Han  lever

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anji - 23 september 2024 20:14



McDonald's salt

Barn ökar sitt intag av aluminium när de äter McDonald’s salt

 

De små saltpåsarna som följer med McDonald’s mat innehåller inte bara salt – de innehåller även socker och ”natriumsilikoaluminat,” ett klumpförebyggande medel som barn inte bör äta, enligt aluminiumtoxicitets-experten Christopher Exley, Ph.D.

Exley, professor i bioorganisk kemi vid Keele University i England, leder en aluminiumforskargrupp. Han berättade:

 

”Det finns egentligen inget som heter natriumsilikoaluminat. Men de smarta personerna som arbetar för aluminiumindustrin har lyckats hitta på alla möjliga termer för att beskriva sina E-nummer.”

 

Aluminiumföreningen skapade ett numreringssystem för att hänvisa till de många olika typerna av aluminiumlegeringar och ämnen som innehåller aluminium. Natriumsilikoaluminat är E554.

”Så E554,” sade Exley, ”är natriumaluminosilikat, och det är ett klumpförebyggande medel – det hindrar de andra ingredienserna från att klumpa ihop sig till fula klumpar.”

Han tillade: ”Vill du äta det? Absolut inte, det kommer att öka din kropps börda av aluminium,” vilket betyder den mängd aluminium din kropp har utsatts för och försöker utsöndra.

 

 

Exley definierar kroppens börda av aluminium som ”summan av aluminiumatomer som är associerade med kroppen vid en given tidpunkt.”

Hans forskning visar att aluminium har en biokemisk effekt på kroppen som kan orsaka långvariga hälsoproblem, inklusive neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

År 2004 fann en studie sponsrad av Storbritanniens National Centre for Ecotoxicology & Hazardous Substances att konsumtion av natriumaluminosilikat i mat under en tvåårsperiod var kopplad till ”tillfällig tillväxthämning” och ”liten ökning av organvikter.”

 

 

Men 2020 publicerade den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) en vetenskaplig rapport där man drog slutsatsen att det inte fanns tillräckligt med toxikologiska data eller information om natriumaluminosilikats fysikalisk-kemiska egenskaper — E554 — för att kunna bedöma dess säkerhet.

 

 

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) tillåter att natriumsilikoaluminat tillsätts i livsmedel och anser det som säkert, så länge det utgör mindre än 2% av livsmedlet det tillsätts i.

Läkare uttalar sig om McDonald’s salt
Sambandet mellan aluminium och neurodegenerativa sjukdomar uppmärksammades nyligen när Dr. Paul Saladino – en legitimerad läkare ”mer intresserad av optimal hälsa än av dogmatisk efterlevnad av ett mainstream-narrativ” – kritiserade McDonald’s på X för att deras salt innehåller tre ingredienser:

 

Videon fick en miljon visningar.

Förutom natriumsilikoaluminat listar McDonald’s webbsida följande ingredienser i sina saltpåsar:

The Defender frågade Saladino – som nämnde dextros och natriumsilikoaluminat som de enda tillsatserna i McDonald’s salt – varför han inte diskuterade kaliumjodid, men fick inget svar innan deadline.

The Defender upptäckte också att det salt som McDonald’s använder på sina pommes frites, som Saladino sa innehåller aluminium och socker, troligen inte innehåller samma tillsatser som de saltpåsar snabbmatskedjan delar ut med matbeställningar.

McDonald’s webbplats listar ”salt” som den sista ingrediensen i sina pommes frites. Företaget svarade inte på frågan om de tillsätter ingredienser till saltsammansättningen som skakas på deras pommes frites innan deadline.

 

 

The Defender besökte en lokal McDonald’s-restaurang i Iowa och såg personalen skaka en låda med Diamond Crystal Plain Table Salt – tillverkad av Cargill – som innehöll salt och ett klumpförebyggande medel kallat yellow prussiate of soda.

Yellow prussiate of soda – även känt som natriumferrocyanid – innehåller cyanid, men det anses inte vara giftigt eftersom cyaniden är starkt bunden till järnatomer, enligt Center for Science in the Public Interest.

 

McDonald’s är en av världens största leksaksdistributörer


I årtionden har McDonald’s riktat in sig på familjer och barn.

Idag inkluderar ungefär en av fem försäljningar på McDonald’s en Happy Meal, som företaget lanserade 1979 för att öka kedjans attraktionskraft för barn och familjer.

