Åtta av tio poliser anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många poliser i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot poliskollegor.

Detta enligt en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Polisförbundet.

I undersökningen, som genomförts av Novus, uppger 66 procent av de svarande poliserna att deras mentala beredskap har höjts på grund av kriminellas skjutningar och sprängningar.

– Det är viktigt att skydda de som skyddar oss. Polisyrket är riskabelt och arbetsgivaren måste göra allt den kan för att minimera riskerna. Vi anser att det ska vara minst två poliser vid potentiellt hotfulla situationer, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet, i ett pressmeddelande.

Vidare svarade 61 procent att kommenderingar, som involverar resor till andra regioner i syfte att förstärka mot våldsvågen, urholkar den egna regionen på resurser. Samtidigt anser 56 procent att de rekordhöga nivåerna av skjutningar och sprängningar gör att de får fler arbetsuppgifter i sin region.

41 procent av poliserna anser även att den viktigaste faktorn för att öka säkerheten hos poliser är att man behöver fler poliser. Vidare kommer bättre arbetsledning och skärpt lagstiftning gällande våld mot poliser på plats två och tre.

Undersökningen gjordes mellan den 18 oktober och 7 november 2023, där totalt 1043 poliser svarade.

Blivande riksbankschef Jens Stoltenberg vill att svenskar ska vara beredda att offra sina liv i ett krig mot Ryssland, men svenskar blir allt mer NATO-skeptiska. Enligt en undersökning mellan juli och november 2023 har stödet för NATO minskat från 65 till 57%.

Ginna Lindberg på Sveriges Radio intervjuade den 31 januari 2024 NATO-chefen Jens Stoltenberg, som snart går vidare i sin karriär.

Stoltenberg säger att Sveriges första uppgift som NATO-medlem blir att bidra till att hindra Putin från att vinna kriget i Ukraina, skriver SR.

“Stoltenberg säger att han räknar med att Sverige blir medlem i NATO inom några veckor, och att han fått försäkringar från den ungerska premiärministern om att Ungern kommer att rösta ja strax efter att det ungerska parlamentet samlas i slutet av februari. Den svenska ansökningsperioden har historiskt sett varit kort” – SR

Jens Stoltenbergs uttalande om behovet av att få med svenskar i ett krig mot Ryssland kommer bara en vecka efter att Stoltenberg offentligt sagt att NATO inte kan se ett direkt eller överhängande hot från Ryssland.

NATO vill inte heller att situationen i Ukraina eskalerar till ett fullskaligt krig med Ryssland, enligt ett tidigare uttalande.

“Vi ser inget direkt eller överhängande hot mot någon NATO-allierad. Därför följer vi naturligtvis noga vad Ryssland gör”, svarade Stoltenberg på en fråga under en presskonferens den 23 januari, 2024.

Trots intensiva uppmaningar från regeringen, höga politiker och höga myndighetspersoner som Överbefälhavaren, om vikten av NATO-medlemskap för att trygga vår nationella säkerhet, tycks ändå trenden hos människor vara att bli mer tveksamma mot en svensk NATO-anslutning.

Blivande riksbankschef Jens Stoltenberg

Deutche Welle (DW) skriver att Jens Stoltenberg snart kommer att kliva av som chef för NATO. Han har erbjudits ett toppjobb för norska centralbanken.

“Jens Stoltenberg kommer snart att avgå efter nästan ett decennium av tjänstgöring där han fyra gånger ombads stanna kvar – vid ett tillfälle även efter att han redan accepterat ett nytt jobb som chef för den norska centralbanken.” – DW

I Ukraina har tillgången till fotsoldater minskat kraftigt efter stora förluster i kriget mot Ryssland.

Många medier har tidigare rapporterat om att desperationen i det USA-styrda Ukraina om att få tag på nya soldater som ska ersätta de som stupat i fält. Ukrainas militära ledning rekryterar unga, gamla och även gravida kvinnor för strid. Nu är det dags för svenskar att ställa upp i detta krig, antyder blivande riksbankschef Jens Stoltenberg.

Text: Torbjörn Sassersson och Christian Pavón

Källor: Kantor Public, Nya Tider nr 52 (år 2023) sid 4, Sveriges Radio och Deutche Welle

/Anji

Stackars Sverige

Under 2023 rapporterades över 1,5 miljoner brott i Sverige – en ökning med fyra procent jämfört med föregående år, enligt färsk preliminär statistik från Brå.

Efter två år av minskning återvände brottsstatistiken till en uppåtgående trend och bedrägeribrotten sticker ut med en ökning på hela 22 procent.

Bedrägeribrotten var den mest framträdande kategorin som sköt i höjden under 2023, visar färsk statistik från Brå. På tio år har denna typ av brott skenat med hela 53 procent.

Särskilt alarmerande är ökningen av kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation, med 44 respektive 36 procent.

Bedrägeri genom social manipulation involverar bedragare som kontaktar individer, ofta genom telefon, och lurar dem att utföra handlingar som gynnar bedragaren ekonomiskt.

– Bedrägeri genom social manipulation är en typ av bedrägeri där bedragaren tar kontakt med en person, exempelvis genom ett telefonsamtal, och vilseleder den att göra något som syftar till att ge bedragaren ekonomisk vinning. Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragare utger sig för att vara en banktjänsteman eller myndighetsperson, säger Matheus Eriksson, statistiker, Brå.

