Om någon berättade för dig att ett kemiskt ämne som tillsätts i maten kan orsaka hjärnskador hos dina barn så att de senare får beteenderubbningar, inlärningssvårigheter, övervikt och infertilitetsproblem. Om det kan visas att ämnet allvarligt kan förvärra nervsjukdomar som Parkinson, Huntingson, Alzheimer och ALS. Och att ämnet inte fyller någon näringsmässig funktion. Vad skulle du tycka då?

Ja, ungefär så inleder Russel Blaylock sin bok Excitotoxins, The taste that kills, varifrån det mesta i denna artikel är hämtat. Blaylock är hjärnkirurgen som såg skadorna på hjärnan och beslöt sig för att grundligt sätta sig in i orsakerna. Han har läst otaliga forskarrapporter och boken har 493 referenser. De tre vanligaste excitotoxinerna är glutamat, aspartat (huvudbeståndsdel av aspartam) och L-cystein. Användningen av dessa i matindustrin är omfattande. Blaylock blev varnad av kolleger för att skriva boken. Mäktiga industriintressen skulle göra livet surt för honom. Att boken grundar sig på välgjorda forskarrapporter som stöttar hans påståenden var därför viktigt. Ingen har kunnat ifrågasätta hans slutsatser.

Hur excitotoxiner fungerar

Glutamat och aspartat är aminosyror som naturligt finns i många proteiner. När man började använda dem hade man därför inte en tanke på att de kunde vara farliga. Man hade upptäckt att om man sönderdelade protein och koncentrerade fri glutamat från det kunde man tillsätta det till mat och få en förstärkning av smaken. Om man koncentrerar aspartam får man något som är mer än 100 gånger sötare än socker. Men det råkar vara så att glutamat och aspartat också används av hjärnan som två av c:a 50 olika kemiska signalsubstanser för att överföra impulser från nerv till nerv. Det är ett mycket effektivt system, det krävs ytterst små mängder. Utsätts en glutamatkänslig nerv för stora mängder glutamat blir den överstimulerad och arbetar ihjäl sig. Den dör. I normala fall finns enzymer som tar hand om överflödig glutamat. Men om koncentrationen av glutamat blir allt för stor hinner de inte med. Om man är hungrig och har för lågt blodsocker är funktionen nedsatt. Har man brist på magnesium eller antioxidanter blir de skador som uppstår mer omfattande. Effekten av aspartat är liknande. Aspartam har dessutom metanol som en nedbrytningsprodukt och det är cancerframkallande.

Blodhjärnbarriären

Blodhjärnbarriären ska förhindra olämpliga ämnen att komma in i hjärnan. Denna gränslinje förhindrar normalt glutamat som man ätit och hamnat i blodet att komma in i hjärnan. Men inte alltid. Hos foster är barriären outvecklad, det tar faktiskt många år innan den är färdigbildad. Om koncentrationen av glutamat i blodet är hög under lång tid så läcker en del glutamat igenom – detta händer om man äter glutamat flera måltider i rad. Andra orsaker till försämrad barriär är, åderförkalkning, diabetes, högt blodtryck, infektioner, hjärnskakning, tumörer och inte minst mikro-stroke (sådana som sker utan att man märker det). Möjligheterna för excitotoxiner att ta sig in i hjärnan och orsaka skada är många.

Excitotoxiner skadar hjärnan

Vissa delar av hjärnan har ingen barriär, bl.a hypothalamus. Dessa delar är de som oftast skadas av excitotoxiner. Även om skadan sker hos fostret eller i barnåldern kan det dröja länge innan det märks några symptom. Hypothalamus är kroppens styr- och reglersystem för många av hormonerna. Dessa styr bl.a sådant som dygnsrytm, ämnesomsättning, fertilitet m.m Även intelligens och beteende påverkas. Sker en skada här i ett tidigt skede av utvecklingen blir funktionen felprogrammerad för alltid. Tester på djur som fått i sig mycket glutamat visar onormalt beteende, lägre intelligens, övervikt (som inte går att banta bort), infertilitet, m.m Av etiska skäl har vetenskapligt kontrollerade försök inte gjorts på människor. När barnet växer upp kan det inte hantera sociala kontakter, har svårt att lära sig, blir överviktig, har svårt att få barn (både män och kvinnor).

Många får också akuta symptom efter att ha ätit excitotoxiner som kan visa sig efter två minuter upp till två dygn i form av huvudvärk, trötthet, törst, magsmärtor, yrsel, diarré, andnöd, hjärtklappning, förvirring och humörsvängningar.

