“Jag skall göra alla mina berg till öppna vägar.” Jes 49: 11.

GUD skall låta hindren tjäna Hans syften. Alla ha vi “berg” i vårt liv. Det finns människor och ting, som hota att hindra vårt andliga livs utveckling. Dessa stora krav, detta olämpliga yrke, denna påle i köttet, detta dagliga kors, vi tänka, att om blott de bleve avlägsnade, kunde vi leva ett liv mera heligt, rent och fyllt av kärlek. Ofta bedja vi om, att de måtte avlägsnas.

“O, I oförståndiga och tröghjärtade!” Dessa hinder äro just betingelserna för utförandet av uppgiften. De ha givits oss, för att vi genom dem skulle undfå just de välsignelser och dygder vi så länge bett om. Du har i åratal bett om tålamod, men det finns något i ditt liv, som prövar dig till det yttersta. Du har undflytt och undvikit detta och ansett det vara ett oöverstigligt hinder för uppfyllande av din önskan. Du har antagit, att dess avlägsnande skulle medföra en omedelbar befrielse och seger. Men så är det likväl icke. Du skulle därigenom endast finna, att frestelsen till otålighet avlägsnades. Men detta vore ej tålamod. Tålamodet kan nås endast genom de prövningar, som nu synas vara omöjliga att bära.

Vänd tillbaka och underkasta dig! Gör anspråk på att få del av Jesu tålamod. Möt dina prövningar i Honom. Av det som nu plågar och oroar dig finnes intet, som ej en dag skall få tjäna de högsta syften. De äro Hans berg. Han har ställt dem där. Vi veta, att Gud ej skall underlåta att uppfylla sitt löfte. “Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han”, och då vi komma till bergets fot, skola vi finna vägen. – F. B. Meyer.

“Prövningens ändamål är icke blott att pröva det inre värdet utan att öka det, på samma sätt som eken ej blott prövas i stormen utan härdas i den.”

*
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Ps 11

Hebréerbrevet Kapitel

Trons människor

1 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser. 2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. 3 Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han vittnesbördet att han var rättfärdig, när Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han än, trots att han är död.
5 Genom tron blev Henok hämtad utan att möta döden, och man fann honom inte mer, för Gud hade hämtat honom. Innan han hämtades fick han vittnesbörd om att han hade behagat Gud. 6 Utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.

7 I tron byggde Noa en ark i helig fruktan för att rädda sin familj, efter att Gud hade varnat honom för det som ännu ingen hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.
8 I tron lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till ett land som han skulle få i arv, och han gav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. 9 I tron levde han i löfteslandet som i ett främmande land. Han bodde i tält med Isak och Jakob som var medarvingar till samma löfte, 10 för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

11 Genom tron fick även Sara, som var ofruktsam, kraft att bli mor till en ätt fast hon var överårig. Hon tänkte att den som hade gett löftet var trofast. 12 Därför fick också en enda man, så gott som död, barn så talrika som himlens stjärnor och oräkneliga som sandkornen på havets strand.
13 I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 14 De som säger så visar att de söker ett hemland. 15 Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. 16 Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem.

17 I tron bar Abraham fram Isak som offer när han blev satt på prov. Sin ende son bar han fram, trots att han hade fått löftena 18 och Gud hade sagt till honom: Det är genom Isak din avkomma ska räknas. 19 Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat. 20 I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider. 21 I tron välsignade den döende Jakob Josefs båda söner och tillbad böjd mot änden av sin stav. 22 I tron påminde Josef på sin dödsbädd om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle ske med hans ben.

23 I tron hölls den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud. 24 I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. 25 Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. 26 Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen. 27 Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. 28 I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren inte skulle röra deras förstfödda.

29 I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte drunknade de. 30 Genom tron föll Jerikos murar, efter att man hade gått runt omkring dem i sju dagar. 31 Genom tron slapp den prostituerade Rahab att gå under med dem som inte trodde, eftersom hon välkomnade spejarna som vänner.

32 Vad mer ska jag säga? Tiden räcker inte för att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, stängde lejons gap, 34 släckte rasande eld och undkom svärdets egg. De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten. 35 Kvinnor fick sina döda tillbaka genom uppståndelse.

Andra blev torterade och accepterade ingen befrielse, för de ville nå en bättre uppståndelse. 36 Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse. 37 De blev stenade, söndersågade, dödade med svärd. De gick runt i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade och misshandlade. 38 Världen var inte värdig att ta emot dem. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och hålor.

39 Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. 40 Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.