 

Eftersom varje Happy Meal kommer med en leksak, har McDonald’s blivit en av

 världens största leksaksdistributörer med över 3,4 miljarder leksaker distribuerade årligen, enligt en rapport från Investing.com den 21 augusti.

McDonald’s svarade inte på The Defender när de blev tillfrågade

varför de tillsätter dextros och natriumsilikoaluminat till sina saltpåsar.

childrenshealthdefense.org

 

/ANJI

Av Anji - 16 september 2024 20:56


“Värna vår Änglamark”

DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN 

Den så kallade "gröna" elen skadar den biologiska mångfalden i Sverige, men det finns hopp.

PUBLICERAD IDAG 19:33
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
 

Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm. Leka tittut mellan blommande grenar. Låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm. Låt fiskar simma kring bryggor och stenar. Sluta att utrota skogarnas alla djur! Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa! Låt sista älven som brusar i vår natur. Brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur.

 

Så lyder en vers ur Evert Taubes visa Änglamark.

 

För några dagar sedan revs dammen i Örekilsälven som har hindrat laxen och hela den biologiska mångfalden i över 100 år från att leva i sitt rätta habitat. Nu finns möjlighet för lax och annan fisk att ta sig hela vägen upp till Dals-Ed vilket tidigare varit omöjligt på grund av den så kallade “gröna” elen.

 

Den här “gröna” elen kunde vi i våras läsa om med rubriker som exempelvis “Åldöden i Jonsered” där mängder med ålar slängdes och hittades döda i en container. Detta efter att de fastnat och sedan dött i Jonsereds vattenkraftverk.

 

Trots den förödande “gröna” energin så finns det hopp. Organisationer som Älvräddarna och eldsjälar inom sportfisket och andra aktörer samt individer som brinner för biologisk mångfald bevisar detta om och om igen. Exempelvis pågår just nu ett arbete i Näveån, som rinner ut i Bråviken utanför Nyköping. Där ideella krafter med såväl grävmaskiner som handkraft arbetar för att skapa nya lekområden i ån och öringen som står redo för att simma in.

 

För att bygga ett sunt samhälle gäller det inte enbart att det är etniskt och kulturellt hållbart om vi drabbas av en ekologisk katastrof. Du som läsare kan själv hjälpa till med att rädda våra vattendrag genom att anmäla dig till ovan nämnda föreningar. Men till Vattenkraft vill jag säga: “Ge fan i våra vatten”.

 

Munkedalsbo

 

 

/ANJI

Av Anji - 29 augusti 2024 19:28

karotenoider

Lykopen: Utnyttja naturliga karotenoider för cancerprevention

 

Lykopen, ett rött pigment i frukter och grönsaker som rödbetor, körsbär, guava, papaya, rosa grapefrukt, rödlök, röda paprikor, tomater och jordgubbar, har på senare år väckt stort intresse hos forskare. Forskning, inklusive en studie från 2023 publicerad i Biomedicine & Pharmacotherapy, visar att högre nivåer av lykopen i blodet är associerade med en lägre risk att utveckla olika typer av cancer.

Lykopen utmärker sig genom sina kraftfulla antioxidantiska egenskaper, vilka är mycket starkare än beta-karoten och alfa-tokoferol. Det hjälper till att skydda mot cancer genom att bromsa tumörtillväxt och förhindra cancerbildning. Lykopen verkar genom två huvudsakliga metoder:

 

Antioxidantisk verkan. Det neutraliserar skadliga radikaler och minskar oxidativ stress, vilket kan skada DNA, lipider och proteiner.

Icke-antioxidantisk verkan. Det hämmar tillväxten av cancerceller, korrigerar onormal cellsignalering, förbättrar kommunikationen mellan celler och justerar nivåerna av tillväxtfaktorer.

 

Sammanfattningsvis kommer lykopens skyddande effekter från dess förmåga att bekämpa oxidativa skador samt dess påverkan på cancer och cellbeteende.

 

Bröstcancer
En studie publicerad i Cancer Science framhäver att karotenoider, främst lykopen, som finns i rosa till röda frukter och grönsaker, kan hjälpa till att förebygga bröstcancer. Lykopen verkar på flera sätt, bland annat genom att bekämpa oxidativ stress, minska inflammation, stoppa cancercellstillväxt och utlösa celldöd (apoptos). Forskningen antyder att ett högre intag av karotenoider, särskilt livsmedel rika på lykopen, är kopplat till en lägre risk att utveckla östrogenreceptor (ER)-negativ bröstcancer men inte ER-positiv bröstcancer. Denna slutsats kommer från en analys av 18 olika studier.

