Alla inlägg den 16 augusti 2022
https://newsvoice.se/2022/08/bryter-riksdagen-mot-sveriges-grundlag-elena-malmefeldt/
ANALYS & DEBATT. Hur många beslut som den svenska riksdagen tar är på folkets villkor och utgår de egentligen från folkets vilja? Bryter riksdagen till och med mot grundlagen? Elena Malmefeldt analyserar sakläget och finner att riksdagen undviker att säkra folkstyret.
Text: Elena Malmefeldt, I Sanningens Tjänst
Grundlagarna står över alla andra lagar. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en viktig del i den svenska demokratin. Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige.
Riksdagsledamöterna ska representera människorna i Sverige och se till att folkets vilja genomsyrar de beslut som riksdagen fattar. Om riksdagen tar beslut som inte utgår ifrån folkets vilja, spelar det så kallade demokratiska valet ingen roll. Då riksdagen utgår från en agenda som inte är kopplad till de svenska medborgarnas bästa.
1) Riksdagen avslår förslaget att ta fram tydliga regler för vem som får ta del av apanaget och vad det får användas till.
2) Riksdagen avslår förslaget att utreda om statschefen i stället för apanage bör få samma lön som statsministern och talmannen.
3) Riksdagen framhåller att kungen fritt får disponera sin inkomst i form av apanage utan att redovisa kostnader eller betala inkomstskatt.
Vidare framhåller motionären att samtliga kungligheter som ingår i tronföljden i dag får ta del av apanaget och att kungen bestämmer hur apanaget ska fördelas. Även om regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över hovets anslag menar motionären att riksdagen redan nu bör föreslå ändringar i apanaget.
Ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att införa en bortre tidsgräns för regeringsbildningsprocessen. Motionärerna anför bla att det i regeringsformen bör införas någon form av bortre tidsgräns för en regeringsbildning.
Att regeringen när det gäller lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet ska dels göra vissa kompletteringar som rör sanktioner), och dels förtydliga lagen så att bestämmelserna om karens och ämnesrestriktion även avser uppdrag eller anställningar hos arbetsmarknadens parter.
Att bestämmelserna om formerna för grundlagsändringar ses över i syfte att försvåra sådana ändringar. I ljuset av händelserna i t.ex Polen och Ungern bör det enligt motionärerna övervägas om det är för enkelt att ändra en svensk grundlag.
En ny grundlagsutredning bör därför få i uppdrag att utreda om det ska ställas ytterligare formkrav vid grundlagsändringar.
Efterlyser i motionerna en folklig granskning inför en ratificering av internationella avtal. Enligt motionären bör svenska folket ges en möjlighet att granska internationella avtal eller överenskommelser som kommer att påverka svensk lagstiftning och politik, innan de ratificeras eller undertecknas.
Detta skulle exempelvis kunna göras genom folkomröstning.
Ett tillkännagivande om att se över möjligheten att inrätta en särskild enhet hos Riksrevisionen för årlig revision av kommuner och regioner. Motionären menar att kommunsektorn bör revideras på samma sätt som staten och dess myndigheter.
En utomstående årlig effektivitetsrevision och ekonomisk revision via Riksrevisionen av samtliga Sveriges kommuner och regioner skulle enligt motionären sannolikt öka genomlysningen och sätta en press på kommuner och regioner att utveckla sin verksamhet och hushålla bättre med skattebetalarnas pengar.
Tillkännagivanden om en översyn av frågan om hur ett effektivt grundlagsskydd för gemensam egendom ska utformas på statlig, regional och kommunal nivå (yrkande 1).
Om ett lagförslag som innebär att beslut om utförsäljning av gemensam egendom ska fattas med tre femtedelars majoritet alternativt två likalydande beslut med mellanliggande val på statlig, regional och kommunal nivå. Motionärerna anför bl.a att politiker de senaste åren har sålt ut stora delar av vår gemensamma egendom.
Motionärerna framhåller att religion är en privatsak och att det för ett sekulärt land som Sverige är viktigt att politik och religion hålls åtskilt i lagstiftningen.
För att kunna genomföra nödvändiga omställningar av samhället krävs enligt motionärerna demokratisk innovation, och ett medborgarråd skapar en ovärderlig mötesplats mellan människor, intressegrupper och experter som kan vägleda politiken och samhället in i framtiden.
Föreslås att myndigheter inte bör bedriva opinionsbildande verksamhet och att det bör utredas hur man kan förbjuda myndigheter att bedriva skattefinansierat påverkansarbete gentemot riksdag, regering och andra offentliga beslutsfattare.
I motionen föreslås en översyn av myndigheternas regleringsbrev för att myndigheterna ska ägna sig åt myndighetsutövning och inte politisk opinionsbildning.
Att regeringen bör skärpa kraven på myndigheterna att följa de handläggningstider som följer av svensk lagstiftning och EU-lagstiftning. Skarpa deadlines för myndigheternas tillståndsgivning.
Föreslås en mer sammanhållen transparent regelförenklingsprocess, att regeringen i sin styrning och ledning av myndigheter bör tydliggöra arbetet med regelförenklingar och att man ska ta fram index och nyckeltal för att kunna mäta och utvärdera förenklingsarbetet hos myndigheterna.
Motionären framhåller de statliga myndigheternas behov av ökade kunskaper om barnperspektivet i sin myndighetsutövning.
Föreslås att man ska stärka den svenska äganderätten genom skarpare direktiv om myndigheternas hänsynstagande till egendomsskyddet i regleringsbreven.
Föreslås ett ”declaration of interest” för offentligt anställda som innebär att dessa redovisar personliga engagemang i föreningar, organisationer och företag m.m som kan eller kan antas medföra en intressekonflikt i tjänsteutövningen.
Det framhålls att en livskraftig och stark demokrati förutsätter allmänhetens delaktighet på många olika sätt och i många olika former.
Med detta som utgångspunkt måste alla ha faktiska möjligheter att ta del av och själva delta i de demokratiska processerna. Enligt motionärerna är det framför allt myndigheternas arbete för att öka möjligheten till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning som bör stärkas.
Motionärerna anser att bestämmelserna i förvaltningslagen om åtgärder om handläggningen försenas inte får avsedd effekt.
I förarbetena anges att det är väsentligt att alla myndigheters samlade ansträngningar riktas mot det gemensamma målet att erbjuda samhällsmedborgarna goda levnadsvillkor.
Det förutsätter att en myndighet inte ser sin uppgift som strikt isolerad från vad en annan myndighet sysslar med utan att båda gör vad de kan för att underlätta för varandra. Samverkan mellan myndigheter ska leda till att förvaltningen generellt ska bli så enhetlig och effektiv som möjligt.
Text: Elena Malmefeldt, I Sanningens Tjänst
Källor
DELA GÄRNA!!!
/Anji
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 |
30 | 31 | |||||||
|