_________________   NÅ MÅLET!!  HIMMELEN.  _________________

/Anji

Gud och sanningen! 

Jaaa GUD är sanningen, och det är hans ord som gäller.

   OBS!   

Vill du ha en gratis BIBEL hemskickad  till dig så skriv i min

gästbok namn och adress,  så kommer vi att skicka en till dig.

Namn o adress raderas efteråt.

Var så god, innan de tar slut.

/Anji

http://elvorochjanne.se/ohlins-fundering-29-4-2021/

Undervisning: Elvor Ohlin
2021-04-29

Får man kalla någon ”dåre”?

Det verkar ha blivit en slags kultur i kristenheten sedan ganska länge, att man bara ska tala positivt. Kritik har likställts med ”dömande”, vilket har gjort att många kristna inte vågar bedöma, urskilja eller varna när det krävs – det som faktiskt är vår skyldighet. Felaktigt har ”godhet” likställts med snälla ordval och att tro alla om gott inklusive falska lärare, eftersom det blir konsekvensen av den ”kulturen”. Sådant är inte bibliskt. Det är oandligt och har lett till att synkretism i en osund ekumenik ständigt växer, för ”alla ska få plats”.

Prövning av vem som är villolärare är otroligt grund och ytlig hos kristna ledare där måttstocken är: ”Han /hon tror på treenigheten, så vi ser honom/henne inte som en villolärare”.

Tänk om det vore så enkelt!

Påven bekänner sig till treenigheten men samtidigt bekänner han: (citat) ”Maria är vägen som Gud använder för att nå oss och vägen för oss att nå Gud”. Han påstår att kristna och muslimer tror på samma Gud (Chrislam) och han vill se en ny religiös (världs)ordning, alltså en världsreligion. Är det bibliskt? Nej, definitivt inte. Det är villfarelse i allra högsta grad.

Det händer att kristna reagerar häftigt när man använder skarpa ordval i kritik emot falska lärare. När jag har påmint om Jesu ord, Johannes döparens ord eller Paulus och Judas uttryck, brukar det bli ganska tyst. Man får känslan av att en del kristna nästan sätter i halsen, vid påminnelsen. Hur kunde Johannes och Paulus uttrycka sig så? Sa Jesus verkligen det? Det här bibelstudiet är inte riktad till någon eller några speciella personer. Jag vill helt enkelt försöka reda ut begreppen utifrån bibelordet.

Jesus sa:
Matt 23:17 Ni blinda dårar,…
Matt 23:24 Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.
Matt 23:33 Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?
Matt 23:29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare!...

Johannes döparen sa:
Luk 3:7 Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: ”Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen?

Judas skrev:
Jud 1:12 De är smutsfläckar vid era kärleksmåltider,..

Paulus skrev:
Gal 1:8 Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse. 9 Det vi redan har sagt säger jag nu än en gång: om någon predikar evangelium för er i strid med vad ni har tagit emot, så skall han vara under förbannelse.

Vi har inte rätt att kalla människor vad som helst, det är helt klart i Bibeln. Jesus kallade fariséerna för ”blinda dårar”. Men varför säger han i ett annat sammanhang att ingen får säga ”dåre”? Vi ska alltid låta ”skrift förklara skrift” och det gäller inte minst när det finns bibelverser som verkar vara motsägelsefulla. I det fallet kan vi utgå ifrån att det är något som vi har missat eller inte förstått, för Guds ord är inte motsägelsefullt.

Vi läser från Jesu undervisning när han skärper buden, i det som kallas Bergspredikan.

Matt 5:21 Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du skall inte mörda. Den som mördar är skyldig inför domstolen. 22 Jag säger er: Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger till sin broder: Ditt dumhuvud, är skyldig inför Stora rådet, och den som säger: Din dåre, är skyldig och döms till det brinnande Gehenna. 23 Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, 24 så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva. 25 Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse. 26 Amen säger jag dig: Du slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret.

Budordet säger: Du skall inte mörda. Jesus vill med sin undervisning peka på hjärtat och motivet. Ett mord börjar inte med en ond handling. Det som leder fram till gärningen, kommer från ett ont hjärta och från onda motiv. Mord brukar börja med förakt och vrede. Att mörda här, är inte detsamma som att döda. Låt oss först reda ut de två begreppen.

Att mörda eller döda?

I GT uppmanade Gud Israels folk att utrota de sju hedniska folken i landet, som Gud kallar ”mitt land” och som han hade gett till sitt utvalda folk. Hednafolken hade haft över 400 år på sig till bättring men nu hade de ”fyllt sina synders mått”. Synden och ondskan var total och domen måste falla. Detta hände under det Gamla förbundets tid.

