Så konverterar då Ulf Ekman till sist till katolicismen! I en predikan på Livets Ord den 9 mars 2014 meddelade så Ulf Ekman till sist det som många misstänkt under en längre tid: han och hans fru Birgitta konverterar till Katolska kyrkan. (Läs artikel i Världen idag) Detta innebär också att paret lämnar församlingen Livets Ord. Det jag personligen nu undrar är vilken roll den Katolska kyrkan kommer att ge Ulf Ekman i Sverige. Jag vill inte vara konspiratorisk, men det vore ju inte konstigt om en sådan maktinstitution som Katolska kyrkan de facto är, av rent strategiska skäl insätter Ulf Ekman i en viktig uppgift i Sverige i syfte att återföra ännu fler av ”de förlorade fåren till lydnad under Petri stol” (dvs påven). Paret Ekman har ett stort inflytande på många i vårt land och ute i världen, och de har ett stort kontaktnät. Det är klart som korvspad att Katolska kyrkan vill utnyttja detta! För Ulf Ekman själv innebär hans konvertering i det närmaste ett obegränsat utrymme att verka, med oändliga resurser bakom sig. Här finns möjligheter att klättra ännu högre! Jag undrar också vart färden bär med Livets Ords nerlagda teologiska seminarium, och därtill flera kristna ledares rop efter en ny ekumenisk teologisk utbildning. Tar Ulf Ekman kanske tag i denna puck? Gör man kanske gemensam sak med jesuiterna och deras teologiska seminarium i Uppsala, Newmaninstitutet? Vill du vara och förbli en bibeltrogen kristen, så ta nu ett förnyat hårt tag om din Bibel. Förförelsens vindar kommer helt klart att börja blåsa ännu mer framöver!

Hej ni som kikar in på min blogg.
Sist jag skrev var i Juni 2013. Lång tid har gått och jag kämpar fortfarande. Jag blev ju sambo med den som jag älskade 2012 i maj. Vi hade det väldigt bra med varandra och vi reste och var ute i världen. Då menar jag ute med folk och festade mycket, krogen och åkte på resor med vänner som drack väldigt och jag kom in i den svängen. Han gillade inte mina Jesus bilder och citat på väggarna, jag blev ombedd att ta ner dom, la min Bibel i en hylla och den fick inte läsas. Jag bad när jag var ensam och kristen musik fick inte spelas. Jag levde nu i världen. Jag blev en som alla andra, jag blev förändrad och min ätstörning blev värre igen.
Jag kände att varför skall jag skriva är jag har fötterna i världens värld och inte i Jesu värld bara när jag var ensam. Jag slutade blogga. Livet passerade med väldigt mycket träning, festande och väldigt mycket serie tittande framför tv:n. 

4 Aug 2013, en sommardag så satt vi i soffan och han tittade på mig och jag på honom.
Anji hör jag en röst, och i den sekunden stänger jag av allt. Jag kände att nu går min värld samman. Jag går sönder inombords. Jag hade rätt, allt föll, jag gick sönder igen. jag blev sviken igen av den jag älskade, jag blev lämnad och nästan hatad av den jag trodde jag älskade. Innan vi satt i soffan så kramades vi i köket medans doften av kaffet var på och väntade på att det skulle bli klart. Då var allt bra. Natten till den dagen jag gick sönder så sa han godnatt fina, jag älskar dig. Men varför sa han så när han ändå visste att han skulle lämna mig.
Vi levde med varandra några veckor under samma tak, vi sov i samma säng men vi pratade knappt med varandra, han tittade inte ens på mig.

Efter en månad flyttade jag alla mina saker till ett förråd. Jag sökte lägenhet 6 timmar om dagen innan dess. Sen fick jag efter en månad en lägenhet men fick inte flytta in försen 2 januari 2014. Vilket var 6 månader.
Under dessa 6 månader gick jag mer och mer sönder, blev deprimerad, ledsen, hade ångest och jag slutade äta en en gång. Jag började dricka varje dag, en 70is om dagen samt använde droger varje dag för att dämpa mina känslor. Under dessa månaderna var jag också hemlös.