 

 

Kolon- och kolorektalcancer


En studie publicerad i The FASEB (Federation of American Societies for Experimental Biology) Journal visade att lykopen avsevärt kan bromsa tillväxten av koloncancerceller i laboratorieförsök (in vitro). I tester med möss förhindrade lykopen även tillväxten och spridningen av kolorektala tumörer.

Genom att använda avancerade bild- och färgningstekniker upptäckte forskarna att lykopen effektivt minskade tumörtillväxt och progression. Detta uppnåddes genom att sänka nivåerna av vissa proteiner som är kopplade till cancer och öka nivåerna av skyddande proteiner. Lykopen minskade också markörer associerade med inflammation och cancercellstillväxt. Dessa resultat tyder på att lykopen kan bidra till att förebygga kolorektal cancer genom att stoppa tumörernas tillväxt och spridning hos möss.

 

Endometriecancer
En studie publicerad i Nutrition and Cancer fann att lykopen är mer effektivt än alfa- eller beta-karoten när det gäller att stoppa tillväxten av endometriecancerceller. Vid in vitro-tester minskade lykopen signifikant proliferation av dessa celler vid lägre koncentrationer jämfört med de andra karotenoiderna.

Generellt behövdes fyra gånger så mycket alfa-karoten eller tio gånger så mycket beta-karoten för att uppnå samma tillväxthämning som med lykopen. Effekten var märkbar efter 24 timmar och varade i minst tre dagar.

Förutom att bromsa tillväxten av cancerceller, minskar lykopen även tillväxten som stimuleras av insulinliknande faktorer, vilka är viktiga för utvecklingen av olika cancerformer. Dessa resultat tyder på att lykopen kan ge nya insikter i hur endometriecancer, och potentiellt andra typer av tumörer, bildas.

 

 

Mag- eller ventrikelcancer


En studie från 2023, publicerad i The Journal of Nutritional Biochemistry, undersökte hur lykopen påverkar magcancerceller. Forskningen visade att lykopen bromsade tillväxten av cancerceller utan att skada normala magceller.

 

I studien visade sig lykopen kunna stoppa cancercellernas tillväxt, orsaka programmerad celldöd och störa deras energiproduktion. Dessa effekter observerades i specifika cancer-cellinjer, men påverkade inte normala magceller eller celler med en särskild TP53-mutation.

Vidare analys identifierade 57 gener i magcancer som påverkades av lykopenbehandling. Studien fann att lykopen minskade proteinnivåer kopplade till cellcykelprogression och ökade proteinnivåer som förknippas med cancersuppression i cancerceller. Sammantaget tyder studien på att lykopen kan vara en lovande behandling för magcancer, särskilt i fall med specifika genetiska förändringar.

 

 

Lungcancer


En studie publicerad i Cancers antyder att lykopen kan hjälpa till att förebygga lungcancer. Forskningen visar att lykopen kan bromsa tillväxten av lungcancerceller i laboratorieförsök och förhindra tumörbildning i djurmodeller. Lykopen verkar genom flera mekanismer, bland annat genom att förändra enzymers beteende som är relaterat till celltillväxt, förbättra cellkommunikation, minska rökorsakad inflammation, reglera tillväxtfaktorer, stoppa cancercellstillväxt och utlösa cancercelldöd. Lykopen blockerar också cancercellers spridning, bildning av nya blodkärl och invasion av andra vävnader. Forskare har upptäckt flera biprodukter av lykopen som också kan bidra till dess cancerbekämpande effekter.

Även om dessa resultat är lovande, behövs mer detaljerade kliniska studier för att exakt förstå hur lykopen hjälper till att förebygga lungcancer. Framtida studier bör noggrant välja deltagare, mäta specifika markörer, testa olika nivåer av karotenoider och överväga hur lykopen interagerar med andra näringsämnen.

 

 

Äggstockscancer


Forskning publicerad i American Journal of Cancer Research visade att lykopen hjälper till att minska tillväxten av äggstockstumörer och spridningen av cancer i buken. I studier med möss minskade lykopen avsevärt spridningen av äggstockscancer och krympte befintliga tumörer.

En annan studie, publicerad i Molecular and Cellular Probes, visade att lykopen bromsar tillväxten och främjar celldöd i äggstockscancerceller – specifikt i en cellinje identifierad som SKOV3 från en patient med ovarialt adenokarcinom.