Gud uppmanade att döda. Är Gud en ”mördare”? Nej, aldrig. Han är den rättvise Domaren. Han är Skaparen. Gud har all rätt att döma människan och vi ska inte glömma att där det finns en människa – om så bara en enda – som ödmjukar sig och vill finna nåd hos Israels Gud, så ger han frälsning. Jag syftar på Rahab i Jeriko som exempel (Josua 1-2).

Hur förhåller det sig då i det Nya förbundet (NT)?

Vi läser i Rom 13:4. ”Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves”. Svärdet är ett reellt vapen. Polisen bär vapen. Gud har inordnat överheten för att bromsa och i bästa fall stoppa brottsligheten. Om en polis tvingas att döda någon, exempelvis för att rädda och skydda oskyldiga medborgare, är det inte mord. Han/hon gör sin plikt. Men också för överheten måste det finnas gränser och lagar. Det kan visa sig att ett sådant dödande var obefogat och utan orsak. Då är det ett lagbrott. Om det var med ont uppsåt, var det mord.

Vrede med eller utan orsak

Hur ska vi förstå att Jesus kallade fariséerna ” blinda dårar”, när han säger att ingen får kalla någon ”dåre”? I en del gamla handskrifter finns orden som förklarar tydligare vad Jesus menar: Jag säger er: Den som är vred på sin broder utan orsak är skyldig inför domstolen…

Det handlar om vrede och hat utan orsak. Den mannen bär på skuld emot sin broder som därför har något emot honom. Den som i det fallet bär på skuld är skyldig att göra upp, be om förlåtelse och försona sig med den andre. I annat fall kommer konsekvenserna snart ikapp honom. Om än inte bokstavligt, sker det själsligt eller andligt. Det är alltså inte hans broder som har något emot honom som är skyldig här. Det är den som utan orsak uttrycker nedsättande genmälen, som är den skyldige och som måste göra upp (varför skulle han annars bli dömd?).

Det beror alltså på motivet bakom och av vilken orsak och i vilken anda som ”dåre” används. Vi går tillbaka till Jesu ord som var riktat till fariséer och skriftlärde.

• Ormar, huggormsyngel /huggormars avföda (äldre översättning) – Den gamle ormen är djävulen och de som tjänar honom, kallas därför ormar och huggormars avföda. De hatade och föraktade Jesus utan orsak. Hatet ledde till mord. De var ansvariga för att utlämna Jesus till att dödas och de var också skyldiga till att vilseleda folket. Deras gärningar var djävulens påverkan. Jesus menade bokstavligt det han sa och det var sant.

• Blinda dårar och hycklare – Dessa ledare ville framstå som fromma och gudfruktiga men deras hjärtan var syndfulla och motiven onda. Johannes döparen såg igenom den yttre fasaden och avslöjade dem. Problemet var att de inte ville omvända sig. De ville uthärda i sin synd med en yttre fasad av fromhet. I Matt 23:27 säger Jesus: Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar. Utanpå ser de vackra ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och allt slags orenhet.
  
  
• Smutsfläckar – Det grekiska ordet [spilas] betyder egentligen en sten, sandbank eller ett rev i havet, som kan orsaka att fartyg lider skeppsbrott. De syns inte på ytan och är farliga och förrädiska.
  
  
• Under förbannelse – Paulus kallade de som utgav sig för att vara kristna men som predikade falska läror ”förbannade” eller ”under förbannelse”. Det grekiska ordet anathema betyder fördömd, under förbannelse, skild från, bestämd till undergång, tillspillogiven, att vara dömd till förstörelse. Detta därför att man förkastade Guds väg till frälsning och hindrade folket att finna den. Om någon inte har Herren kär, skall han vara under förbannelse (1Kor 16:22).
  I GT betyder ”förbannad” från Guds sida: att binda, att omringa med hinder, att göra kraftlös, att stå emot, hålla utanför, stöta bort eller att vara bortvisad (från Guds ansikte).
  När människan ”förbannar Gud” används ett annat ord som betyder att man föraktar och förringar Gud och hans ord. Man ”gör Gud lätt”, dvs. värdelös.

Joh 3:35 Fadern älskar Sonen, allt har han lagt i hans hand. 36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Att vara under Guds vrede (över synden) är att vara ”under förbannelse”. I den stund som man vänder om, bekänner sin synd och tar emot Jesus och hans förlåtelse, tas också Guds vrede över synden bort. Förbannelsen byts ut mot välsignelse, Guds välbehag.

