbehållare av papper eller plast: Inklusive engångs- och återanvändbara behållare tex muggar och tallrikar.
• Vissa vattenfilter av plast kan paradoxalt bidra med mikroplaster till det vatten som de ska rena.
• Plastpåsar som kan värmas i mikrovågsugn t.ex barnmatspåsar.
• Redskap och bestick av plast. Heta eller sura livsmedel kan få materialen att läcka mikroplaster.
• Plastfolie som används för att täcka eller förvara mat.
• Syntetiska kryddor och smaksättare i plastförpackningar kan förorenas av själva förpackningarna.

Generellt ökar utfällningen av mikroplaster betydligt om dryck- eller matbehållare utsätts för varm mat och dryck. Slitage, hetta, ultraviolett ljus från solen och föråldring ökar också läckage av mikroplaster.

Läs mer på newsvoice.se

/ANJI