 

 

Prostatacancer


En studie från 2020, publicerad i Biomedicine & Pharmacotherapy, fann att lykopen effektivt bromsar tillväxten och spridningen av prostatacancerceller i in vitro- och djurförsök. Det hjälper också till att reglera cancerrelaterade signalvägar.

Ät dig till bättre hälsa
Lykopen finns vanligtvis i en mängd olika rosa till röda frukter och grönsaker. Tomater är den bästa och mest populära källan, särskilt när de är mogna.

Du kan också få lykopen från konserverade, färska, purerade och soltorkade tomater, tillagade röda paprikor, guava, papaya, rosa grapefrukt, vattenmelon med mera.

 

Det finns ingen officiell daglig rekommendation för lykopen, men studier tyder på att ett intag på åtta till 21 milligram per dag är fördelaktigt.

 

Försiktighetsåtgärder:

Även om lykopentillskott kan vara hjälpsamma, är det viktigt att vara försiktig med höga doser eftersom de kan ha oönskade biverkningar, så rådfråga alltid din läkare. I sällsynta fall kan extremt höga mängder lykopenrika livsmedel orsaka ett tillstånd som kallas lykopenodermi, vilket leder till en förändring av hudfärgen.

 

naturalnews.comLykopen: Utnyttja naturliga karotenoider för cancerprevention

 

 

/ANJI

Av Anji - 14 augusti 2024 19:54


https://www.tidningenhalsa.se/artiklar/gron-mat/20220705/christina-tells-vilda-vaxter/

 

Vilda växter förändrade Christinas liv: ”Idag har jag mer ork än för 20 år sedan”

De flesta för en ojämn kamp mot ogräsen i trädgården. Christina Tell gläds istället åt varje planta: Nässlorna i vinbärsbuskarna, vitklövern i gräsmattan och våtarven i rädislandet. De är hennes basföda.

Text: Karin Hylander
Foto: Karin Wildheim

 

Christina Tell i västgötska Broddarp strålar av lycka över upptäckterna under den korta promenaden.

— Vilken jättefin svinmålla! Och titta, här har jag inte varit på några dagar, nu kommer våtarven fint!
Hon hämtar det mesta av sin mat inom en radie av tjugo meter från huset. Någon flitig odlare är hon inte numera, istället är det de vilda växterna som levererar.

— De kräver mindre arbete och så är det en sådan glädje med maten vi har direkt utanför dörren. Klorofyll är solens energi och den får vi i oss när vi äter gröna blad, säger hon.

 

Farfar köpte torpet Barkås och började odla upp marken 1924 och Christina växte upp på granngården, där hennes föräldrar var mjölkbönder.

Christina Tell
Ålder: 62 år.


Familj: Maken Bertil och vuxna barnen Rebecka, 35, John-Robin och Regina, 27, Edwin, 24 och Enar, 18 år.
Bor: I Broddarp mellan Herrljunga, Falköping och Ulricehamn.
Sociala medier: Vilda Växter Broddarp på Facebook och @vildavaxterbroddarp på Instagram.

Redan som femtonåring träffade hon sin blivande man Bertil och sju år senare kunde de flytta in i sin nybyggda villa på torpet, där Christina odlade grönsaker, höll ordning i landen och lagade husmanskost åt sin växande familj.

Allt var dock inte frid och fröjd. Christina led av sjukdomen endometrios, som innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Det ger smärtsamma menstruationer och ofta svårigheter att bli gravid. Sedan barndomen var huden torr och känslig.

Led av ständig värk efter trafikolycka

Dessutom råkade Christina som tjugoåring ut för en motorcykelolycka och fick vänsterbenet amputerat en decimeter ovanför knäet. Hon lever med en protes och det har gett felbelastningar, som i sin tur gav en ständig smärta i rygg, axlar och nacke.

— Jag hade ont i stort sett hela tiden, säger Christina.

Efter fyra barn var hennes ork och energi mer eller mindre slut. Hon gick som i en dimma och kände sig aldrig klar och utvilad. Smärtorna var ständigt närvarande.

Vändningen kom långsamt. Christinas hälsoresa började den allra första våren på det nya millenniet. Den startade med att en flaska juice från frukten noni, Morinda citrifolia, kom i hennes väg. Christina blev nyfiken på det höga näringsinnehållet.

