“Och när denne tåligt förbidade, fick han så, vad utlovat var.” Heb 6:15

ABRAHAM blev länge prövad, men han fick också en stor lön. Gud prövade honom genom att fördröja uppfyllelsen av sitt löfte. Satan prövade honom genom att fresta honom: människorna prövade honom genom avund, misstro och motstånd. Sara prövade honom genom sitt dåliga lynne. Men han uthärdade tåligt allt. Han ifrågasatte icke Guds sannfärdighet och begränsade ej Hans makt. Han betvivlade icke Hans trofasthet och sårade icke Hans kärlek. Han böjde sig inför den gudomlige Allhärskaren, underkastade sig den oändliga Visheten, var stilla under väntetiden och bidade Herrens stund och “när han tåligt förbidat, fick han så, vad utlovat var”.

Guds löften kunna ej slå fel, de måste gå i uppfyllelse. Den som tåligt förbidar skall icke komma på skam. Vad man i tro förbidar, skall förverkligas.

Min vän, Abrahams vandel fördömer det häftiga och knotande sinnet, och visar oss tålamodets värde. Han uppmuntrar oss till stilla underkastelse för Guds vilja. Minns, Abraham blev prövad, han bidade tåligt, han undfick löftet — och han blev tillfredsställ. Följ honom i spåren, och du skall få del av samma välsignelse.

“Ja, går dagen i natt och din glädje i sorg,
så förtvivla och misströsta ej!
Slut dig inne dess mer uti löftenas borg.
Tror du Gud kan förgäta dig? Nej.
Tag blott allt av Hans hand och förbida Hans nåd,
alla synder och brister bekänn.
Den som beder, han får, kommer dag, kommer råd,
efter natt blir det morgon igen“