Jag sov hos två vänner lite då och då och hos min mamma ibland, då vi kom överens. Men det var inte ofta. Jag kunde inte bo där. Jag levde inte som en troende men Jesus fanns i mitt hjärta. Jag bad och tänkte på Jesus alla dagar även när jag var hög och berusad. Vilket är fel. Skrek i mitt inre att GUD nu får du hjälpa mig, snälla jag ber dig, hjälp mig, ta bort denna smärtan, Herre min Gud gör mig hel.

I dessa fall kan man undra att varför jag inte lämnade Gud? Alla andra hade ju lämnat mig, slutat älska mig, jag kände mig ivägen och var ofta ensam ute sent och var ute och gick även på nätterna och undrade var jag skulle sova. Herre min Gud varför har du övergivit mig skrek jag. Men i samma sekund hör jag. - Jag har inte lämnat dig. Suckar och börjar gråta och jag vet att han är med mig. Han är med MIG, trots allt jag gjort och tänkt. Alla misstag.
Jag var aldrig övergiven. Jag ryser när jag tänker på detta och skriver. Jag kan känna hans närvaro med mig i detta rum. Känner ingen ångest, känner mig älskad och dyrbar.

Även när världen rasar samman så finns han där. När du trodde att alla lämnat dig så är han där. När alla vänder dig ryggen så sträcker Gud ut sina armar till dig. När du trodde att alla slutat älska dig så finns det en som älskar dig. Det är Herren själv. Du är så dyrbar och så älskad och det är bara han som kan hjälpa dig ut ur mörkret och i dimman. Det är han som är ljuset. Satan har ingen makt över dig, men det kan kännas så.

Ge aldrig upp, det finns en morgondag. Det finns en framtid. För DIG med honom!

Det är februari och jag har bott i min nyrenoverade lägenhet i mer än en månad nu, jag har ett HEM. Äntligen. Jag har också hunnit operera mig och försöker tillfriskna.
Har dock inga vänner kvar men det gör inget. Jag försöker klara av dagarna och tar en dag i taget och försöker ta vara på dagarna även om det är ensamt. Framtiden är här för att stanna.
Ett avslutat kapitel och nu börjar det nya.

Blessings Anji.

Ibland har man inga ord som kan sätta ord på smärtan och sorgen och tårarna har tagit slut.

Att vila i Herrens famn är det enda man kan göra, där kan man finna frid och bli hos honom utan tvång på att vara. Han finns för oss. Ibland orkar man inte be, han förstår det och han vet redan vad du behöver och vad ditt inre verkligen känner. Var lugn, var stilla och känn kärleken strömma in i ditt inre, få frid och energi. Du är aldrig ensam, kom ihåg det när det känns tungt.

Jag har inte slutat blogga men har haft ett uppehåll.

Finns många av er där ute som kämpar på med olika saker och jag också men bördan är inte våran längre. Vi kan lägga bördorna och smärtan vid korset och säga tack Jesus. Jesus förändrar vårt liv och även våra tankar.

Våra tankar om hopplöshet, självförakt och hat både mot sig själv och andra kommer inte från Gud. Vi måste låta Jesus spegla oss och vara med honom. Man har tunga dagar, man kan gråta men man kan också se det gudomliga och att Jesus finns där och tar hand om oss. Tack Herre för en ny dag och hjälp oss med våra omständigheter och smärtor.

Vi måste leva fullt ut med det livet Gud gett oss, följa hans fotspår dit han vill att vi skall gå, be att han leder oss. Inget är omöjligt och med hans hjälp har vi kraften att gå vidare.

Livet kan vara väldigt orättvist. Livet kan vara så hårt att man vill dö. Tro mig, jag har varit där många gånger. Men det finns alltid en gnista ljus inom oss, Jesus ljus, om vi är villiga att släppa in honom och låta hans kärlek lysa och vårda den. Ta vara på denna dagen Gud gett dig, se dig själv i spegeln med en glädje att Jesus älskar dig och kommer även finnas vid din sida även idag och imorgon. Du är värd allt bra, all kärlek och liv.

Ta hand om er.

Lidandets välsignelse

Det framgår tydligt av Guds Ord, att avsikten med lidandet alltid är välsignelse. Trots detta blir lidandet inte alltid till välsignelse. I lidandet gömmer sig också en stor fara. Lidandet kan göra en människa alldeles ohyggligt bitter.

