Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress – och samtidigt även ökad produktivitet.

Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier.

Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter.

Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade.

Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet.

Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig.

I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information.

I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern.

Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade.

Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd.

I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för – på endast en timme.

Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga.

Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern.

Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd.

Doftdracena. Foto: feey/Unsplash

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då.

Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel.

Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn.

Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna.

En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd.

Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar.

Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet.

Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels

I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.