”Det är viktigt för Sverige att myndigheten fortsätter att delta i WHO:s globala nätverk för digitala hälsointyg. Myndigheten rekommenderar därför att tjänsten ska hållas i beredskap även fortsättningsvis för att möjliggöra en snabbare uppstart av tjänsten i händelse av en ny pandemi”, låter E-hälsomyndigheten meddela.

Europeiska unionens digitala covidintyg, eller covidbevis som det kallas i folkmun, infördes efter en EU-förordning under den hårda coronarepressionen – och skulle uppvisas bland annat när medborgarna ville resa utomlands eller delta vid allmänna sammankomster. Systemet fick snabbt mycket hård kritik för att vara integritetskränkande, totalitärt och för att förbereda vägen för ett medicinskt apartheidsamhälle.

Tjänsten Covidbevis.se stängdes ner den 30 juni 2023 och hade då utfärdat cirka 18 miljoner covidbevis till ungefär 6 miljoner svenskar, rapporterar Läkartidningen.

Därefter sattes tjänsten i beredskap i ytterligare sex månader fram till 20 december 2023. Nu vill E-hälsomyndigheten att det även framöver ska finnas en beredskap för att snabbt och enkelt kunna starta upp tjänsten igen och vid ”behov” återinföra covidbevis.

“WHO:s globala nätverk”

”E-hälsomyndigheten anser att det är viktigt för Sverige att myndigheten fortsätter att delta i WHO:s globala nätverk för digitala hälsointyg. Myndigheten rekommenderar därför att tjänsten ska hållas i beredskap även fortsättningsvis för att möjliggöra en snabbare uppstart av tjänsten i händelse av en ny pandemi. Behovet av beredskap bör kontinuerligt bedömas”, hävdar man.

”Myndigheten uppskattar att ett anslag på en miljon kronor skulle täcka det första årets kostnad för beredskap. Ett gemensamt register med pålitlig vaccinationsdata av hög kvalitet är en förutsättning för att möjliggöra ett digitalt vaccinationskort”, påstår man vidare.

Man medger att det upptäcktes felaktigheter i vissa covidbevis – men säger att dessa berodde på ”saknade eller felrapporterade doser i Nationella vaccinationsregistret”.

”Därför ser myndigheten positivt på kommittédirektivet om fortsatt utveckling av registret för nationell läkemedelslista”, förklarar man.

I Skellefteå kommun är samtliga lokalbussar eldrivna och del i en övergripande satsning på “hållbar kollektivtrafik”. Dock nödgades man avbryta alla bussturer under torsdagen på grund av extrema temperaturer som ledde till att fordonen måste värmas upp för att fungera optimalt.

Trots den betoning Skellefteå kommun lägger på eldrivna bussar för förbättrad vardag och miljö, visar det sig att de elektriska fordonen inte är lika pålitliga vid temperaturer så låga som -35 grader Celsius. Som följd av detta beslöt man stoppa all busstrafik mellan 08.00 och 14.00 samt mellan 18.00 och 21.30 på torsdagen.

Enligt information på Skellefteå buss hemsida är avbrottet i trafiken nödvändigt för att låta bussarna värmas upp och därmed säkerställa att så mycket trafik som möjligt kan utföras. Åtgärden syftar till att minimera risken för att resenärer måste vänta utomhus i extrem kyla och samtidigt skapa en acceptabel arbetsmiljö för bussförarna.

Det meddelas också att all regiontrafik i Skellefteå kommer att avbrytas under fredagen, med undantag för ett fåtal specifika linjer.

Var tredje pensionär har minskat sina matinköp på grund av ökade priser, visar en ny medlemsundersökning från PRO:s Pensionärsbarometer.

Idag får åtskilliga nyblivna pensionärer ut mindre än hälften av den lön de hade i inkomstpension, samtidigt som matpriserna ökat markant de senaste åren. De senaste två åren har matpriserna stigit med 26 procent. Enligt undersökningen har mellan 29 och 37 procent av pensionärerna svarat att man minskat på matinköpen i ”ganska” eller ”mycket” stor utsträckning, beroende på län.

– Det blir nu allt tydligare att skenande matpriser försvårar för pensionärer att få ihop ekonomin så pass mycket att till och med baskonsumtion som mat påverkas negativt, säger Åsa Lindestam, ordförande för PRO, i ett pressmeddelande.

Under 2024 kommer garantipensionen att höjas med drygt nio procent, däremot kommer inkomstpensionen enbart att höjas med cirka en procent.

– Det här betyder framförallt att de flesta pensionärer får ännu mindre

köpkraft när matpriserna stiger snabbare än pensionen, säger Lindestam.