Senare i livet kan excitotoxiner även påverka ett antal nervsjukdomar, såsom Parkinsons, Huntingsons, Alzheimers och ALS. Det är troligen inte så att dessa orsakas av excitotoxiner, men de bidrar till att symptomen blir värre och kommer tidigare än de annars skulle gjort. Symptomen märks inte förrän c:a 80 procent av nervcellerna för en viss funktion har dött, så skadorna kan ha pågått under lång tid innan. Järn, kvicksilver och andra tungmetaller gör excitotoxinerna ännu mer giftiga och med åren kan man ha ackumulerat en hel del sådana.

Eftersom kroppens skydd mot excitotoxiner är sämst i början och slutet av livet så riktar Blaylock en allvarlig uppmaning till alla gravida, barn och åldringar att det är särskilt viktigt för dem att undvika glutamat, aspartam och andra excitotoxiner.

Hur man undviker hälsoskador

Om man inte är barn eller åldring, är fullt frisk, inte går hungrig, äter näringsriktig mat, sover bra och inte stressar, klarar kroppen av excitotoxinerna utan att det behöver ge hjärnskador. Men om ett av villkoren inte är uppfyllda, till exempel om man blir förkyld och får feber, så kan excitotoxinerna döda hjärnceller. Antioxidanter kan dock minska risken. Antioxidanterna vitamin C (frukt och bär) och vitamin E (fisk, nötter, äggula) har störst betydelse i detta sammanhang. Även långkedjigt omega-3-fett (fet fisk och naturbeteskött) minskar skaderisken, liksom små mängder av selen och zink (större mängder är giftiga).

Magnesium får de flesta idag i sig för litet av, och magnesiumbrist gör excitotoxiner mycket farligare. Aluminium (aluminiumkastruller, spannmål) förstärker effekten ytterligare, liksom fosfat (Coca- Cola). Magnesium kan tas som tabletter men finns naturligt i bland annat nötter, nypon, fisk, kött och grönsaker.

Tungmetallernas påverkan

Tungmetaller, främst kvicksilver, ökar giftigheten av excitotoxiner mångfaldigt. Det räcker med att man dricker en varm dryck, så frigörs farlig halt från amalgamplomber. Använd därför inte amalgam som tandfyllnad. Man får också se upp med fisk från insjöar och Östersjön som kan ha hög kvicksilverhalt. Även järn ökar excitotoxiners giftighet. Menstruerande kvinnor kan behöva järntillskott, men de flesta skulle snarare behöva göra av med järn. Det kan man göra genom att vara blodgivare! Det finns en speciell antioxidant som även kan binda metaller och därmed oskadliggöra dem, nämligen alpha-lipoic-syra. Kan tas som tabletter men finns naturligt i spenat och broccoli.

Bäst är att inte äta några excitotoxiner alls. Med tanke på farligheten borde de inte vara tillåtna i livsmedel, men det är de. De finns t.o.m i vacciner (i Tyskland är det förbjudet). Svenska Livsmedelsverket har ingen egen åsikt, utan förlitar sig på WHO. WHO har ingen egen åsikt, utan de följer Food and Drug Administration i USA. FDA styrs allt för mycket av mat och läkemedelsindustrin, så det har inte blivit något förbud.

Se upp med light, diet och nyckelhålsmärkt mat

Det finns ett sätt att bli av med excitotoxiner i vår mat. Det är att inte köpa mat där de ingår. Så varje gång du plockar en vara, ägna några sekunder åt att läsa igenom innehållsförteckningen. Varor med någon av följande ingredienser innehåller excitotoxiner: E 951 Aspartam, E620 Glutaminsyra, E621 Natriumglutamat (kallas även smakförstärkare), E622 Kaliumglutamat, E623 Kalciumdiglutamat, E624 Monoammoniumglutamat, E625 Magnesiumdiglutamat, hydrolyserat/spjälkat protein, kalciumkaseinat, natriumkaseinat, gelatin (E441), autolyserad jäst, jästextrakt, sjögräsextrakt, karragenan (E407) och maltodextrin.

Om en vara har texten light, diet eller är nyckelhålsmärkt – se det som en varningssignal att noggrant kontrollera innehållet. Nyckelhålsmärkta varor är alltid fettsnåla och blir lätt smaklösa eftersom fett är bärare av smak. Därför hälls det ofta i excitotoxiner som smakförstärkare, det är det billigaste sättet att få mer smak. När du ändå håller på att läsa innehållsförteckningen så finns mer i mat än excitotoxiner man bör undvika eller minska intaget av.

