Den moderatledda regeringen och SD är överens om att låna ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till Sveriges militära upprustning – sammanlagt 300 miljarder kronor.

– Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget, deklarerar Ulf Kristersson (M).

Under en presskonferens slog Tidöpartiernas ledare fast att Sverige innan 2030 kommer att lägga 3,5 procent av BNP på militären – jämfört med 2,4 procent idag.

För att nå det

ålet får den svenska försvarsmakten ytterligare 300 miljarder kronor – och satsningen kommer att finansieras genom lån.

– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 som skulle kunna landa på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, bekräftar Ulf Kristersson.

– Ett europeiskt Nato som når 3,5 procent kommer stå sig mycket, mycket starkare än vi gör i dag, hävdar statsministern vidare.

Mer pengar till Kiev

Pengarna kommer bland annat att läggas på att köpa in militär utrustning till den svenska armén – men man lovar även att utöka det militära stödet till Ukraina ytterligare.

Redan tidigare har man fattat beslut om att ge Kiev vapen och annat stöd för 25 miljarder kronor årligen fram till 2026 – men nu vill man använda nästa års anslag redan i år och skjuta till ytterligare 20 miljarder.

– Vi behöver göra vad vi kan här och nu för att ytterligare stärka Ukrainas försvarsförmåga, menar utbildningsminister Johan Pehrson (L).

Nato kräver i dagsläget att medlemsländerna lägger minst 2 procent av respektive BNP på sitt försvar – men det kravet förväntas höjas redan i sommar till någonstans mellan 3 och 5 procent, enligt bedömare.

Bakgrunden är att Trump-administrationen vill att Europa tar ett större ekonomiskt ansvar för militärpaktens kostnader. USA har också aviserat att man har för avsikt att minska sin militära närvaro på kontinenten, samtidigt som Ryssland alltmer frekvent av EU-ledarna pekas ut som ett akut militärt hot som Europa måste göra sig redo att bekämpa.

De svenska livsmedelspriserna fortsätter att skena och många vittnar om hur de inte längre har råd att köpa näringsriktig mat.

Samtidigt visar en granskning att Sveriges 25 största matbutiker tagit ut 850 miljoner i vinst bara sedan förra året – ett agerande som Svensk Dagligvaruhandels högsta chefer tycker är fullt rimligt.

På tre år har matpriserna i snitt ökat med 25 procent – men många produkter har i praktiken blivit mycket dyrare än så.

I praktiken har de återkommande höjningarna tillsammans med andra ökade levnadsomkostnader gjort att många inte längre har råd att köpa fullgod mat, utan fått övergå till billigare alternativ för att mätta sig själva och sina familjer.

Under den gångna veckan har ett stort antal svenskar därför valt att bojkotta de stora matbutikerna i en förhoppning att detta skulle kunna leda till prissänkningar, och att livsmedelskedjorna gör miljardvinster samtidigt som situationen är så dyster för många hushåll betraktas av många som mycket provocerande.

Företrädare för livsmedelsbranschen har försvarat sig med att det inte är de som bär skulden för prishöjningarna – utan att det beror på inflation, globala kriser, missväxt och liknande. Man har också pekat på att många butiker går med förlust och att det inte är någonting konstigt med att man gör miljardvinster – eftersom man verkar i en ”väldigt investeringsintensiv bransch”.

”För jäkligt”

En granskning från statsradion P4 visar dock att de 25 största matbutikerna i Sverige bara sedan 2024 har tagit ut 850 miljoner kronor i aktieutdelningar – och att enstaka butiker tagit ut så mycket som 100 miljoner i vinst.

– Jag tycker det är för jäkligt, det är hemskt, säger en upprörd kund till kanalen.

En Ica Maxi-butik i Haninge och två matbutiker i Strömstad, vid norska gränsen, har tillsammans tagit ut omkring 100 respektive 200 miljoner kronor i utdelning det senaste dryga året, och Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, anser att vinstuttagen är stötande.

– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå någon utdelning, att man inte ska dela ut något till aktieägarna, föreslår han.

”Enda sättet”

Svensk Dagligvaruhandels vd, Karin Brynell, anser dock inte att det är någonting konstigt alls med vinsterna och pekar på att det är pengar som motiverar människor att överhuvudtaget driva matbutiker.

– Alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att vilja driva bolag, slår hon fast.

Kritiker har också länge pekat på att ett fåtal aktörer, med Ica i spetsen, i praktiken har en monopolliknande ställning över livsmedelshandeln i Sverige och att det är mycket svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.

På många håll i Sverige kontrollerar en eller två kedjor hela marknaden, vilket också bedöms göra det mycket enkelt att trissa upp priserna.