Enligt forskaren Magnus Christiansson vid försvarshögskolan tyder nu allting på att Sverige och Finland blir medlemmar i militäralliansen Nato redan innan jul. Detta efter att den amerikanska senaten sagt ja till de nordiska ländernas Nato-ansökningar.
De amerikanska senatorernas godkännande ses som ett mycket viktigt steg mot att Sverige och Finland ska bli fullvärdiga medlemmar i den kontroversiella militäralliansen.
– Det är klart att det är symboliskt, men symbolik är också viktigt. USA är den viktigaste staten i Nato, säger Magnus Christiansson, forskare i krigsvetenskap i SVT:s Morgonstudion.
Även om de båda nordiska länderna fick officiella inbjudningar till Nato redan den 29 juni så måste samtliga nuvarande Nato-länders nationella parlament godkänna ansökningarna. I USA valde 95 senatorer att rösta ja – endast en röstade nej till ett svensk-finskt medlemskap.
– Det finns ett starkt stöd för detta… det visar att processen går väldigt fort och att det länderna sa innan Sverige lämnade in sin ansökan, att man snabbt skulle behandla den, att de också håller det, menar Christiansson vidare.
Republikanen Josh Hawley var den som röstade nej och motiverade detta med att Sverige och Finland inte lägger tillräckliga resurser på sitt försvar för att få vara med.
– Finlands och Sveriges anslutning skulle också medföra tydliga utmaningar. Sverige spenderar inte två procent av bruttonationalprodukten (BNP) på försvaret och planerar inte att göra det förrän åtminstone 2028.
Från amerikanskt håll menar annars de flesta att Norges och Finlands inträde i Nato stärker den USA-ledda alliansen och gör att den amerikanska militären framöver kan lägga mer fokus på Kina istället för Ryssland.
Hittills har 23 länder godkänt de två nordiska ländernas ansökningar – men sju länder har ännu inte gjort det. Turkiet är det land som mest högljutt motsatt sig Sveriges ansökan men Magnus Christiansson tror ändå att både Sverige och Finland mycket snart välkomnas in i Nato.
– Efter att höstterminen är slut, alltså till jul, är min gissning. Men den stora frågan är Turkiet.
Svenska politikers beslut att gå med i den hårt kritiserade militäralliansen har väckt mycket starka känslor– någonting Nya Dagbladet tidigare skrivit ingående om. Detta inte minst eftersom kritiker dels menar att beslutet tagits över det svenska folkets huvuden och utan att ha rådfrågats – men också för att många kritiska röster menar att ett svenskt Nato-inträde försämrar vårt och hela regionens säkerhetsläge.
Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug menar att svenska makthavare i hemlighet sedan länge beslutat att Sverige ska gå med i Nato och att de diskussioner som fördes i riksdagen och på partistämmor innan ansökningarna skickades in i praktiken bara var ett skådespel. Även andra kritiker har argumenterat för att kriget i Ukraina bara används som en förevändning för att snabbt kunna expandera Nato österut.
