Den 1 september läggs betaltjänsten Kassagirot ner och det blir inte längre möjligt för många medborgare att betala räkningar kontant. Minst 85 000 svenskar drabbas direkt av beslutet och det är framför allt äldre och funktionshindrade som nu får mycket svårt att genomföra nödvändiga betalningar.

Kassagirots ägarbolag Clearon låter meddela att tjänsten inte längre är ”lönsam” och att den därför inte ska finnas kvar. Några alternativ för de cirka 85 000 kunderna som vill eller måste fortsätta betala räkningarna med kontanter har inte presenterats – vilket väckt stark ilska hos kritiker.

– Sverige är såvitt jag vet det enda landet i världen som har kommit på den oerhört ointelligenta lösningen att försöka avveckla kontanter, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson till TV4.

Noterbart är att det finns riksdagsbeslut på att svenskar ska kunna betala sina räkningar med kontanter i hela landet – men ingen kan svara på hur detta ska vara praktiskt möjligt efter att betaltjänsten försvinner.

– Det försvinner en ganska viktig tjänst för en del medborgare i samhället som då inte har något riktigt bra alternativ, medger Marielle Sjögren, enhetschef på Post- och telestyrelsen.

Beslutet att lägga ner Kassagirot ses av intresseorganisationen Kontantupproret som en del i att göra Sverige till ett kontantlöst samhälle och man är starkt kritiska till hur det hela har hanterats.

– Vi är mycket bekymrade för detta. Det handlar om hundratusentals människor som inte längre kommer att kunna sköta sin ekonomi. De ställs utanför samhället och de blir som en andra klassens medborgare. Så ska det inte få gå till, konstaterar Björn Eriksson.

– Det är en beklämmande passivitet. Vi ser hur många verksamheter, även offentliga tjänster som enligt lag är skyldiga att acceptera kontanter, tar bort den möjligheten. Ansvariga myndigheter gör ändå ingenting, utan lämnar människor i oro och förtvivlan. Det är rent oanständigt och det finns bara en lösning – att politiken griper in, fortsätter han.

Även pensionsorganisationen PRO är kritiska och dess ordförande i Västmanland, Inger Persson, beskriver det hela som ”ett slag i ansiktet för många”.

Fria Tider noterar att Posten fram till 2008 hade en lagstadgad skyldighet att hantera betaltjänster – en lag som dock upphävdes av Fredrik Reinfeldts moderatledda regering. Istället beslutade man att privata företag tillsammans med staten ska stå för tjänsten – en tjänst som nu istället helt försvinner för tiotusentals svenskar.