Predikaren Kapitel 11

Du kan inte se in i framtiden
1 Sänd ditt bröd över vattnet,
för med tiden
får du det tillbaka.
2 Dela vad du har i sju delar, ja, åtta,
för du vet inte vilken olycka
som kan drabba landet.
3 När molnen blir fulla
tömmer de sitt regn över jorden,
och faller ett träd
mot söder eller norr
så ligger det på platsen
där det föll.
4 Den som spejar efter vind
får aldrig så,
den som ser efter moln
får inget skörda.
5 Liksom du inte vet vart vinden far
eller hur benen bildas
i moderlivet,
så förstår du inte heller Guds verk,
hur han gör alltsammans.
6 Så din säd om morgonen
och låt inte din hand
vila om kvällen,
för du vet inte vad som lyckas bäst,
det ena eller det andra
eller om båda är lika bra.
7 Ljuset är ljuvligt,
och det är gott för ögonen
att se solen.
8 Om en människa får leva många år,
bör hon glädja sig under dem alla
och minnas
att det blir många mörka dagar.
Allt som kommer är förgängligt.
Ungdom och åldrande
9 Du som är ung,
gläd dig i din ungdom,
låt ditt hjärta ha det gott
i din ungdoms dagar.
Vandra ditt hjärtas vägar,
följ det dina ögon ser.
Men tänk på att för allt detta
kommer Gud att kalla dig
till doms.
10 Låt sorgen vika ur ditt hjärta
och håll det onda borta
från din kropp.
För ungdomstiden
och blomstringstiden
är förgänglig.

/Anji             

SÅÅÅ TÄNKVÄRT!!

“Jag skall göra alla mina berg till öppna vägar.” Jes 49: 11.

GUD skall låta hindren tjäna Hans syften. Alla ha vi “berg” i vårt liv. Det finns människor och ting, som hota att hindra vårt andliga livs utveckling. Dessa stora krav, detta olämpliga yrke, denna påle i köttet, detta dagliga kors, vi tänka, att om blott de bleve avlägsnade, kunde vi leva ett liv mera heligt, rent och fyllt av kärlek. Ofta bedja vi om, att de måtte avlägsnas.

“O, I oförståndiga och tröghjärtade!” Dessa hinder äro just betingelserna för utförandet av uppgiften. De ha givits oss, för att vi genom dem skulle undfå just de välsignelser och dygder vi så länge bett om. Du har i åratal bett om tålamod, men det finns något i ditt liv, som prövar dig till det yttersta. Du har undflytt och undvikit detta och ansett det vara ett oöverstigligt hinder för uppfyllande av din önskan. Du har antagit, att dess avlägsnande skulle medföra en omedelbar befrielse och seger. Men så är det likväl icke. Du skulle därigenom endast finna, att frestelsen till otålighet avlägsnades. Men detta vore ej tålamod. Tålamodet kan nås endast genom de prövningar, som nu synas vara omöjliga att bära.

Vänd tillbaka och underkasta dig! Gör anspråk på att få del av Jesu tålamod. Möt dina prövningar i Honom. Av det som nu plågar och oroar dig finnes intet, som ej en dag skall få tjäna de högsta syften. De äro Hans berg. Han har ställt dem där. Vi veta, att Gud ej skall underlåta att uppfylla sitt löfte. “Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han”, och då vi komma till bergets fot, skola vi finna vägen. – F. B. Meyer.

“Prövningens ändamål är icke blott att pröva det inre värdet utan att öka det, på samma sätt som eken ej blott prövas i stormen utan härdas i den.”

*
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Ps 11

Bibelorden du behöver för att gå rätt. Med Gud, din Gud. Det är inte lätt att förstå att man måste sätta Gud först--- men exakt så är det- pecis som Bibelordet säger!

/Anji

Gud öppnar o stänger dörrar, allt för vårt bästa. BARA han vet VAD vi behöver.

/Anji

SVÅRT?   Ja det är svårt att komma så långt så att man förstår vad Gud vill, men man får kämpa och tro och läsa hans ord.

/Anji

TROR du på Guds ord?   Då får du tro på vad han säger om DIG!  Det kan du läsa nedan och ta till dig, HAN är ju din Skapare!!

/Anji

https://theholyremnant.blogspot.com/2016/07/guds-loften-star-fast.html

De otaliga löftena som finns i Guds ord är orubbliga och står fast till evig tid.För att komma in i löftena behövs tro. Men inte tro som prestation, genom munnens bekännelse, utan genom lydnad till Ordet, som börjar med Jesu egna ord: Omvänd er och tro evangelium.

