PFAS förekommer nästan överallt i vardagen – men det finns sätt att minska både intaget och spridningen i miljön. Med enkla åtgärder går det att bidra till minskad exponering och bättre skydd för både hälsa och natur.

PFAS är en grupp med omkring 15 000 identifierade ämnen som alla har varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.

Studier visar att det finns kopplingar mellan flera hälsoproblem och exponering för PFAS som exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar, enligt Naturskyddsföreningen. Vissa studier visar att flickor med höga halter PFAS i blodet fick menstruation tidigare än flickor som hade mindre halter, ytterligare studier visar att gravida kvinnor som har PFAS i blodet riskerar att deras barn senare blir överviktiga. Barn är särskilt känsliga för de giftiga kemikalierna då deras organ fortfarande utvecklas, och förra året slog forskare larm om att norska barn hade särskilt höga halter av PFAS i blodet, inklusive så många som 78 procent av sexmånadersbarnen.

För cirka nio år sedan uppdagades den uppmärksammade PFAS-skandalen i Kallinge. Efter att Försvarsmakten använt ett brandsläckningsskum med de farliga kemikalierna hade dessa spridits ut i vattnet under flera decennier, något som Kallingeborna druckit av utan vetskap. Stickprover visade på kraftigt förhöjda halter av PFAS. Efter många turer i domstol fick till slut Kallingeborna rätt till skadestånd.

Efter skandalen har ett antal boende i området diagnostiserats med cancer, däribland Louise Karlsson som fått urinblåsecancer och hennes son som har fått den kroniska tarmsjukdomen Crohns.

– I går fick jag reda på två cancerfall till här, en med strupcancer och en ändtarmscancer. Vi är flera som har drabbats, den ena efter den andra, sade Kallingebon till TT under 2023.

Undvik mikromat

Sedan 2023 finns det gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i livsmedel inom EU. Enligt Naturskyddsföreningen är dessa värden dock inte baserade på vad som är säkert för hälsan.

”Tyvärr finns det så pass mycket PFAS i naturen att vissa livsmedel inte skulle få säljas om gränsvärdet sattes utifrån ett hälsoperspektiv”, skriver föreningen.

Därför kan det trots allt vara behändigt att veta var det finns som mest av de farliga kemikalierna, även om det är svårt att undvika dem helt. PFAS-ämnen stöter bort fett, smuts och vatten. Därför finns de bland annat ofta i matförpackningar, som exempelvis i mikromat. Det kan också finnas i snabbmatsförpackningar.

Tyvärr innehåller en hel del fisk och skaldjur de skadliga ämnena. Svensk fisk och även kräftor har visats innehålla höga halter och Naturskyddsföreningen avråder

från att äta fisk och skaldjur från insjöar nära samhällen eller industrier.

PFAS finns ofta i bekämpningsmedel, så därför kan det vara fördelaktigt att välja ekologiska frukter och grönsaker.

Undvik: Teflon och pappmuggar

Vid matlagning är det säkrare att använda stekpannor, kastruller och bakformar av glas, porslin, rostfritt stål och gjutjärn. Undvik de med non-stickbeläggningar, det vill säga exempelvis teflon.

En hel del textiler på marknaden har smutsavstötande impregnering, som exempelvis heltäckningsmattor, vissa soffor och tält. Vid köp av soffa är det exempelvis större chans för att sitta PFAS-fritt om man väljer en med tvättbart överdrag.

Det sägs också att papp- och plastmuggar är verkliga PFAS-bomber och eftersom PFAS-ämnen smälter av varm dryck som kaffe, te eller choklad,  är det bättre att använda porslinsmugg.

En annan något oväntat PFAS-intensiv produkt är kvittopapper, varför det kan vara klokt att skölja händerna efter att man prasslat med ett kvitto och använda lämpliga arbetshandskar om man arbetar dagligen med kvitton i någon form.

Finns i allt dricksvatten

Idag finns en rekommendation på ett gränsvärde på 4 ng/L i dricksvattnet, något som blir juridiskt bindande från och med 2026. PFAS finns i nästan allt svenskt dricksvatten, men endast en av tio kommuner överskrider idag gränsvärdet. För att se hur det ser ut i ens kommun kan man vända sig till vattenbolagen, som ofta anger halten på sin hemsida. Har man egen brunn kan man kontakta kommunens miljöförvaltning för råd om hur man testar sitt vatten.

Det finns filter på marknaden i syfte att rena vatten från PFAS, men dokumentationen på effektiviteten hos dessa är begränsad.

Tänk på städningen

Det är vanligt med PFAS i tvätt- och städprodukter, särskilt i i golvpolish och i impregnering för sten, fog, kakel och klinker. Produkter märkta med Bra Miljöval ska dock vara helt fria från PFAS.