Vi har mött också sådana människor. Själasörjaren kommer ofta i kontakt med människor, som blivit förhärdade av lidandet. Sådana människor är djupt beklagansvärda. De väcker nog i oss en stark känsla av motvilja, för om nu alla människor i någon mån är egocentriska, så ser den förhärdade inte längre just något annat i världen än sig själv.

Lidandet, vars ändamål var att verka en större ödmjukhet, har åstadkommit en ännu värre stolthet. Lidandet, vars ändamål var att verka som en reningseld, fick inte tillfälle att rena, utan smutsade människosjälen ännu mera. Dessa människor behöver vårt verkliga medlidande mer än några andra. Också i detta avseende ger Jobs bok oss vägledning.

Job var otvivelaktigt en mycket bitter man. Han var förbittrad på Gud därför att han inte förstod, varför han prövades så hårt. Och vännernas brist på förståelse bara ökade bitterheten i hans hjärta. Men Jobs bok slutar med att Gud genom lidandet blev honom ännu kärare än förut, så fort han lärde sig förstå, att han inte kunde fatta lidandets hemlighet.

Lidandet gömmer alltid en hemlighet, som antingen kan mjuka upp en människas hårda hjärta eller göra det ännu hårdare än förut Om människan inte ser Guds hand bakom lidandet, blir hon lätt förhärdad. Om människan inte förstår avsikten med lidandet, blir hon bitter och hjärtat blir hårdare än granit. Då kan hon vräka ur sig fruktansvärda ord både mot Gud och människor och mot hela livet.

Vi vet att Luther genomled ett sådant skede, då han trodde sig vara en av de människor, som Herren redan på förhand bestämt till förtappelse och för vilken det därför var alldeles utsiktslöst att ens söka en nådig Gud. Han var nära att förbanna Gud. Men när han blev varse Guds nådiga hand bakom lidandena och Guds nådiga avsikter med hans lidande, mjuknade hans hjärta och hans lidanden blev till välsignelse, inte endast för honom själv utan genom honom också för tusentals andra människor.

Därför, akta dig för bitterheten som för din värsta fiende. Själafienden ensam fröjdar sig, om du i Guds hand blir hård och förhärdad. Herren gläder sig, om du tar ditt lidande ur hans hand och börjar förstå, att det blivit dig sänt till välsignelse. Av människans inre ställningstagande till lidandena beror det, om de blir till välsignelse eller förbannelse. Låt oss därför förhålla oss till dem på rätt sätt.

Herre, jag erkänner inför dig, att
jag många gånger har blivit bitter,
inte endast på dig utan också på
många människor, då de som dina
redskap förorsakat mig mycken nöd.
Jag ber dig om förlåtelse för detta
mitt sinnelag och ber: Bevara mig i
dag från att bli bitter på dig eller på
människor. Ge mig nåd att stilla vila
i din hand och tro, att också de
svåraste erfarenheterna en gång
samverkar till det bästa.

Bibelord: Hebr 12: 5-12.

Från "Tröstens Gud" av Urho Muromaa.

I have been burdened for those of you presently going through trials, struggles
or turmoil of soul. I want you to know that God sees you exactly where you are
and He has not forgotten you; in fact, He has been walking beside you through
your situation. He wants you to be aware of His great love for you and then He
wants this knowledge to dispel any fear gripping your heart.

We do not need to be afraid to face the valleys in our lives, for God is with
us. In the midst of these situations, He asks us to do only one thing: look to
Him. He is our rock, our strong tower and our salvation. It is only in Him that
we can hope—all other things will fail, but He is sure for all eternity.

So, while you face your trial, know that Jesus is your answer. We will have
difficulties in this life, but our great hope is in the completed work of
Christ on the cross. He has taken all sin, sickness and sorrow upon Himself. He
bears it all for us so that we may live a life of victory and hope. This
ultimate act of love was made for you in your situation; the Lord wants to show
His love and power in your life.

“Looking unto Jesus the author and finisher of our faith; who for the joy
that was set before him endured the cross” (Hebrews 12:2).