Transfetter är inte förbjudna i Sverige, men det är de i Danmark och i frihetens land USA. New York har ansett att hälsoriskerna är allvarliga och infört förbud. Står det härdat fett eller vegetabiliskt fett i innehållsförteckningen och innehållet inte är flytande, då finns där transfett. Finns ofta i industrimargarin, frityroljor, kakor, popcorn, kex, glass, choklad, m.m

Omega-6-fett är inflammationsdrivande och omega-3-fett är inflammationshämmande. En lämplig kvot omega-6/omega-3 är 3/1. I dagens mat blir det mycket större kvot, vilket ökar risken för åderförkalkning, allergi, reumatism, cancer, m.m Högt omega-6-intag förvärrar effekten av excitotoxiner. Omega-6-innehållet deklareras sällan, men spannmålsprodukter, majs, soja och de flesta matoljor har mycket höga värden, liksom margariner. Smör och kokosfett är däremot hälsosamma.

Mat med mycket kolhydrater ger höga insulinvärden och orsakar ett otal hälsoproblem, såsom fetma, diabetes, åderförkalkning, dåligt immunförsvar, cancer, m.m Det uppstår också blodsockersvängningar och under de perioder som blodsockret är för lågt har hjärnan nedsatt skydd mot excitotoxiner. Använd mat med mer än 5 energiprocent kolhydrater sparsamt.

Svaveldioxid (ofta i torkad frukt) förstör vitamin B1, som vid brist tillsammans med excitotoxiner kan orsaka Alzheimer.

Referenser

• Russel Blaylock, The taste that kills. ISBN: 978-0-929173-25-2.
• Föredrag av Blaylock om excitotoxiner: http://tinyurl.co/38u2hq
• Sveriges Konsumenter i samverkan:http://www.konsumentsamverkan.se/11ver/kampanj/tillsatser/msgalternativ.htm

Artikel skriven av Jan Engvald

Artikeln publicerades i 2007 års fjärde nummer av 2000-talets Vetenskap.

2000-Talets Vetenskap är en tidning laddad med kontroversiell och nedtystad kunskap, aktualiteter och angelägen debatt om medicin och hälsa. En tidning för de som är trötta på mediaetablissemanget.

2000tv.se

/Anji

”Mycket av detta, det vill säga fördumningen av kulturen, ungdomar, och folk i allmänhet kan även appliceras på Sverige, ofta beskrivet som Jantelagens och den politiska korrekthetens högborg.”

Den prisbelönte journalisten och författaren Lewis Lapham har i flera essäer, böcker och intervjuer redogjort för hur en liten elit styr och hur de, inte sällan med hjälp av mainstreammedia, sätter demokratin ur spel och till och med kan starta krig på falska grunder.

(1)Lapham föddes i en välbärgad familj i San Francisco 1935. Hans farfarsfar, Lewis Henry Lapham, hade grundat storföretaget Texaco och farfadern Frank blev borgmästare i staden. Lewis Lapham, som utbildades vid Magdalene College i Cambridge och Hotchkiss School vid Yale, beskrev hur eleverna belönades utifrån hur välbärgade föräldrarna var, och att det uttalade syftet med utbildningen inte var mera kunskap utan att göra ledare av eleverna.

(2)

Efter att ha jobbat som reporter på San Francisko Examiner flyttade Lapham till New York 1960 där han i tur och ordning arbetade på Herald Tribune, Saturday Evening Post och Life Magazine. 1968 skickades han till Indien där han bland annat träffade Beatles och umgicks med dem. Lapham blev senare anställd vid Harper Magazine där han var redaktör mellan 1976-81 och publicerade en rad samhällskritiska essäer. 1988 gav han ut boken ”Money and Class” in America,” om hur de rikare blir rikare och hur ”det härliga ordet vinst motiverar elände, svält, oärlighet och krig. ”

(3) Vi har skapat en kultur där alla hotell, kontorsbyggnader och förorter ser likadana ut och där vi bryr oss allt mindre om humanism, säger Lapham.