— Den där frukten från andra sidan jordklotet satte igång allt. Jag blev nyfiken och provade själv. Redan efter några dagar kände jag av effekten. Det var som att den sega känslan försvann. Jag börjar fortfarande varje dag med ett glas nonijuice.

Sökte efter mat som ökade välmåendet

Som ung slet och kämpade Christina för att rensa bort ogräset i grönsakslandet. Nu växer det inget alls i växthuset medan kirskålen får frodas utanför.

Nu började ett sökande efter mer mat som fick henne och familjen att må bra. Hon läste på och åkte på hälsohem tillsammans med sin eksemdrabbade dotter. Nu var det slut på vitt ris och pasta till måltiderna och sockret i maten minskades till ett minimum. Istället serverade hon mer frukt, bär, grönsaker, frön och nötter.

 

— På hälsohemmet fick vi varje dag en soppa till förrätt, mixad av bland annat mungbönor och linser, äpple, banan och groddade bovete- och solrosskott. Tidigare hade jag inte haft en aning om att det fanns en sådan kost som ”levande föda” men nu märkte jag hur bra jag mådde av den.

Förutom att Christina inte längre var orkeslös och hade ont gav livsstilsförändringen en oväntad bonus: Sladdbarnet Enar, som hon födde vid 44 års ålder.

— Den sista graviditeten och förlossningen var en fantastisk upplevelse. Jag hade mycket mer ork än under de tidigare, svullnade inte upp lika mycket och hade en så stark livmodermuskulatur. Hade jag inte varit så gammal hade det nog blivit fler barn.

Har betydligt mer ork än tidigare

Och hälsovinsterna har hängt med sedan dess.

— I dag har jag blivit nästan tjugo år äldre, men orkar mer än då. Jag är så tacksam, glad och fascinerad över hur bra jag mår, säger Christina.

Att själv lägga om kosten är en sak, men hur får man en stor familj med make, barn och tonåringar med på noterna?

— Jag förstod ju att en sådan kost kan jag inte ha till hela familjen. Men jag kunde plocka vissa bitar! säger Christina, som bland annat stegvis bytte ut raffinerade produkter mot fullkorn.

Efter att ha vuxit upp och levt på landet, nära djur och natur, var miljöaspekten också viktig för henne. Måste man äta mat som har fraktats över kontinenter? Skulle hon inte kunna hitta lika nyttiga ingredienser hemmavid för att göra en liknande soppa, som den hon ätit på hälsohemmet?

Christina började experimentera. Trädgården, dikesrenarna, hästhagen och skogen runt torpet blev hennes skafferi och mixern hennes bästa vän i köket. Snart hade hon testat sig fram till en god, grön smoothie på äpplen och vilda växter, fullproppad med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen.

— Det var våren 2002. Sedan dess har jag gjort min vilda växter-smoothie till familjen och 2013 registrerade jag in varumärket.

Startade företag med hälsokost

Kostomläggningen och hälsoresan blev därmed också hennes jobb. I dag producerar Christina, förutom sin vilda växter-smoothie, även torkade rawfood-kakor med olika smaker och svartvinbärs-smoothie med dadlar. Även nässlor och älggräs finns i sortimentet. Produkterna säljer hon på beställning och via Rekoringar i sitt område.

Alla ingredienser plockas fortfarande i närområdet. Till smoothien använder hon nio olika blad: kirskål, våtarv, nässla, rölleka, svartvinbärsblad, svinmålla, groblad, klöverblad och vildhallonblad. Skörden börjar under våren och håller på ända fram tills frosten kommer.

 

— Periodvis äter jag nästan enbart sådant jag har plockat själv, säger Christina.

Det är mer än hälsan och kosten som har förändrats under dessa år. Trädgården ser heller inte ut som den brukar. Runt rabarberna — Christinas favoritgrönsak — växer rikligt med kirskål. Hon slår ner den med lie emellanåt för att få nya, färska skott. Och bland vinbärsbuskarna sticker nässlorna upp.

— Det beror inte bara på att jag är lat, skrattar hon och fortsätter:

— Nässlorna verkar gynna svartvinbärsbuskarna också. De ger massor av bär.

Det lilla grönsaksland Christina fortfarande har kvar gapar dock tomt, trots att midsommaren har passerat.

 

— Sedan jag fick kunskap om allt vilt man kan äta har jag inte känt samma behov av att odla. Lite rädisor och dill vill jag ha, men jag kommer igång med sådden sent. Ogräset sticker ofta upp tidigt just där och det vill jag hinna skörda först.