Gal 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

LÄS mer här: Välsignelse eller förbannelse.

Får man kalla Kenneth Copeland ”kräkmedel”?

Utifrån detta kommer jag fram till mitt senaste utfall. Jag kallade Kenneth Copeland ”kräkmedel”, med syfte på de läror han serverar. Jag vill förklara varför jag inte tar tillbaka mitt ordval.

Ordet styggelse [bdelugma] i Bibeln står för falska läror. Det grekiska ordet för styggelse i benämningen Förödelsens styggelse betyder: något som gör att man känner illamående (och vänder sig bort), stank, dålig lukt – med andra ord ”kräkmedel”. Summan av styggelser (villoläror) är att säga ”vi är gudar”, ”jag är Kristus, jag är som Gud, du är en gud” osv. Alltså menar jag på fullt allvar att Copeland står för andligt kräkmedel. Bill Johnson är en annan s k apostel som serverar en hel del kräkmedel och bl a säger att ”Gud leder oss utanför sitt ord, ut på nya områden”. Det ”nya” området är tydligen New age och ockult andlighet. Vem som leder dit, är det ingen tvekan om. Det är inte Gud.

Vi borde må illa av sådana läror. De stinker. Detsamma gäller alla läror, som sätter jaget i centrum och gör människor till ”gudar”. Vi förlorar inte Guds beskydd om vi lämnar matrikeln i en kyrka. Men vi kan förlora Guds beskydd, om vi följer falska lärare och äter andligt ”kräkmedel”.

Att ha Guds välbehag över sitt liv borde vara det absolut viktigaste för oss. Det har vi inte om vi lever utanför Guds ords gränser eller i uppror emot Gud och hans bud och vilja.

Vad är uppmaningen till församlingar som har kompromissat, släppt in villfarelser och lagt ner sin urskiljning? Vänd om! Vänd tillbaka till Bibeln! Vänd tillbaka till ödmjukhet inför Jesus/Gud. Där öppnas våra ögonen för Guds nåd och sanning. Där lär vi känna Jesus, den sanne Jesus. Man kommer aldrig rätt på fel väg. Enda sättet att komma rätt är att vända om.

2Joh 1:9 Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen. 10 Om därför någon kommer till er och inte för med sig denna lära, så skall ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. 11 Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar.

Vi ska pröva och urskilja, varna när det krävs. Det kan betyda att vi kallar falska lärare för vad de är. Det ska inte vara utan orsak som vi blir upprörda och reagerar. Jesus blev mycket vred när han såg det som pågick i templet i Jerusalem. Han välte omkull borden, gjorde en piska av rep och drev ut dem som sålde därifrån. Det var inte utan orsak. Det var en helig vrede över oärlighet, girighet och utsugning av fattiga (Joh 2:13-17). Sådant brukar också utmärka falska apostlar. Guds hus är ämnat att vara rent. Guds församling är ämnad att ha urskiljning och skärpa och sträva efter att vara biblisk och sund.

Stanna eller lämna?

Läget är så allvarligt i vår tid, att många ser sig tvingade att gå ur församlingen för att bevara sin äkta tro. För vad gör man om pastorn eller prästen tar in och predikar villfarelse? Hur gör man för att ta avstånd från falska apostlar och skilja sig från det som kommer från en oren ande om hela församlingen är påverkad?

2Kor 6:15 Hur kan Kristus och Beliar (djävulen) komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? 16 Vad kan ett Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. 17 Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er, 18 och jag skall vara er Fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.

Det kan vara nödvändigt att lämna och be till Jesus om sunda kristna vänner, framför allt bönevänner. Han vet var sådana finns och kan föra samman de sina. I allt får vi be om Guds ledning så att vi tar rätt beslut.

2Tim 2:19 Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten.

/Anji

Vad är tvivel och oro?  Vad är begränsad glädje?

Känner du att du inte kan  vara riktigt glad? Kanske känner du att du tvivlar på bibelordet?

Det är du inte ensam om! Där har jag varit många gånger!

Det kommer alltid i en troendes väg att något blir till tvivel någon gång.

Då får man bli stark och läsa bibelns ord om glädje och rättfärdighet igen och igen!!

ALLA Gudsmän och Gudskvinnor går igenom tvivel, som kan göra ont, MEN Gud är med i tvivlet också och för dig FRAMÅT!!!

/Anji

Den som tror på Gud har LIVET

2 Kor 3:17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.
Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte tvingas in under slavoket igen.
Jakob 1:25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.
1 Pet 2:16 Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud.
2 Pet 2:19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under.

/Anji