PFAS har hittats i bland annat ansiktskrämer, ansiktsmasker, eyeliners, foundations, high lighters, hårolja, läppennor, raklödder, mascaror, primers, puder, serum, tandpetare, ögonpennor och ögonskuggor hos flera märken på den svenska marknaden.

I en studie från bland annat Stockholms universitet, som publicerades 2018, testades kosmetiska produkter som säljs i Sverige. Där återfanns kända PFAS-ämnen i 16 av 31 testade produkter. I vissa produkter var halten av det farliga PFAS-ämnet PFOA så högt att det skulle kunna utgöra en fara för hälsan vid daglig användning.

Eftersom de PFAS-ämnen som nämnts ovan ofta är vatten-, fett- och smutsavvisande kan de ofta hittas i vattenfast mascara eller i foundation. Undvik produkter med ingredienser som innehåller ”PTFE”, ”polytef”, ”perfluoro” eller ”polyfluoro” i namnet. Det garanterar dock inte att man helt undviker ämnena då de kan slinka ner oavsiktligt i produkter, men är en bra indikator att utgå från. Vissa produkter märks också uttryckligen som ”PFAS-fria”.

Sportkläder bidrar till miljöförgiftning

Även impregnering till skor och kläder innehåller ofta PFAS-ämnen. Bättre är då att välja Svanen-märkta produkter eller impregnering gjord av vax. För skidor bör man välja skidvalla utan fluor och till cyklar är det bäst att välja bilvax eller smörjolja som inte innehåller PTFE.

Tyvärr innehåller ofta funktionskläder och skor PFAS. Det är inte farligt att använda, enligt Naturskyddsföreningen, men bidrar däremot till att ämnena kommer ut i naturen. Glöm i sammanhanget inte möjligheten att handla på second hand, eller varför inte gå på en klädbytardag?

De svenska livsmedelspriserna fortsätter att skena och många vittnar om hur de inte längre har råd att köpa näringsriktig mat.

Samtidigt visar en granskning att Sveriges 25 största matbutiker tagit ut 850 miljoner i vinst bara sedan förra året – ett agerande som Svensk Dagligvaruhandels högsta chefer tycker är fullt rimligt.

På tre år har matpriserna i snitt ökat med 25 procent – men många produkter har i praktiken blivit mycket dyrare än så.

I praktiken har de återkommande höjningarna tillsammans med andra ökade levnadsomkostnader gjort att många inte längre har råd att köpa fullgod mat, utan fått övergå till billigare alternativ för att mätta sig själva och sina familjer.

Under den gångna veckan har ett stort antal svenskar därför valt att bojkotta de stora matbutikerna i en förhoppning att detta skulle kunna leda till prissänkningar, och att livsmedelskedjorna gör miljardvinster samtidigt som situationen är så dyster för många hushåll betraktas av många som mycket provocerande.

Företrädare för livsmedelsbranschen har försvarat sig med att det inte är de som bär skulden för prishöjningarna – utan att det beror på inflation, globala kriser, missväxt och liknande. Man har också pekat på att många butiker går med förlust och att det inte är någonting konstigt med att man gör miljardvinster – eftersom man verkar i en ”väldigt investeringsintensiv bransch”.

”För jäkligt”

En granskning från statsradion P4 visar dock att de 25 största matbutikerna i Sverige bara sedan 2024 har tagit ut 850 miljoner kronor i aktieutdelningar – och att enstaka butiker tagit ut så mycket som 100 miljoner i vinst.

– Jag tycker det är för jäkligt, det är hemskt, säger en upprörd kund till kanalen.

En Ica Maxi-butik i Haninge och två matbutiker i Strömstad, vid norska gränsen, har tillsammans tagit ut omkring 100 respektive 200 miljoner kronor i utdelning det senaste dryga året, och Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, anser att vinstuttagen är stötande.

– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå någon utdelning, att man inte ska dela ut något till aktieägarna, föreslår han.

”Enda sättet”

Svensk Dagligvaruhandels vd, Karin Brynell, anser dock inte att det är någonting konstigt alls med vinsterna och pekar på att det är pengar som motiverar människor att överhuvudtaget driva matbutiker.

– Alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att vilja driva bolag, slår hon fast.

Kritiker har också länge pekat på att ett fåtal aktörer, med Ica i spetsen, i praktiken har en monopolliknande ställning över livsmedelshandeln i Sverige och att det är mycket svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.

På många håll i Sverige kontrollerar en eller två kedjor hela marknaden, vilket också bedöms göra det mycket enkelt att trissa upp priserna.

Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19.

D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.

D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D2 (ergocalciferol) och D3 (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.

Solen är viktigast

Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren.

Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0

D-vitamin i mat

Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.

LÄS RESTEN/ALLT HÄR: https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/ 

/ANJI