(4)

Det är heller ingen tillfällighet, menar han, att bankerna liknar tempel, företrädesvis grekiska och att besökarna som kommer för att utföra sina riter i form av insättning och uttag instinktivt sänker sina röster i vördnad. Fixeringen vid pengar, saker och ytlighet, huvudsakligen skapad av eliten, har lett till en ökande känsla av inre tomhet, menar Lapham. ”Aldrig i världshistorien har så många människor varit så rika,”, konstaterar han, ”och aldrig i världshistorien har så många av dessa människor känt sig så fattiga.”

(5) I ”Imperial Masquerade, (1990) beskrev han hyckleriet hos förra presidenterna Jimmy Carter och Ronald Reagan och det absurda i att man på senare år upphöjde Nixon till en slags ”vis rådgivare.”

1993 gav han ut the ”The Wish for Kings” där han skrev om det paradoxala faktum att amerikaner ”vill ledas, samtidigt som de vill förbli fria,” som filosofen de Tocqueville uttryckte det i en analys redan på 1800-talet.

(6) Eftersom de inte tycks kunna förena dessa motsägelsefulla önskningar, tillade de Tocqueville, ”strävar de efter att uppfylla båda på en gång.”

(7) Resultatet blir vad Lapham kallar ”en längtan efter kungar,” ett begär efter starka, faderliga ledare på vita hästar som rider in och räddar dagen eftersom ”den trista verksamheten med självstyre” helt enkelt är ”för hårt, för tråkigt och för komplicerat.

(8)

”De flesta som sörjer när landets ledare går bort skulle inte känna igen en ledare om de såg en,” hävdar Lapham. ”Om de hade oturen att råka träffa en ledare skulle de snart märka att han krävde något av dem, och denna oförskämdhet skulle snabbt sätta ett ilsket slut på deras önskan om hans återkomst.”

(9) 1997 kom ”Waiting for the Barbarians” i vilken Lapham skrev om politikernas delaktighet i ”välfinansierade skurksstreck världen runt” och att den ”barbarism som finns inbyggd i den globala kapitalismen behöver någon form av kontroll av en demokratisk regering. Detta eftersom att ”historien visar att oligarkier obehindrade av samvete eller sunt förnuft sällan visar intresse beträffande syftet med medborgerliga friheter. ”

(10)

Demokrati är en svår form av styre, menar Lapham, eftersom det kräver en hög grad av mod och skrivkunnighet av sina medborgare och för tillfället saknar vi både nödvändiga vanor i detta och en atmosfär av gemensamma referenser, säger han. ”Formandet av kongressens vilja och valet av den amerikanske presidenten, har blivit ett privilegium förbehållet landets högre klasser, det vill säga de 20 % av befolkningen som äger 93% av välståndet, driver företag och banker, äger och driver nyhets- och underhållningsmedia, stiftar lagar, styr universiteten, kontrollerar filantropiska stiftelser, politiska institutioner, kasinon och idrottsarenor.”

(11)

Lapham anser att journalismen i USA lämnar mycket att önska och 2007 grundade han Laphams Quarterly, en självständig tidskrift om historia och litteratur. Han beskriver en av USA:s mer upphöjda reportrar, Bob Woodward, (bakom bl.a Watergateavslöjandet,) som en tillmötesgående hovmästare för eliten. ”Det fanns en tid i Amerika när pressen och regeringen var på motsatta sidor av fältet”, sa Lapham vid premiären för filmen Gonzo, om journalisten Hunter S. Thompson´s liv. ”Pressen skulle tala för folket. Den nya traditionen är att pressen talar på uppdrag av regeringen.”

(12) Lapham berättar även att han läst David Ray Griffins ”Debunking 9/11 Debunking: An Answer to Popular Mechanics and Other Defenders of the Official Conspiracy Theory” och att Bush borde ha åtalats för lögnerna om Irakkriget:

Mest oroande, menar Lapham, är mainstreammedias stöd för urholkningen av medborgerliga friheter i ”den nationella säkerhetens namn,” där Patriot Act utgör ett av de värre exemplen. Lapham bekymras även av en allt mer fördummande kultur där man ingjuter passivitet i befolkningen: ”Så många som sex av tio vuxna amerikaner har aldrig läst en bok av något slag,” säger han,”och bulletiner från landets utbildningprogram påminner om rapporter som beskriver olycksstatistik  från ett förlorat krig.”

(13) Enligt undersökningar vet en fjärdedel av de vuxna inte att jorden snurrar runt solen och 68 % av de som börjar college har svårt att hitta Kalifornien på kartan. En kvinnlig elev trodde dessutom att Holocaust var en judisk helgdag.