Jesus använder andra ord för samma sak när han säger: Den som inte tar sitt kors på sig och följer mig, han är inte värdig mig.Matt 10:38. Eller när han säger: Den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. Matt 7:14 

Många har hittat makalösa löften från Gud genom studier i Ordet, men har glömt bort det viktigaste:

Att dö bort från sig själv. Det är detta som betyder att lägga bort sina synder, att förkasta sitt eget-liv, att försaka sig själv, att inte älska sin far, mor, syster eller bror mer än Jesus. Det är det som är trons början, det som ger kraft i bön, det som ger visdom och insikt, det som ger nåd från Gud att övervinna allt som kommer mot dig. Det är där vi börjar vår vandring, och det är så vi fortsätter, för när Jesus säger: ta på dig ditt kors varje dag, då menar han VARJE DAG, för resten av ditt liv.
Glöm bort dig själv, lev inte för dig själv, tänk inte på dig själv, för han som har friköpt dig från dig själv, och dina synder, har en bättre och större plan och har högre tankar för dig, än du själv någonsin kan tänka ut eller planera på egen hand. I ödmjukhet kommer vi till honom och i ödmjukhet vandrar vi med honom. 

Men när vi blir stora i våra egna ögon, i vårt hjärtas tankar, då försvinner den innerliga gemenskapen vi har med Herren. Det är bara genom fortsatt ödmjuk vandring och lydnad i tro som vi kan bibehålla denne underbara kärleksvandringen med Herren vår Gud.
Vi kommer till honom och tror att han är till och att han lönar den som söker honom, men Ordet säger på ett annat ställe: Hade jag haft onda avsikter i mitt hjärta skulle Herren inte ha hört mig. Ps 66:18. Ordet säger också: Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna.Jak 4:8. 

Kom inför Gud och bekänn era synder, lägg ner er självtillräcklighet och egna prestationer inför Hans fötter, ödmjuka er. Kom inte inför Hans tron med orättfärdighet i hjärtat. Därför, rena er genom syndabekännelsen och omvändelsen, låt Herrens Ande få fram sin vilja i er, så han kan göra sin vilja genom er och för er. Ingen av oss lever för oss själva, och ingen av oss dör för oss själva. Lever vi så lever vi för Herren, och dör vi så dör vi för Herren.

Hur många har inte gått fel, och lever för sig själva och inte för Herren, och samtidigt begär bönesvar av Honom? Är detta en kunskap välbehagligt för Gud? Paulus säger på ett ställe att då har denne inte förstått vad han behöver förstå: Jesu sunda lära som han undervisar oss ur evangelierna.

1 Kor 8:2-3 Om någon tror sig ha kunskap om något, så vet han ännu inte det han borde veta. Men om någon älskar Gud är han känd av honom. 

Det som saknas, som han borde ha vetat är Jesu sunda lära, som börjar med följande:

Mark 1:15 Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här: Omvänd er och tro evangelium. 

Och 

Mark 8:34-35 Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det.

Om du vill rädda ditt ”underbara” liv, kommer du att mista det, för om du uppskattar ditt eget liv mer än livet i Kristus, då förkastar du Guds gåva och värdesätter det skapade mer än Skaparen. Men om du mister ditt ”underbara” liv som du har nu, som du lever och njuter av, för hans skull, då först kommer du vinna det verkliga livet. Det är då du verkligen går in genom dörren, som Jesus säger i Johannes 10:1 och 10:7.
Vi använder vanligtvis detta ord i syfte att predika för syndaren att komma till Kristus, men glömmer bort att vi själva också behöver gå in genom dörren.

Vi predikar för andra men gör inte själv. Vi har kunskap att föra andra in, men går inte in själv. Hur vill vi ha det? Detta måste väl vara hyckleri?
Verklig storhet, levs ut ödmjukt, först och främst inför Herren, och sen inför människorna.

Sann ödmjukhet kommer till oss genom studier av Guds ord, och tid inför hans ansikte i bön. Det finns inga genvägar till det verkliga livet med Gud. Det finns därför heller inga ursäkter för att inte mista sitt liv, att dagligen korsfästa sitt kött, sina köttsliga tankar och ambitioner, sina köttsliga begär och ögonens begär. Inte om du längtar efter full gemenskap med Honom.
Jesus är stenhård på det området när han säger: Den som inte går in genom dörren är en tjuv och en rövare. Den som inte gör som Han säger, men ändå säger Herre, Herre, har gått vilse. Och evangelium visar att det första som MÅSTE ske, är omvändelse från synd och tro på Gud.

Så lägg ner ditt liv inför Hans fötter, och gör det till en daglig gärning, för då hittar du styrka, nåd och barmhärtighet till din fortsatta vandring med Herren. Varför skulle annars Jesus säga: Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk av hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.

Matt 11:2

Artikel Jon-Are Pedersen

/Anji

1 Kor  Kapitel 3

Guds medarbetare