Fler misshandlas

Brott mot person ökade också något, där misshandel stod för en betydande del och det för misshandel mot både kvinnor och män registrerades signifikanta ökningar, särskilt när det gällde misshandel av bekanta. Statistiken vittnar om att misshandel av obekanta var den vanligaste typen av anmäld misshandel mot män, medan misshandel av bekanta var vanligast vid anmälningar mot kvinnor.

Kvinnor misshandlas ofta av bekanta. Foto: Pexels

Även om brott mot person ökade visade vissa brottstyper inom denna kategori en nedåtgående trend. Anmälda brott om sexuellt ofredande minskade med sex procent. Minskningen var där som mest påtaglig bland brott mot kvinnor och flickor. Det kan vara värt att notera att dessa brott utgör en mindre del av den totala brottsstatistiken.

En tredjedel av de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor (5 019) avsåg våldtäkter utförda av en närstående i parrelation. Motsvarande andel för våldtäkt mot män (280) låg på 14 procent. Totalt anmäldes 8 993 våldtäkter, vilket innebar en minskning med två procent.

Ökning av butiksstölder

Stöld- och tillgreppsbrott minskade övergripande med tre procent, men med en intressant skiftning i mönstret. Medan anmälda cykelstölder minskade markant, något som kan ha sin förklaring i att många brottsutsatta låter bli att anmäla cykelstölder, ökade anmälda butiksstölder med hela tio procent.

Enligt Brå kan detta fenomen delvis förklaras av det ökade användandet av en särskild e-tjänst som underlättar anmälningar av misstänkta butiksstölder.

– Under 2023 har det blivit lättare för butiksinnehavare att anmäla misstänkt stöld i butik med hjälp av en särskild e-tjänst, vilket kan ha bidragit till ökningen i statistiken, säger Matheus Eriksson.

”Det är viktigt för Sverige att myndigheten fortsätter att delta i WHO:s globala nätverk för digitala hälsointyg. Myndigheten rekommenderar därför att tjänsten ska hållas i beredskap även fortsättningsvis för att möjliggöra en snabbare uppstart av tjänsten i händelse av en ny pandemi”, låter E-hälsomyndigheten meddela.

Europeiska unionens digitala covidintyg, eller covidbevis som det kallas i folkmun, infördes efter en EU-förordning under den hårda coronarepressionen – och skulle uppvisas bland annat när medborgarna ville resa utomlands eller delta vid allmänna sammankomster. Systemet fick snabbt mycket hård kritik för att vara integritetskränkande, totalitärt och för att förbereda vägen för ett medicinskt apartheidsamhälle.

Tjänsten Covidbevis.se stängdes ner den 30 juni 2023 och hade då utfärdat cirka 18 miljoner covidbevis till ungefär 6 miljoner svenskar, rapporterar Läkartidningen.

Därefter sattes tjänsten i beredskap i ytterligare sex månader fram till 20 december 2023. Nu vill E-hälsomyndigheten att det även framöver ska finnas en beredskap för att snabbt och enkelt kunna starta upp tjänsten igen och vid ”behov” återinföra covidbevis.

“WHO:s globala nätverk”

”E-hälsomyndigheten anser att det är viktigt för Sverige att myndigheten fortsätter att delta i WHO:s globala nätverk för digitala hälsointyg. Myndigheten rekommenderar därför att tjänsten ska hållas i beredskap även fortsättningsvis för att möjliggöra en snabbare uppstart av tjänsten i händelse av en ny pandemi. Behovet av beredskap bör kontinuerligt bedömas”, hävdar man.

”Myndigheten uppskattar att ett anslag på en miljon kronor skulle täcka det första årets kostnad för beredskap. Ett gemensamt register med pålitlig vaccinationsdata av hög kvalitet är en förutsättning för att möjliggöra ett digitalt vaccinationskort”, påstår man vidare.

Man medger att det upptäcktes felaktigheter i vissa covidbevis – men säger att dessa berodde på ”saknade eller felrapporterade doser i Nationella vaccinationsregistret”.

”Därför ser myndigheten positivt på kommittédirektivet om fortsatt utveckling av registret för nationell läkemedelslista”, förklarar man.

Var tredje pensionär har minskat sina matinköp på grund av ökade priser, visar en ny medlemsundersökning från PRO:s Pensionärsbarometer.

Idag får åtskilliga nyblivna pensionärer ut mindre än hälften av den lön de hade i inkomstpension, samtidigt som matpriserna ökat markant de senaste åren. De senaste två åren har matpriserna stigit med 26 procent. Enligt undersökningen har mellan 29 och 37 procent av pensionärerna svarat att man minskat på matinköpen i ”ganska” eller ”mycket” stor utsträckning, beroende på län.

– Det blir nu allt tydligare att skenande matpriser försvårar för pensionärer att få ihop ekonomin så pass mycket att till och med baskonsumtion som mat påverkas negativt, säger Åsa Lindestam, ordförande för PRO, i ett pressmeddelande.

Under 2024 kommer garantipensionen att höjas med drygt nio procent, däremot kommer inkomstpensionen enbart att höjas med cirka en procent.

– Det här betyder framförallt att de flesta pensionärer får ännu mindre

köpkraft när matpriserna stiger snabbare än pensionen, säger Lindestam.