Ja, sedan finns det förstås ytterligare en anledning till att odlandet ligger nere:

— Tidsbrist! Jag har ju fullt upp med att plocka och mixa mina vilda växter och skörda bär och blad till vintern för eget behov.

Christina Tells naturdiet

— Jag följer ingen särskild diet. De har alla någon nackdel. Jag uppskattar smakskillnaden när man kokar maten ibland och annars äter frukt och grönsaker råa. Men fabriksmat är jag väldigt skeptisk till, säger Christina.

 

Till frukost äter Christina vanligen en full tallrik blåbär, som har fått stå i rumstemperatur över natten. Över dem häller hon en Vilda Växter-smoothie och tar en näve hasselnötter och några valnötter till.

Lunchfavoriten är antingen en Vilda Växter-smoothie med grovt rivna äpplen, russin och avokado eller en portion stenålderssoppa. På sommaren äter hon den kall, på vintern varm.

 

 

/ANJI

 

 

 

Av Anji - 30 juli 2024 00:31

 

 

Turbocancer som biverkning av covidvaccin

 

Ute Krüger är specialistläkare i patologi med mer än 25 års yrkeserfarenhet och har även forskat om bröstcancer vid Lunds universitet i åtta år. Hösten 2021 lade hon märke till en ny typ av aggressiva och snabbväxande tumörer, ofta bland yngre patientgrupper.

 

Enligt Krüger rörde det sig om patienter som fått de nya vaccinerna mot covid-19, och hon bedömde varningssignalerna som tillräckligt allvarliga för att föranleda en grundlig utredning.

 

Besviken på att inte ha fått gehör i sjukvården sa hon upp sig från sin tjänst som överläkare i region Kalmar. Hon driver idag en egen klinik med inriktning på sjukdomsprevention.

folketsradio.seTurbocancer som biverkning av covidvaccin

 

 

https://www.vaken.se/turbocancer-som-biverkning-av-covidvaccin/

 

 

/ANJI

 

 

 

Av Anji - 30 juli 2024 00:16


16 Var alltid glada, 17 be utan uppehåll 18 och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus.20 Best Inspirational Thanksgiving Quotes And Sayings

57 Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
*

–Ja segern kommer, vad det än är så är det Gud som vinner kampen åt oss, själva kan vi inte men han kan och han vill. I det läget jag är i nu så är det bara GUDS HJÄLP som gäller, inte kan jag göra det han vill och skall.
10 Impactful Daily Bible Quotes


7 Vi lever här i tro, utan att se.

Gud tar hand om oss, alla vi som verkligen vill ha hans stöd, hans kärlek, hans godhet och vi som törstar efter hjälp och nåd.

2 Kor 5:20 Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! 21 Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud.

 


/ANJI

 

 

 

Av Anji - 20 juli 2024 13:51

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

TEKNOKRATINS FRAMFART 

Digital centralbanksvaluta – i Sverige benämnd "e-krona" eller internationellt som CBDC – utmålas som framtidens betalsystem och säljs framförallt in som "bekvämt". I praktiken möjliggör det tilltänkta systemet samtidigt en totalitär kontroll över befolkningen som får covidpassens apartheidsystem att framstå som frihetligt i sammanhanget.

PUBLICERAD IGÅR 18:11
 - AV ISAC BOMAN
Bank for International Settlements i Basel, Schweiz.

 


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.


Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.

 


En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag.

 

Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid.

 

I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en “flaskhals” för att göra detta – inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet.

 

Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt – utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito – direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag.

 

 

Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

 

 

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.

 

Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.

 

Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader”. I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget.

Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.

 

Isac Boman

 

Här kan du följa CBDC-projekten

Bank for International Settlements har inrättat ett flertal innovationshubbar runt om i världen, bland annat i New York, London, Hong Kong och Stockholm, där akademi och näringsliv kommer samman för att konkretisera och tekniskt realisera de lösningar för digital centralbanksvaluta som tänkts ut i diverse tankesmedjor världen över. Här är en lista över de CBDC-projekt som just drivs via BIS innovationshubbar och här återfinns en överblick av implementationsstatus för systemet i världens olika länder, listade av den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council.

Presentation

Omröstning

Läser du bibeln? Tycker du om Bibeln? Tror du på Gud?
 Ja, den är sann.
 Nej, det gör jag inte
 Ja, varje dag tror jag

Fråga mig

30 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2025
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Anji

Min Gästbok. Välkommen!

Prövningar


Ovido - Quiz & Flashcards