Mycket av detta, det vill säga fördumningen av kulturen, ungdomar, och folk i allmänhet kan även appliceras på Sverige, ofta beskrivet som Jantelagens och den politiska korrekthetens högborg. Idag vet ungdomar allt om TV-serier, såpastjärnor och dataspel men föga om litteratur, historia eller livet i sig. Det är förmodligen ingen slump att detta sker i det land som är mest amerikaniserat av alla i Europa. De vuxna i sin tur fortsätter springa runt i ekorrhjulet för att ha råd med alla saker de tror sig behöva och som i en tid av orgiastisk ytlighet och leda får tjäna som avledning och tröst. Därför låter de sig också nöjas med det som dags- och kvällstidningar, (eller ännu värre, onlineversionen av dem, som numera mest liknar Se och Hör) serverar dem, samt TV-nyheternas ofta bristfälliga rapporter om vad som sker.

I ett sådant klimat, där fördumningen ständigt vinner ny mark och konforma åsiktspoliser allt oftare sätter stopp för obekväma sanningar, känns Lewis Lapham som ett viktigt motgift.

Av Michael Delavante, Ett motgift mot fördumningen

Källor:

(1) In Depth with Lewis Lapham, C-Span, June 3, 2007.

(2) In Depth with Lewis Lapham, C-Span, June 3, 2007.

(3) Lewis H. Lapham, “Money and Class in America: Notes and Observations on the Civil Religion,” Ballantine Books, 1989, (sidan 303)

(4) Lewis H. Lapham, “Money and Class in America: Notes and Observations on the Civil Religion,” Ballantine Books, 1989, (sidan 21)

(5) Lewis H. Lapham, “Money and Class in America: Notes and Observations on the Civil Religion,” Ballantine Books, 1989, (sidan 7)

(6)  Alexis de Tocqueville, “Democracy in America, Volume 2,” J & H. G Langley, 1840, (sidan 319)

(7)  Alexis de Tocqueville, “Democracy in America, Volume 2,” J & H. G Langley, 1840, (sidan 319)

 (8) On Wishing for Kings and Unfettereed Speech, scottlondon.com/reviews/voice6.html

(9) ,”New Democrat”, Volume 7, Letterhurst Limited, 1989, (sidan 28)

(10) Lewis H. Lapham, ”Waiting for the Barbarians” Princeton University Press, 1997, (sidan 219)

(11) Feast of Fools: How American democracy became all about the rule of money, Laphams Quarterly, 2012.

(12) Celebrating Cronkite While Ignoring What He Did by Glenn Greenwald

(13) Lewis H. Lapham, “Gag Rule: On the Suppression of Dissent and the Stifling of Democracy,” Penguin Press, 2004, (sidan 121)

Kolla gärna in de här citaten av Lapham också:

http://www.notable-quotes.com/l/lapham_lewis_h.html

/Anji

En vårdanställd i Lund vittnar anonymt om att många boende på äldreboenden och hemmaboende med hemtjänst fått recept utskrivna på morfin, midazolam och glykopyrron, alla i injektionsform. Detta har skett under den så kallade pandemin och i omfattande utsträckning, samt främst för de som inte varit så kallat palliativt vårdplanerade.

Läkemedlen är avsedda att användas i livets slutskede, dvs palliativ vård. Preparaten lindrar smärta, dämpar andning och ger avslappning, dessutom så gör glykopyrron att den döende inte ger ifrån sig obehaglig rossling och kvävningsljud. De får alltså dö i tystnad och får dessa injektioner så att personalen ej ska besväras av avlivningsprocessens obehagliga ljud, döendet pågår i tystnad.

Men eftersom flera av människorna inte har varit palliativt vårdplanerade men ändå fått dessa utskrivna, systematiskt och i vissa fall på hela äldreboenden, kan man med rätta fråga sig om dessa användes /används vid första tecken på något som skulle kunna tolkas som covid-symtom.

Om det är fallet, då agerar läkare som skriver ut dessa preparat i rent avlivningssyfte, därför kan planerad och systematisk avlivning av människor befaras.

• Vilka ekonomiska intressen driver läkare att agera i Mengele-stil?
• Vilka avtal har Vårdcentraler med landstingen?
• Vad vill Region Skåne dölja?
• Varför har vårdpersonal på berörda boenden fått munkavle av chefer?

#senicid

Vårdanställd i Lund

SÅ FRUKTANSVÄRT!!!! MEN INTE ÖVERRASKANDE

/Anji